Livsgärningspriset för informationsspridning till akademikern Olli Lehto

Livsgärningspriset gick till akademikern Olli Lehto för sitt omfattande livsverk inom vetenskaplig forskning och informationsspridning. Lehto är internationellt sett en av vårt lands mest kända matematiker och en aktiv skribent inom konsthistoria.

– Information måste vara tillgängligt för alla, så att var och en på basis av den kan fatta beslut angående sitt eget liv. Informationsspridning är inte enbart förmedling av allvarliga saker på ett allvarligt sätt. Information kan spridas på ett kreativt, mångfasetterat, vågsamt, modigt och insiktsfullt sätt. Dessa åtta privatpersoner och grupper som belönas idag är exempel på detta, konstaterade minister Virkkunen vid prisutdelningen

Undervisningsministeriet beviljar statens pris för informationsspridning på förslag av delegationen för informationsspridning. Delegationen för informationsspridning är undervisningsministeriets sakkunnigorgan, som följer de senaste rönen inom forskningen, konsten och de tekniska områdena i Finland och utomlands samt den nationella och internationella informationsutvecklingen i övrigt.

Prismotiveringar:

1. Akademiker Olli Lehto för en mångsidig livsgärning på området för vetenskaplig forskning och därpå grundad informationsspridning

Akademiker Olli Lehto (f. 1925) är en av vårt lands internationellt mest kända matematiker och en central vetenskapspåverkare. Han disputerade för filosofie doktorsgraden redan 1949 och har därefter innehaft ett stort antal uppgifter inom forskarsamhället, bl.a. som professor i matematik vid Helsingfors universitet 1961–88 samt som rektor och kansler för universitetet. Han var forskarprofessor vid Finlands Akademi 1970–75. Olli Lehto har varit gästande professor i flera europeiska länder, Förenta staterna, Indien, Israel och Japan. Han var generalsekreterare för Internationella matematikunionen 1983–90 och ordförande för Delegationen för Vetenskapsakademierna i Finland 1979–98.

Under de senaste årtiondena har universitetens uppgifter fokuserats på inte bara forskning och undervisning utan också samhällelig verkningsfullhet. Detta är ett fält som Olli Lehto har arbetat kraftfullt för. Han har arbetat för att göra vetenskapen känd bl.a. som ordförande för Delegationen för Vetenskapscentret Heureka 1991–97, medlem av förlagsaktiebolaget Otavas litterära delegation 1984–96 och medlem av förvaltningsrådet för aktiebolaget MTV 1985–88.

Olli Lehto har alltid varit litterärt aktiv. Som början på en litterär karriär av ny typ kan ändå betraktas författandet av Internationella matematikunionens historik. Den omfattande monografin Mathematics without borders: A history of the International Mathematical Union kom ut 1998. Följande år (1999) gav Lehto ut sitt memoarverk Ei yliopiston voittanutta, där han granskade Helsingfors universitet och sin verksamhet i olika uppgifter där.

Lehtos litterära aktivitet har under 2000-talet varit fokuserad på biografier över finländska matematiker. Korkeat maailmat. Rolf Nevanlinnan elämä kom ut 2001. Det är en förtjänstfull vetenskapshistorisk helhetsbeskrivning av ett svårt ämne. För att beskriva och bedöma en matematikers liv och betydelse krävs ingående förståelse av vetenskapsområdet och förmåga att placera personen i fråga på det internationella och nationella fältet. Här har Lehto lyckats utmärkt. Samtidigt har han skapat en äkta och intressant bild av Nevanlinna även som människa.

I senare biografier har Lehto visat prov på ett allt mognare kunnande även som historieskrivare. Verket Oman tien kulkijat. Veljekset Vilho, Yrjö ja Kalle Väisälä (2004) är en beskrivning av en matematiskt begåvad brödraskaras öden som bygger på ett omfattande källmaterial. Det kastar också ljus över ett av de internationellt mest framgångsrika finska företagens, Vaisala Oy:s, uppkomst och första skeden. Dubbelbiografin Tieteen aatelia. Lorenz ja Ernst Lindelöf kom ut 2008. Där granskar författaren olika skeden i livet och den vetenskapliga karriären för den matematiskt begåvade kaplanssonen Lorenz Lindelöf som avancerade till professor och adelskap och hans son Ernst Lindelöf. Lehtos sakkunniga och välskrivna verk skulle utan tvekan vara intressanta även i översättningar till internationella språk, eftersom de finländska matematiker som de handlar om har varit exceptionella kända och uppskattade även internationellt.

