Föräldrarnas utbildningsbakgrund används då man slår fast finansieringen av den grundläggande utbildningen
Utredningspersoner som har dryftat indikatorer som beskriver utmaningar i skolornas verksamhetsmiljö föreslår en ny finansieringsmodell där syftet är att ta i beaktande utbildningsbakgrunden hos elevernas föräldrar. Den nya utbildningsindikatorn skall enligt förslaget basera sig på antalet kommuninvånare i åldern 30-54 som inte har avlagt examen efter grundskolan.
Utredningen hör ihop med regeringens målsättning att motverka skolornas differentiering och minska skillnader mellan befolkningsgrupper i fråga om inlärningsresultat. Skillnaderna mellan olika skolor har vuxit kraftigt under 2000-talet och regeringen har som mål att halvera skillnaderna fram till 2020. Målet är att finansieringen för den grundläggande utbildningen framöver i högre grad en nu skulle basera sig på indikatorer som beskriver den grundläggande utbildningens verksamhetsmiljö, t.ex. invandrarnas andel av befolkningen, den vuxna befolkningens utbildningsnivå samt arbetslöshetsnivån.
Enligt utredningspersonerna har det framkommit att inlärningsresultaten differentieras i skolor som ger grundläggande utbildning, och att denna differentiering har ett uppenbart samband med föräldrarnas utbildningsbakgrund. Utredningspersonerna forskningsprofessor Ritva Jakku-Sihvonen och specialforskare Jorma Kuusela överräckte sin rapport till undervisningsminister Jukka Gustafsson den 28 maj.
– Skolornas differentiering är ett av de största problemen inom utbildningspolitiken idag. Att ta verksamhetsmiljön i beaktande i finansieringen är enligt min mening nödvändigt för att vi skall kunna ge alla barn det stöd de behöver i skolan och att trygga alla barns likvärdiga rättigheter och möjligheter, sade undervisningsminister Gustafsson.
I reformen av statandelssystemet, som kör igång under sommaren 2012, skall statsandelen för den grundläggande utbildningen enligt utredningsmännen även framöver grunda sig på elevantal och de förhöjningar som bestäms kommunvis. Enligt utredningspersonerna bör det dyrare priset för undervisningen i de högre klasserna i den grundläggande utbildningen även i fortsättningen beaktas då statsandelen bestäms.
Publikationen Dags för grundläggände utbildning. Utredning om indikatorer som beskriver skolornas verksamhetsmiljö
---
Ytterligare information:
- Specialmedarbetare Aleksi Kalenius, tfn 040 125 1032
Utredningspersonerna:
- Ritva Jakku-Sihvonen, tfn 0295 3 31078
- Jorma Kuusela, tfn 0295 3 31113
Kommunernas statsandelssystem består av statsandelen för basservice, som förvaltas av finansministeriet samt av statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet, som förvaltas av undervisnings- och kulturministeriet. Finansieringssystemet för undervisnings- och kulturväsendet fungerar som en del av kommunernas statsandelssystem och täcker även anordnare av privat utbildning och samkommuner. Den finansiering som beviljas av undervisnings- och kulturministeriet för förskole- och grundläggande undervisning gäller sådan verksamhet som inte täcks av den kommunala åldersklassbaserade statsandelen som förvaltas av finansministeriet.