Majoriteten av ungdomarna tänker rösta i riksdagsvalet

Enligt de unga är orsaken till att de låter bli att rösta främst en generationsfråga: kandidaterna som representerar de stora åldersklasserna driver inte de ungas frågor. När unga i val främst röstar på individer i stället för partier, måste partiernas unga kandidater svara på utmaningen.

Enligt en uppskattning som gjorts på basis av undersökningen, kommer ca 56 procent av ungdomarna att rösta i kommande riksdagsval. Det är ett par procentenheter mer än de uppskattningar om ungdomars valdeltagande som gjordes i samband med riksdagsvalen 1999 och 2003.

Utbildningsnivån är en viktig faktor som förklarar intresset för politik: 60 procent av universitetsstuderandena är åtminstone i viss mån intresserade av politik när endast 39 procent av studerandena vid yrkeshögskolor och yrkesläroanstalter på andra nivån intresserar sig för politik. Ungdomarna som bor utanför södra Finland eller utanför tillväxtcentra ser ut att även i det här avseendet, i likhet med tidigare år, vara mer frustrerade än andra över politiskt påverkande och över samhälleliga frågor i överlag.

Ungdomar har en kritisk men intresserad attityd gentemot politik

Merparten av ungdomarna uppfattar politik som viktigt. Fyra av fem som svarat på enkäten tycker att det är en medborgarplikt att rösta. Lika många tror, att man kan påverka genom att rösta. Ungdomarna lyfter i sina svar upp många saker som förtunnar eller spärrar representativ demokrati. Förmånerna hopas hos de stora åldersklasserna i stället för hos den unga generationen. Ungdomarna kritiserar skarpt politikernas stora löften, och tvivlar på att det alls är meningen att uppfylla dem. Å andra sidan gestaltar unga valen som endast en skymt av den egentliga makten, som beslutsfattarna använder tillsammans med den ekonomiska makten.

Ungdomarna uppfattar att regeringen och riksdagen har mest makt, minst makt har enskilda medborgare, medborgarrörelser och intelligentian. Största delen av ungdomarna (81 - 91%) tycker att makten ligger hos de centrala instanserna i en demokrati, dvs. hos regeringen och riksdagen, vilket ger ett tyst berättigande för demokratin i Finland. De unga har även kraftigt noterat betydelsen av inskränkningarna i presidentens makt, som för några år sedan skrevs in i grundlagen. Även de enskilda politikerna överskrider presidentens makt genom sina positioner inom partiet. De kommunala institutionernas makt överskuggas av den statliga makten.

Ungdomarna tycker att näringslivet har mycket makt i Finland. Tre av fem ungdomar tror att makten ligger i det internationella kapitalets händer. Näringslivet anses ha nästan lika mycket självständig makt som näringslivet och politikens elit tillsammans. Tre av fyra av ungdomar gestaltar medierna som en central, en sorts fjärde makt.

Trots att ungdomarna verkar ha blivit mer kritiska mot representativ demokrati och partipolitik, ser man politikens inverkan på det egna livet allt tydligare. Allt färre är av den åsikten, att politikernas beslut inte inverkar på det egna livet. Ungdomarnas skepsis mot det politiska systemets funktionsduglighet kan även vara politiskt aktiverande, vare det rör sig om ungdomarnas deltagande i representativ demokrati eller om mer inofficiella eller radikala politiska verksamhetsfält.

Kandidaten är klart viktigare än partiet när den unga besluter hur han eller hon skall rösta. Bara en knapp tredjedel (31 %) uppfattar partiet som viktigare. Bara ca en av fem är så partitrogen, att han eller hon inte kunde byta parti. Den absoluta majoriteten är rörliga väljare. Klart viktigast är kandidaternas ställningstaganden och åsikter. Kandidatens image och dennes möjlighet att få publicitet var inte det viktigaste kriteriet för någon. Kvinnorna poängterar mer tankar och värderingar medan männen poängterar expertis och försvar av förmåner.

Den politiska aktiviteten faller i få händer

Politisk aktivitet i alla dess former tycks falla i få händer. Dessa ungdomar är aktiva såväl på arenor för representativ demokrati som på andra politiska plan, så som inom föreningsverksamhet, samhälleliga nätverk på Internet och som konsument. Olika former av politisk påverkan utesluter inte varandra utan snarare överlappar de varandra: de som tänker rösta är även aktivare än andra inom föreningar och tror på att de egna konsumtionsvalen har en politisk betydelse. Det här forskningsresultatet tyder på att politisk aktivitet delar in unga i å ena sidan mångaktiva och å andra sidan åskådare.

Ungas politiska engagemang ser ut att polariseras men även individualiseras. De unga som deltog i undersökningen definierar sig själv som individuellt ansvarsfulla aktörer i det politiska systemet. Trots att generationspolitiken lyfter sitt huvud, är den unga generationens politiska uppfattningar inte unisona eller enhetligt samhälleliga; även inom den unga generationen finns många politiskt betydande spänningar.

Ungdomarnas dagspolitiska önskelista

En realhöjning av studiepenningen toppar ungdomarnas dagspolitiska önskelista (92 %). Enligt majoriteten (78 %) bör man även höja fribeloppet för de egna inkomsterna. Enligt majoriteten (63 %) har studerandenas friheter ifrågasatts i och med att man ensidigt stramat åt studietiderna. Nästan en tredjedel (29 %) uppfattar inte att villkoren har blivit strängare. Även regeringen får tack. Den avgörande delen respondenter (47 %) värderar, att rätten till studielånsavdrag i beskattningen hjälper studerandena bli klara.

Endast fem procent av respondenterna tror att lönesänkningar skulle vara ett effektivt sätt att hjälpa dem sysselsätta sig. 71 procent av respondenterna var av den åsikten, att regeringen måste garantera att inkomstklyftan upphör att växa. Nästan hälften (47 %) bestrider tanken, att regeringen skulle ha garanterat säkra och barnvänliga omständigheter för barnfamiljer och för att skaffa barn. Hälften av ungdomarna tror inte att regeringen har understött förmånligt boende för unga, medan en dryg fjärdedel uppskattar regeringen i den här frågan.

Statens delegation för ungdomsärenden Nuora har sedan 1996 låtit göra utredningar om valbeteendet bland under 30-åriga unga. Ungdomsforskningsnätverket samlade under hösten 2006 in material genom en enkät om politik, makt och val bland finländare i åldern 18 - 30 år. Skribenterna tolkar ungdomarnas svar samt en europeisk jämförelse och i tolkningarna begrundas ungas relationer till politik, valteman och -paroller som intresserar dem samt strömningar för ungdomarnas deltagande och politiska tänkande i bredare bemärkelse.

Bokbeställningar och bedömningsexemplar: Ungdomsforskningsnätverket, [email protected]. Pris 25 € + porto.

Ytterligare information:
– generalsekreterare Tarmo Manninen, Delegationen för ungdomsärenden, tfn (09)160 77356
– bokens redaktör Kari Paakkunainen, Helsingfors universitet, gsm 040 513 8252