Akademiker Olli Lehto har fått många erkännanden och priser för sina meriter på den vetenskapliga forskningens område. Han är hedersdoktor vid flera inhemska och utländska universitet. Han var ovanligt ung när han fick titeln akademiker, bara 50 år, 1975. Bland de otaliga priser som Lehto fått kan nämns Suomen Kulttuurirahastos hederspris 1979, Pro Futura Europa-medaljen 1993 och Finska Vetenskapsakademins pris 1996. Däremot har Lehto inte belönats tidigare för sin mångsidiga livsgärning som vetenskapshistoriker och informationsspridare.

2. Krispsykolog, docent Salli Saari för mångsidigt tillämpning av kunskap baserad på vetenskaplig forskning vid hanteringen av krissituationer

Krispsykolog och docent Salli Saari, ledare för Finlands Röda Kors beredskapsgrupp av psykologer, förekom ofta i olika massmedier när de behandlade den tragiska skolskjutningen i Kauhajoki hösten 2008. Myndigheternas och massmediernas agerande hade förändrats avsevärt jämfört med dödsskjutningarna i Jokela året innan. Till detta bidrog i hög grad den debatt som förts i massmedierna. Den hade gjort att man lärt sig att på ett bättre sätt närma sig människor som blivit utsatta för en psykiskt extremt svår stressituation. Salli Saaris medverkan i offentligheten samt som utbildare av massmedierna och myndigheterna har varit synnerligen central.

Docent Salli Saari är en av vårt lands mest erfarna krispsykologer. Hon har närmat sig området både som forskare och lärare och som ansvarig krispsykolog i praktiska situationer. Förutom de tragiska skolskjutningarna i Jokela och Kauhajoki har Saari deltagit i behandlingen av dödssprängningen i Myyrmanni, bussolyckan i Konginkangas och terroristattacken i New York 2001, samtliga händelser som väckt mycket uppmärksamhet och debatt i massmedierna.

Den allt snabbare informationsförmedlingen, internets inverkan och förändringen i massmediernas verksamhetskultur har påverkat kommunikationen i krissituationer. Krispsykolog Salli Saari har kraftfullt fört fram hur nödvändigt det är att använda information grundad på vetenskaplig forskning i massmediernas och myndigheternas verksamhet. Hon har fäst särskild uppmärksamhet vid eftervården av våldssituationer. "Debriefing" är ett begrepp som blivit känt även i Finland. Saari har bidragit till en bättre och djupare förståelse av nödvändigheten av psykologiska åtgärder i alla faser i eftervården av en kris – också vid långvarig vård av personer som genomgått en kris, när massmediernas intresse för händelserna redan har svalnat.

3. Professor, ordförande för redaktionsrådet Maija Aksela samt arbetsgruppen huvudredaktör Jenni Västinsalo, huvudredaktör Veli-Matti Vesterinen, webbredaktör Venla Sandgren och redaktionssekreterare Suvi Korhonen för högklassigt och innovativt redaktionsarbete med de av LUMA-centret utgivna Jippo – Lasten luonnontiedeverkkolehti samt Luova – Nuorten luonnontiedeverkkolehti (sv. Kreativ – Naturvetenskaplig nättidning för ungdomar)

De till ungdomar och barn riktade naturvetenskapliga nättidningarna Luova (sv. Kreativ) och Jippo förmedlar sökandets, finnandets och insiktens glädje. De är gränsöverskridande nya instrument för kunskap om naturvetenskapernas komplexa härva och främjande av ansvarsfull och hållbar användning av teknologi som grundar sig på denna kunskap. Luova och Jippo uppmuntrar till nyfikenhet genom att kombinera ett tydligt och glatt visuellt uttryck med ett starkt, interaktivt faktainnehåll.

Det riksomfattande LUMA-centret stöder och främjar undervisning, inlärning och hobbyverksamhet i anslutning till naturvetenskaper, matematik och teknologi på alla stadier från förskola till universitet. Professor Maija Akselas insats som koordinator och idérik organisatör av LUMA-projektet har varit central. Hennes fingeravtryck syns i form av god information och informationsspridning, även i de naturvetenskapliga nättidningarna Luova och Jippo.

