Education at a Glance: Andelen unga vuxna med examen på högre nivå i Finland är fortsatt lägre än OECD-genomsnittet

Andelen unga vuxna i Finland som har avlagt examen på högre nivå (39 procent) ligger fortfarande under OECD-genomsnittet (48 procent). Detta framgår av OECD:s publikation Education at a Glance, som jämför utbildningssystemen i olika länder. Huvudtemat för 2025 års publikation är högskoleutbildning.
I publikationen analyseras olika länders högskolesystem genom att jämföra andelen examenstyper. Inom alla examenstyper är andelen 25–34-åringar med examen i Finland lägre än OECD-genomsnittet.
År 2024 var andelen personer som har avlagt högre högskoleexamen i Finland 15 procent, medan medeltalet i OECD-länderna var 16 procent. I de övriga nordiska länderna var andelen högre, till exempel 20 procent i Danmark. Också andelen personer som har avlagt lägre högskoleexamen var i Finland lägre än i OECD-länderna i genomsnitt.
Den största skillnaden mellan andelen högskoleutbildade i Finland och OECD-genomsnittet beror på att det finländska utbildningssystemet inte erbjuder kortare examina på högskolenivå. I OECD-länderna har i genomsnitt 7 procent av de unga vuxna avlagt en kortare högskoleexamen.
Mellanår ett finländskt särdrag
OECD lyfter också fram särdrag i det finländska högskolesystemet, till exempel inleds högskolestudierna vid en högre ålder (24 år i Finland i genomsnitt, 22 år i OECD i genomsnitt) och är det vanligt att ta mellanår innan studierna inleds (77 procent av nya studerande i Finland, 44 procent av nya studerande i OECD i genomsnitt).
Bakom detta ligger Finlands selektiva system för ansökan till högskoleutbildning. Även om det finns skillnader i statistikföringen mellan ländernas ansökningssystem, är andelen sökande som påbörjar sina högskolestudier i Finland lägst bland jämförelseländerna (29 procent). I Sverige är systemet nästan lika selektivt, men i många OECD-länder inleder över hälften av de sökande sina studier. I Frankrike, till exempel, är denna andel 82 procent.
Antalet icke-antagna sökande i Finland är hög på grund av den höga andelen utländska sökande, som dock minskade betydligt år 2025 till följd av den ansökningsavgift som införts för utländska sökande.
Högre genomströmning och färre avhopp i Finland
Som motvikt till det selektiva ansökningssystemet är genomströmningen inom högskoleutbildningen i Finland bättre än OECD-genomsnittet. I Finland avlägger 49 procent av de studerande lägre högskoleexamen inom utsatt tid, medan genomsnittet i OECD-länderna endast är 43 procent.
Finland skiljer sig från många andra OECD-länder också genom att endast 5 procent av de nya studerandena i Finland avbryter sina studier efter det första året. I flera länder, inklusive de övriga nordiska länderna, avbryter 10–20 procent av studerandena sina studier redan under det första året.
Fler studerande, men mindre resurser per studerande
Åren 2015–2022 ökade antalet högskolestuderande i Finland med 12 procent, vilket klart överskrider medeltalet i OECD-länderna (5 procent).
Under samma period minskade de totala utgifterna för högskoleutbildning i Finland (inklusive forsknings- och utvecklingsutgifter) med 3 procent justerat för inflation, medan de i OECD-länderna ökade med i genomsnitt 14,2 procent. Till följd av detta minskade utgifterna per studerande i Finland med 13,5 procent, vilket är den näst största minskningen i OECD efter Mexiko. I OECD-länderna ökade utgifterna per studerande i genomsnitt med 8,6 procent.
Också i många av Finlands jämförelseländer minskade utgifterna per studerande (Sverige -8 procent, Nederländerna -4 procent och Kanada -7 procent), men i dessa länder ökade samtidigt antalet studerande ännu mer än i Finland (Sverige +16 procent, Nederländerna +19 procent och Kanada +17 procent). Utgiftsminskningen i dessa länder beror på att ökningen av de totala utgifterna inte har hållit jämna steg med ökningen av antalet studerande.
Övriga iakttagelser från 2025 års publikation
Education at a Glance 2025 innehåller aktuella internationella jämförelseuppgifter om OECD-ländernas utbildningssystem också när det gäller bland annat arbetsmarknaden och småbarnspedagogiken.
- I Finland har utbildningsnivån stor betydelse för sysselsättningen: skillnaden i sysselsättningsgraden hos 25–34-åringar mellan dem som endast slutfört grundskolestadiet och dem som avlagt högskoleexamen är 46 procentenheter (OECD-genomsnittet 27 procentenheter). Sysselsättningsuppgifterna baserar sig på statistik från 2024.
- Deltagandet i småbarnspedagogik har ökat i Finland och överskrider nu OECD:s medeltal för barn både under och över 3 år.
Publikationen Education at a Glance 2025 på OECD:s webbplats
Mer information: Jukka Haapamäki, undervisningsråd, tfn 0295 330 088