Tillgången till grundläggande utbildning, elevvården och bibliotekens digitala medier föremål för utvärdering

Den basservice länsstyrelserna utvärderade på undervisningsministeriets ansvarsområde år 2004 var den regionala tillgången till grundläggande utbildning, elevvården, utbildningsgarantin, bibliotekens digitala medier, konditionsbanorna i kommunerna samt verkstäderna för unga.God tillgång till grundläggande utbildningDen regionala tillgången till grundläggande utbildning för skolbarn i åldern 7-12 år var god. 94 procent av åldersgruppen bodde på högst fem kilometers avstånd från skolan. I fråga om åldersgruppen 13-15 år var den regionala tillgången relativt god. 78 procent av åldersgruppen bodde på högst fem kilometers avstånd från skolan. Länsstyrelserna anser att staten i framtiden bör bereda sig på att leda och stödja kommuner som inte förmår tillhandahålla grundutbildningstjänster på det sätt lagen förutsätter.Frågor som anknyter till skolnätet behandlades i budgeten för 2004, i ekonomiplanen för 2005 - 2006 eller i utvecklingsplanen för kommunen eller skolväsendet i var tredje kommun. Kommunerna i norra Finland tog oftare upp dessa frågor i sina planer än kommuner i andra delar av Finland. Länsstyrelserna föreslår att kommunerna utvecklar sitt skolnät på lång sikt med beaktande av elevprognoserna. De skall intensifiera samarbetet i syfte att utveckla lösningar på det lokala planet och för den ekonomiska regionen. Målet är jämlika, mångsidiga och högklassiga utbildningstjänster oberoende av bostadsort, språk och kommunens ekonomiska situation. Med i utvärderingen av den grundläggande utbildningen var förutom de kommunala skolorna även privata och statliga skolor, men inte specialskolor på grundskolnivå. Brister i tillgången på elevvårdstjänsterLänsstyrelserna granskade hur de ändringar i lagen om grundläggande utbildning som trädde i kraft 1.8.2003 i fråga om elevvård och disciplin har utfallit i kommunerna och skolorna. Riksdagen förutsätter att undervisningsministeriet lämnar en utredning om effekterna av lagändringarna 2005.Kommunerna och skolorna ställde sig till största delen positivt till de aktuella lagändringarna. Man ansåg att bestämmelserna medförde större klarhet i verksamheten och anvisningarna och ett bättre rättsskydd för lärarna och eleverna. I kommunerna och skolorna har man ännu inte helt börjat tillämpa de ändrade bestämmelserna vid hanterandet av disciplinära frågor och frånvaro. Det finns ytterligare rum för utveckling när det gäller anmälan, övervakning och uppföljning av disciplinära åtgärder. Länsstyrelserna anser att utbildningsanordnaren bör se till att alla skolor har klara principer för tillvägagångssätt och uppföljning när det gäller frånvaro och disciplinära åtgärder samt de undervisnings- och elevvårdsarrangemang dessa förutsätter.Enligt rapporten finns det brister i tillgången på elevvårdstjänster i hela landet. Skillnader finns både mellan och inom länen i synnerhet när det gäller skolpsykologer och skolkuratorer och resurser för dem. Det föreslås att tillräckliga lagstadgade elevvårdstjänster skall produceras via samarbete mellan närliggande kommuner.Möjligheterna att få de uppgifter om eleven som är nödvändiga för att ordna undervisningen bör förbättras. Skolorna anser att de inte i tillräcklig grad får information av sakkunniga utanför skolan och av social- och hälsovårdsmyndigheterna.Utbildningsgarantin når inte helt upp till måletI utvärderingarna undersöktes också i vilken mån de som slutfört den grundläggande utbildningen 2001 - 2003 direkt kommit in på någon utbildning. I fråga om utbildningsgarantin ligger vi i genomsnitt bara 1,5-2 procentenheter från målet för 2008 (96 procent av dem som går ut grundskolan fortsätter i utbildning samma år). Situationen är bäst i Lapplands och Västra Finlands län (se rapport sid. 86). Av dem som gick ut grundskolan fick 94,5 % plats i önskad typ av utbildning. I hela landet var gymnasiet ett populärare ansökningsobjekt än yrkesutbildningen (procenttalen 58-39). Ansökan och placering varierar kraftigt enligt kön. I syfte att förverkliga utbildningsgarantin anser länsstyrelserna att de som nyss avslutat den grundläggande