Webbadresser:
http://www.helsinki.fi/jippo/
http://www.helsinki.fi/luova/
http://www.helsinki.fi/kreativ/

4. Huvudredaktör Antti-Pekka Pietilä för verket Pankkikriisin peitellyt paperit (Art House) samt ett högklassigt arbete som ekonomijournalist som visat prov på ingående behärskning av ämnet

Ekonomiredaktör Antti-Pekka Pietilä (f.1954) belönas för ett långt arbete som journalist, där han har fört fram och rett ut vändpunkterna i vår egen tids ekonomiska historia, framför allt avgöranden och händelsekedjor som hänför sig till banker och ekonomisk politik.

I flera av sina verk har Pietilä rett ut bankkrisen i början av 1990-talet genom att med journalistiska informationsåtervinningsmetoder intervjua, läsa och kombinera information ur olika källor. Han har iakttagit de grundläggande journalistiska dygderna: kritiskhet och oeftergivlighet. Pietilä har inte gett efter för dem som anser att ”det inte längre finns något att utreda” i anslutning till bankkrisen, utan han har fortsatt med sitt arbete och fört fram samhälleligt viktig information om bl.a. behandlingen av bankkrisens offer. I sina artiklar har han modigt ställt sig på deras sida som inte just har fått sin egen röst hörd i bankkriserna – människor som i det hårda spelets villervalla förlorade allt.

5. Vetenskaplig redaktör, filosofie doktor Katja Bargum och professor Hanna Kokko för verket Kutistuva turska ja muita evoluution ihmeitä (WSOY, sv. Torsken som krympte och andra evolutionära mirakel, Söderströms)

Vetenskaplig redaktör Katja Bargums och professor Hanna Kokkos bok Kutistuva turska är en fräsch och fryntlig beskrivning av evolutionens under. Den är en omfattande, vetenskapligt kompromisslös och intellektuellt inspirerande beskrivning av det naturliga urvalets dynamik, människan och sökandet efter lycka som ruskar om fördomarna. Boken visar på evolutionens överraskande och vackra men ibland blinda kraft. Kutistuva turska beskriver också hur de snabba, av människorna förorsakade miljöförändringarna medverkar till biologisk utarmning och till att naturens mångfald snabbt försvinner.

De fascinerande berättelserna i Kutistuvan turska lär läsaren att värdesätta inte bara naturen utan också naturforskarna, som genom sitt arbete utökar mänsklighetens kunskapskapital. Samtidigt utökar forskarna vårt kulturkapital, särskilt när kunskapens sprids från expertkretsar till en större grupp av nyfikna. Bargum och Kokko har lyckats på ett lysande sätt med detta arbete. Deras arbete betjänar inte bara informationsspridningen utan också vetenskapsfostran. Kutistuva turska berättar om forskningen och dess principer, och verket förmedlar också vetenskapandets glädje.

6. Danskonstnär, koreograf Reijo Kela för samhälleligt ställningstagande och tankeväckande dansproduktioner samt redaktör Hannele Jyrkkä, författare Jalo Heikkinen, professor Heikki Laitinen, bildkonstnär, kurator Erkki Pirtola och forskare Tiina Suhonen för verket Hetken kannattelija. Ainutkertaisia tanssihetkiä Reijo Kelan kanssa (Maahenki)

Vi har vant oss vid att betrakta modern dans, på samma sätt som teater, som ögonblickskonst, vars betydelse baserar sig på ett engångsmöte med publiken; när föreställningen är över finns inte föreställningen längre.

Hannele Jyrkkä och författarna till verket har sammanställt en bok om koreografen-dansaren Reijo Kela som inte bara dokumenterar hans redan 35 år långa konstnärskarriär utan också väcker dess avgörande ögonblick till liv på nytt. Detta sker också med de föreställningar som man ursprungligen inte har sett live. Den elegant illustrerade boken påminner om den föreställande konstens mediedimension, den föreställande konsten får publik även genom videoinspelningar och nyhetsvideor.

Genom sitt eget arbete öppnar konstnären också perspektiv på vardagens händelser och samhällets brytningsskeden. Den föreställande konsten bär våra minnen kanske mera tidlöst än vad vi har föreställt oss. Reijo Kelas Cityman från 1989 deltar i diskussionen om den ekonomiska depressionen utan någon ny föreställning. Utflyttningen från landsbygden och den enskilda människans kamp för att orka fick sin skarpsynta beskrivning redan för 20 år sedan. Reijo Kela är huvudperson i sina egna verk, men han glömmer inte konstnärspartnerskapet, oberoende om man talar om soloföreställningar på åkrarna i Suomussalmi eller i storstädernas gallerier och gatuvimmel.

