Minskningen av antalet barn utmanar ordnandet av grundläggande utbildning – arbetsgrupp har berett förslag till lösningar
En arbetsgrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet har tagit fram ett förslag till lösningar för att hantera de nuvarande och framtida utmaningar som befolkningsutvecklingen medför för ordnandet av grundläggande utbildning. Arbetsgruppens slutrapport överlämnades till undervisningsminister Anders Adlercreutz torsdagen den 12 mars.
Till följd av den sjunkande nativiteten beräknas antalet barn i grundskoleåldern minska med över 90 000 fram till år 2040. Det minskande antalet barn ändrar förutsättningarna för att ordna grundläggande utbildning i hela landet och leder till större skillnader mellan kommunerna. Medan antalet barn minskar i snabb takt i största delen av Finland ökar och diversifieras elevunderlaget i vissa kommuner, särskilt i de större städerna.
Arbetsgruppens rapport ger en heltäckande lägesbild av förutsättningarna för att ordna grundläggande utbildning i ett Finland som genomgår demografiska förändringar. Utöver lägesbilden föreslår arbetsgruppen åtgärder som gäller bland annat finansiering av grundläggande utbildning, undervisningspersonal, undervisning för elever med invandrarbakgrund, stärkande av samarbetet mellan utbildningsanordnarna, undervisning med hjälp av fjärruppkoppling, grundläggande utbildning på svenska samt skolresor.
- I takt med att antalet barn minskar måste vi ännu tydligare säkerställa att de kulturella rättigheterna tillgodoses på lika villkor överallt i Finland. För att Finland ska vara framgångsrikt i framtiden är det viktigt att satsa på grundläggande utbildning av hög kvalitet. De metoder som arbetsgruppen föreslår erbjuder goda lösningar för att nå detta mål, säger undervisningsminister Anders Adlercreutz.
Största delen av förslagen är avsedda att genomföras under nästa regeringsperiod, men arbetet med vissa åtgärder har inletts redan under denna regeringsperiod.
Arbetsgruppens förslag till åtgärder
Utgångspunkten är att investeringar i grundläggande utbildning av hög kvalitet och omsorg om barnen även i fortsättningen är avgörande för Finlands framgång. Minskningen av antalet barn får inte heller ses som en besparing i de offentliga finanserna.
Det är viktigt att särskilt de mindre utbildningsanordnarna samarbetar närmare med varandra vid ordnandet av grundläggande utbildning. I glesbygden behöver skolnätet fortfarande ses över, men det lönar sig att göra detta över kommungränserna och inleda strukturella samarbeten mellan kommunerna i ordnandet av undervisningen. Just nu pågår en utlysning av statsunderstöd som riktar sig särskilt till de minsta kommunerna för att stärka det kommunöverskridande samarbetet.
Arbetsgruppen bedömer att det nuvarande jämlikhetsunderstödet inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen är ett effektivt instrument för att stärka den utbildningsmässiga jämlikheten och förebygga polarisering. Arbetsgruppen föreslår att jämlikhetsunderstödet ska fortsätta och etableras från och med 2027 på en nivå om 75,2 miljoner euro per år.
Läraryrket måste förbli ett eftertraktat och uppskattat yrke oberoende av skolans storlek eller läge, även i framtidens Finland. Lärarnas möjligheter att arbeta flexibelt inom den grundläggande utbildningen och att på ett smidigare sätt skaffa sig nya behörigheter bör främjas.
Arbetsgruppen konstaterar att undervisning med hjälp av fjärruppkoppling erbjuder möjligheter att trygga elevernas tillgång till undervisning som ges av behöriga lärare och att göra undervisningen mångsidigare. Huvudregeln är dock även fortsättningsvis att undervisningen ordnas som närundervisning i skolan. Arbetsgruppen föreslår att man i nästa regeringsprogram inkluderar ett försök om undervisning med hjälp av fjärruppkoppling och jämförelsegrupper.
När det gäller elever med invandrarbakgrund ska den grundläggande utbildningen utvecklas till en skola som är gemensam för alla, så att undervisningen i första hand ges i samma undervisningsgrupper som för elever med finska eller svenska som modersmål. Särlösningar bör hållas så begränsade och effektiva som möjligt och riktas främst till nyanlända elever i samband med deras ankomst till landet. Målet är att säkerställa så likvärdiga förutsättningar som möjligt för alla elever att avancera i sina studier.
När det gäller den svenskspråkiga grundläggande utbildningen är det viktigt att skolgång på svenska är möjligt både i enspråkiga och i tvåspråkiga kommuner. Tillgången till svenskspråkiga läromedel, och även i övrigt ett aktuellt och likvärdigt utbud av läromedel, måste tryggas.
Befolkningsutvecklingen kräver långsiktig strategisk planering och anpassning på alla nivåer inom utbildningssystemet: i kommunerna, på statlig nivå, i frågor som gäller lärare och rektorer, i samband med reformer av finansieringssystemet och vid beredningen av framtida lagstiftning. Befolkningsutvecklingen kommer också på längre sikt att kräva lösningar.
Rapporten innehåller en avvikande mening från finansministeriet om vissa av förslagen till åtgärder när det gäller finansieringen av den grundläggande utbildningen.
- Ordnande av grundläggande utbildning i förändring: Slutrapport från den arbetsgrupp som utrett befolkningsutvecklingens utmaningar (på finska)
Mer information:
Eeva-Riitta Pirhonen, överdirektör, ordförande, tfn 0295 330 258
Minna Polvinen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 330 262
Mika Puukko, undervisningsråd, tfn 0295 330 032