utbildningen bör ges företräde vid antagningen. Utbudet av påbyggnadsundervisning i den grundläggande utbildningen bör utökas och utsträckas också till yrkesläroanstalterna och verkstäderna för unga. Dessutom bör de ungas placering följas. Länsstyrelserna anser att nybörjarplatserna inom yrkesutbildningen bör utökas särskilt i tillväxtcentra och att yrkesutbildningens attraktionskraft bör förbättras. Möjligheten att avlägga dubbel examen bör också utökas. Val som skiljer sig från traditionella könsroller bör ges stöd vid handledningen. Fortfarande få digitala medier i bibliotekenI fråga om de allmänna biblioteken granskades bibliotekens utbud av digitala medier och användningen av dem samt kommunernas samarbete vid anskaffning av sådant material. Föremål för utvärdering var avgiftsbelagda databaser och e-böcker på licens. Också bibliotekens utrustning, teleförbindelser och möjligheter att få tekniskt stöd granskades, eftersom de inverkar på den tekniska tillgången till digitala medier. I de allmänna biblioteken finns det begränsad tillgång till digitala medier och dagens utbud motsvarar inte bibliotekens behov. Problemen är mediernas pris, språk och innehåll, som illa svarar mot bibliotekens behov.Tillgången på digitala medier uppvisar regionala skillnader. Tillgången beror på kommunens storlek och i vilken omfattning biblioteken samarbetar. Genom samarbete kan medier skaffas också till små bibliotek.Personalresurserna vid de allmänna biblioteken räcker inte till för att välja ut och skaffa digitala medier och ordna utbildning i användningen av dem.Antalet kundterminaler i de allmänna biblioteken är alltför få i förhållande till rekommendationerna och saknas nästan helt i bokbussarna. Det finns brister också i teleförbindelserna. Biblioteken får inte tillräckligt med adb-stöd för underhåll av utrustning och teleförbindelser. För att de informationssamhällsmål som uppställts för de allmänna biblioteken skall uppnås föreslår länsstyrelserna det utarbetas en rekommendation om vilka digitala medier som är de viktigaste vid de allmänna biblioteken och arbeta för att sådana skaffas till biblioteken. Fler konditionsbanor behövsInom idrottsväsendet utvärderades utbudet av de konditionsbanor som upprätthålls av kommunerna och i vilken mån servicenätet är tillräckligt. Vid utvärderingarna kartlades dessutom användningen av konditionsbanorna, deras tillgänglighet, utrustningsnivå och behovet av fler banor.Konditionsbanornas utrustning och säkerhet varierar väldigt mycket. Konditionsbanorna, som i regel är avsedda för alla befolkningsgrupper, ligger nära bebyggelse och är lätta att nå.I rapporten föreslås att det vid planläggningen av nya områden skall göras reserveringar för konditionsbanor i samband med bostadsområden. Banor anläggs och repareras i första han utifrån behoven hos dem som sysslar med konditionsträning och motionsidrott. Anläggandet av konditionsbanor i mindre skala som lämpar sig för barn, ungdomar och äldre utökas i samband med idrottsanläggningar som byggs i skolornas närhet. Verkstadsverksamhet i alla kommunerInom ungdomsverksamheten var verkstäderna för unga föremål för utvärdering. Utbudet av tjänster inom ramen för ungdomsverkstäderna täcker hälften av kommunerna. Den permanenta verkstadsverksamheten håller sakta på att växa. Antalet ordinarie tränare har stigit, men ligger fortfarande klart under målet. Sammansättningen på ledningsgrupperna i verkstäderna varierade kraftigt och var tionde verkstad saknade en sådan. I välfungerande ledningsgrupper ingick flera olika sektorer, av vilka ungdomsverksamheten, social- och hälsovården samt arbetsförvaltningen var bäst representerade. En stor del av verkstäderna saknade en långsiktig utvecklingsplan.Länsstyrelserna anser att verkstadsverksamhet skall erbjudas också i kommuner där sådan ännu inte finns. Servicen kunde tillhandahållas t.ex. som service för den ekonomiska regionen eller som köpta tjänster. Ungdomar skall betraktas som den primära målgruppen för verkstadsverksamheten och den specialkompetens som behövs för att leda ungdomar skall tryggas. Verkstäder som ordnar enbart arbetsinriktad verksamhet eller verksamhet för unga håller på att minska.