När man läser och bläddrar i boken Hetken kannattelija blir man övertygad om den föreställande konstens privata och samhälleliga betydelse. Det grafiskt storstilade verket är på konstnärens sida utan att för den skull förfalla till nostalgi. Den kunskap som finns laddad i konstnärens arbete och dansarens kropp kommer fram på ett enkelt och djupgående sätt.

7. Forskningschef, filosofie doktor, huvudredaktör Heikki Nevanlinna samt redaktionen filosofie doktor Mikko Alestalo, filosofie doktor Raino Heino, filosofie doktor Kirsti Jylhä, filosofie doktor Veli-Matti Kerminen, filosofie kandidat Tuomas Laurila, filosofie magister Anneli Nordlund, filosofie doktor Kimmo Ruosteenoja, filosofie doktor Heikki Tuomenvirta, filosofie doktor Ari Venäläinen och filosofie doktor Timo Vihma för verket Muutamme ilmastoa. Ilmatieteen laitoksen tutkijoiden katsaus ilmastonmuutokseen (Karttakeskus)

Klimatförändringen till följd av å ena sidan naturens egna förändringsprocesser och å andra sidan de åtgärder som människan riktar mot miljön är en sak som redan i många års tid har varit i konstant rampljus. I debatten om klimatuppvärmningen har det hörts många sinsemellan motstridiga åsikter. Ändå är största delen av experterna enig om att jordens klimat blir varmare. Diskussionen har ofta störts av dålig kunskap om de använda termerna och t.o.m. missförstånd. Detta är förståeligt och naturligt, eftersom jordens klimat är en oerhört komplex helhet. För att sätta sig in i helheten har det krävts att läsaren tagit reda på saker ur tiotals olika källor, av vilka största delen är utländska publikationer.

Det av Meteorologiska institutets bästa experter omsorgsfullt utarbetade verket Muutamme ilmastoa rättar till denna situation på en gång. Det är fråga om ett exceptionellt omsorgsfullt och sakkunnigt med samtidigt lättförståeligt skrivet verk, som fungerar som såväl fackbok som handbok. Efter att man läst verket klarnar klimatets komplexitet för läsaren, liksom den specialterminologi som vanligtvis florerat i debatten. Boken är direkt givande att läsa och har ett vackert och klart språk. Illustrationerna är genomgående omsorgsfullt gjorda och bokens grafiska uttryck är åskådligt och lockar till att läsa boken. Verket är en pärla bland den facklitteratur som kom ut 2008 tack vare att det är resultatet av en stor expertgrupps noggranna prövning och omsorgsfulla samarbete.

8. Verksamhetsledare Ulla Piela, professor Seppo Knuuttila, professor Pekka Laaksonen, förlagsredaktör Kati Lampela och grafisk planerare Markus Itkonen för verket Kalevalan kulttuurihistoria (SKS)

Det kan lätt ses som en självklar lösning att belöna ett verk som handlar om Kalevalas kulturhistoria under nya Kalevalas jubileumsår. Av denna anledning krävs att man lyckats alldeles speciellt för att överskrida priströskeln.

Kalevalan kulttuurihistoria lyckades övertyga bedömarna. Den är ett heltäckande och mångsidigt informationspaket, men dessutom öppnar den nya och modiga perspektiv på förståelsen av nationaleposet. Kalevala har granskats t.ex. i ljuset och skuggan av den marxistiska tolkningen samt utgående från Lotta Svärd-organisationens kvinnobild. Också Kalevalas hemliga lära har fått ett eget kapitel – en mytisk tolkning inlindad i teosofi, antroposofi och folkdiktning.

Över tjugo författare har deltagit arbetet med Kalevalan kulttuurihistoria. Trots detta bildar den en enhetlig helhet. Tack vare redaktionens och förlagsredaktörens omsorgsfulla arbete har man lyckats rensa bort onödiga uppredningar och motstridigheter. Verket är språkligt klart och lättläst. Det är exceptionellt rikt och mångsidigt illustrerat. Den högklassiga och njutningsfulla helheten kompletteras av skicklig grafisk planering. Kalevalan kulttuurihistoria visar på ett bra sätt på den stora betydelse som ett högklassigt och kunnigt redaktionsarbete har vid framtagandet av högklassiga fackböcker.

_ _ _

Ytterligare information:
- generaldirektör Jussi Nuorteva (delegationen för informationsspridning), tfn (09) 228 52202
- generalsekreterare Reetta Kettunen (delegationen för informationsspridning), tfn (09) 228 69 236