UKM har inlett en utredning om hur deepfakematerial inverkar på de kreativa branscherna
Undervisnings- och kulturministeriet har inlett en utredning om hur deepfakematerial inverkar på de kreativa branscherna och om hur syntetisk imitation av röster, bilder, utseende, uttryck och rörelser bör regleras i Finland. Utredningen görs av professor Anette Alén och gästforskaren Tuomas Mattila. Avsikten är att utredningen ska bli klar den 1 september 2026.
I utredningen granskas det rättsliga skyddet mot deepfakematerial som skapats med generativ artificiell intelligens (AI) i en situation där regleringen är splittrad och skyddet består av flera olika helheter av bestämmelser. Målet är att skapa en helhetsbild av konsekvenserna av förekomsten av deepfakematerial och behoven av att utveckla regleringen på nationell nivå och EU-nivå.
Den snabba utvecklingen av generativ AI har gjort det möjligt att skapa ljud- och videomaterial som blir allt svårare att särskilja från verkliga framträdanden. I Finland finns det ingen särskild lag som skyddar personers röst, utseende eller rörelser från att imiteras av AI. Skyddet består av flera olika bestämmelser, såsom skydd för personuppgifter och privatliv, straffrättslig reglering, avtals och skadeståndsrätt samt EU:s bestämmelser om digitalisering och artificiell intelligens. Det är således en splittrad helhet.
Det centrala syftet med utredningen är att skapa en helhetsbild av vilka konsekvenser deepfake som fenomen har för de kreativa branscherna och att bedöma hur väl den gällande regleringen på nationell nivå och EU-nivå fungerar och om det finns eventuella utvecklingsbehov.
- Att det görs deepfakematerial med hjälp av artificiell intelligens är ett fenomen som snabbt blir allt vanligare och som också berör de kreativa branscherna. Med hjälp av utredningen vill vi få mer kunskap om hur individers identitet kan skyddas i AI-teknikens tidsålder och säkerställa att vi har fungerande och ändamålsenliga metoder för att ingripa i rättskränkningar och olovliga imitationer, säger forsknings- och kulturminister Mari-Leena Talvitie.
I utredningen granskas särskilt
- hur förekomsten av deepfakematerial syns inom de kreativa branscherna och vilka problem
- det orsakar rättighetshavare, scenkonstnärer, artister och andra yrkesverksamma inom branschen
- det nuvarande regelverket på nationell nivå och EU-nivå, hur väl det fungerar och vilka centrala brister och tolkningsproblem det finns i det
- upphovsrättens och närstående rättigheters roll i förhållande till andra skyddsåtgärder i situationer där en scenkonstnärs eller artists röst, utseende eller uttryck imiteras utan tillstånd
- vilka medel rättighetshavare har till sitt förfogande för att ingripa mot deepfakematerial, inklusive snabba och lätta förfaranden för radering eller begränsning av innehåll.
- balansen mellan yttrandefrihet och skydd för privatlivet med tanke på de grundläggande fri- och rättigheterna
- regleringen i Danmark och vid behov aktuella lösningar i andra EU-länder.
Deepfakematerial berör alla människor och framför allt scenkonstnärer och artister, vars identitet, röst, utseende och uttryck är av central betydelse för deras yrkesprofil och inkomstbildning. Olovligt imiterade framföranden kan direkt inverka på konstnärernas försörjning, anseende och skydd för privatlivet.
Utredarna ska under arbetets gång vara i kontakt med justitieministeriet (JM), arbets- och näringsministeriet (ANM), kommunikationsministeriet (KM) och centrala organisationer som representerar rättighetshavare.
Avsikten är att utredningen ska vara klar senast den 1 september 2026, och den utgör en grund för eventuella behov av att utveckla regleringen samt för fortsatt beredning i fråga om verksamhetsförutsättningarna för de kreativa branscherna och skyddet av personers identitet under den digitala teknikens tidsålder.
Mer information: Aura Lehtonen, regeringssekreterare, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 340
Utvecklingen i EU: reglering av deepfakematerial
Flera EU-länder tittar nu på lagstiftning som gäller deepfake.
Under det danska ordförandeskapet förde medlemsländerna fram sina synpunkter på skyddet för individen i situationer där en persons röst, bild, utseende, uttryck eller rörelser imiteras med hjälp av artificiell intelligens. Enligt flera länder baserar sig skyddet i första hand på civil , straff och dataskyddslagar, inte på immateriella rättigheter, och i stället för nya rättigheter anses verkställigheten av lagstiftningen vara den största utmaningen. Också avtalspraxis håller på att utvecklas inom medie och nöjesbranscherna (t.ex. samtyckesklausuler, licensavtal), men praxis varierar från land till land.
Danmark är det första medlemsland som har berett ändringar i upphovsrättslagen om en rättighet som baserar sig på identitet och som ger individen rätt till sin egen röst, sitt eget utseende och sin egen bild och som förutsätter samtycke av personen i fråga för att imitationer ska kunna publiceras. Syftet med lagförslaget är att skydda individens digitala identitet mot missbruk av deepfaketeknik.