Unga längtar efter fler påverkningsmöjligheter i kommunerna

Användningen av de lokala påverkningskanalerna har ökat och aktiv handling inom samhälleliga organisationer anses vara allt viktigare. Även de ungas beredskap att på olika sätt delta i ärenden som känns viktiga håller på att öka. Men även den andelen av unga, som inte alls är intresserade av politik, håller på att öka.

De positivt utvecklande attityderna och beredskapen att delta syns inte i form av ökad röstningsiver. Enligt Ungdomsbarometerns resultat skulle man kunna förvänta sig att de ungas sjunkande röstningsaktivitet bryts, och även förbättras något i det kommande valet på hösten. Unga förhåller sig positivt till möjligheten att rösta via Internet och över hälften tror att deras röstningsaktivitet skulle öka om möjligheten att rösta via Internet realiseras.

Även om de ungas vilja att påverka och vara verksam inom utvecklingen av den egna kommunen, är dock inte påverkningsmöjligheterna i den egna kommunen på en hög nivå. Endast en av fem svarande anser de ungas faktiska påverkningsmöjligheter vara tillräckliga. Drygt en tredjedel upplevde sig fått tillräcklig information om deltagande- och påverkningsmöjligheterna i hemkommunen. Inte heller de ungas erfarenheter av hur beslutsfattarna i den egna kommunen eller staden förhåller sig till unga som påverkare är smickrande. Endast var sjätte uppger att beslutsfattarna anser att de unga är viktiga diskussionspartner eller påverkare i alla eller nästan alla ärenden. Var tionde är av den åsikten att unga aldrig tas på allvar som påverkare i olika frågor.

Attityderna bland de unga är alltså spända gentemot politik och påverkandet. Kommunbeslutsfattarna, myndigheterna och organisationerna bör ta i beaktande de unga i relation till alla olika delområden där de har att göra med politiska frågor: information, motiv och möjligheterna att delta. Man borde knappa in gapet gällande växelverkan mellan unga och de vuxna som agerar som beslutsfattare i kommunen genom att utveckla nya, fördomsfria samarbetsmetoder – genom att ta till fötterna, där ungdomen vistas.

Ungdomsutrymmen och ungdomsarbetare uppskattas

Trivseln på hemorten har blivit bättre bland de unga. Speciellt stadsmässiga kommuner upplevs som bra platser att bo på. Av kommunens enskilda tjänster är de unga mest belåtna med biblioteken, skolorna och motions- och idrottstjänsterna. De allra nöjdaste bor i städer, framför allt i huvudstadsregionen. Skillnaderna jämfört med landsortskommunerna med tanke på nöjdhet påträffas särskilt i fråga om kulturrelaterade tjänster och kollektivtrafik.

Ungdomsarbetets uppskattning har ökat. De unga anser att det är viktigare än för sex år sedan att ungdomsarbete, i nästan alla dess former, tillhandahålls i hemkommunen. Betydelsen av att det finns ungdomsarbetare, möjligheter att använda Internet, lokaler för fritidssysselsättning och ungdomsfullmäktige har ökat allra mest.

Samhörighetskänslan förslappar

De unga känner en stark samhörighet med familjen och vänskapskretsen. Därefter följer samhörigheten med släkten, skol-/arbetskollektivet och det finländska samhället. Särskilt mycket har de ungas samhörighetskänsla förslappat i fråga om olika hobbyklubbar och övriga föreningar som ordnar fritidssysselsättning. Även den regionala samhörighetskänslan har avtagit i förhållande till såväl bostadskollektiv, stadsdel eller by, stad eller kommun. Detta utvecklingsförlopp bör tas i beaktande av alla de parter som ordnar fritidsysselsättning för de unga.

Klimatförändringen medför otrygghet

De ungas upplevelser av osäkerhet och otrygghet är relaterade till frågorna om klimatförändring och energitillförsel. De största av de osäkerhetsfaktorer som mer direkt är förankrade i egna och närståendes möjligheter att klara sig är den egna utkomsten och familjemedlemmarnas trygghet och välfärd. De unga känner mindre osäkerhet inför merparten av de frågor som togs upp för fyra år sedan. I synnerhet har oron för det världspolitiska läget och otryggheten i det egna bostadsområdet minskat. Osäkerhetskänslan som har att göra med klimatförändringen, som beror på människan, har ökat mest.

Även gällande miljöattityder väcker proportionen mellan beredskap och agerande frågor. Man känner mer rädsla beträffande klimatförändringen än förr, men anser ändå att agerande för natur- och miljöskydd är mindre viktigt än vad man gjorde ännu vid millennieskiftet.

De bärande temana i Ungdomsbarometern 2008 var de ungas förhållande till kommunen och lokal påverkan. Förutom aktuella frågor omfattar Ungdomsbarometern även konstanta teman, som upplevelser av osäkerhet och otrygghet samt känslan av samhörighet. Sedan 2004 har Ungdomsbarometern utarbetats i samråd med Ungdomsforskningsnätverket.

För tilläggsinformation:

- generalsekreterare Anna Ranki, Delegationen för ungdomsärenden, tfn. 0400 681 680
- forskare Sami Myllyniemi, Ungdomsforskningsnätverket, tfn. 020 755 2656

Prenumerationer & recensionsexemplar: [email protected], tfn. 020 755 2653.