Arbetsgrupp som utreder kultursektorns framtid

Mål och resultat

Arbetsgruppen har i uppgift att lägga fram förslag till
- åtgärder som gäller återhämtningen för och stärkandet av kultur- och konstsektorn
- allokeringen av de anslag som ingår i Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens
- inrättande av en fond för kulturen och de kreativa branscherna, samt
- stärkandet av finansieringsbasen för kultur och konst för nästa regeringsperiod

Arbetsgruppen fungerar också som styrgrupp för Kulta ry:s och Konstuniversitetets projekt.

Utgångspunkter

Covid-19-pandemin och begränsningarna till följd av den har haft en stor inverkan på konst- och kulturbranscherna och aktörernas verksamhetsmöjligheter sedan mars 2020. I synnerhet de begränsningar som gäller offentliga tillställningar har försvagat och till många delar i praktiken helt förhindrat verksamheten inom branschen, oberoende av om det är fråga om enskilda yrkespersoner eller olika sammanslutningar. Samtidigt har allmänhetens möjligheter att få tillgång till konst och kultur försvagats. Pandemins konsekvenser för ekonomin kan bedömas ha varit betydande både lokalt, regionalt och nationellt, liksom också konsekvenserna för människors välbefinnande. Även om begränsningarna under den senaste tiden har kunnat lindras i och med att epidemiläget har förbättrats, kan det förväntas att branschens återhämtning sker med fördröjning.

Av den statliga finansieringen av konst och kultur har drygt hälften årligen utgjorts av vinstmedel från penningspelsverksamheten. Veikkaus Ab:s intäktsföring är lägre än under tidigare år, vilket framhäver betydelsen av nya finansieringsmöjligheter för branschen som sträcker sig längre än ett budgetår eller en ramperiod. Helheten med vinstmedlen från penningspelsverksamheten kommer också att behandlas i en separat process, som statsminister Sanna Marins regering fattade beslut om vid ramförhandlingarna våren 2021. I regeringens beslut anges att ”fortsatt arbete för att bereda en ny permanent finansieringsmodell inleds genast. Målet är att dra upp riktlinjer för en modell som säkerställer en förutsägbar, stabil och tillräcklig finansiering till förmånstagarna. Arbetet baserar sig på rapporten av Liikanens arbetsgrupp och det fortsatta arbetet utförs i nära samarbete med förmånstagarna. Reformen genomförs från och med 2024. Besluten fattas före utgången av 2021.”

Vid regeringens ramförhandlingar våren 2021 drog regeringen också upp riktlinjer för ett nytt instrument för stöd till kulturen, när regeringen beslutade kapitalisera fonden för kulturen och de kreativa branscherna med 15 miljoner euro. Beredningsarbetet i ärendet har inletts.

Regeringen har för avsikt att stärka kultursektorn också med finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Programmet för hållbar tillväxt i Finland innehåller stöd för förnyelse av kultursektorn och de kreativa branscherna (utvecklings- och pilotfinansiering för företag samt strukturstöd för utveckling av tjänster samt produktions- och verksamhetsmodeller för företag, sammanslutningar och andra aktörer inom kultursektorn och de kreativa branscherna), som uppgår till sammanlagt 40 miljoner euro.

Åtgärderna som gäller kulturen ingår i Finlands EU-strukturfondsprogram 2021–2027 som inleds i höst. Som ett riksomfattande strukturfondstema lanseras Innovationskompetens inom de kreativa branscherna och kulturen. För detta anslås finansiering till ett belopp av ca 13,5 miljoner euro. Målet är ett intensivare samarbete mellan näringslivet, läroanstalterna och forskningsaktörerna för att kompetensreformen ska svara mot de snabba förändringarna i kompetensbehoven som följer av utvecklingen i närings- och arbetslivet och omvärlden (inkl. pandemier, klimatförändringen).

Undervisnings- och kulturministeriet stöder två projekt som tar fram förslag till lösningar på utmaningarna inom branschen. I det uppdrag som ges till Kulta ry ligger fokus särskilt på frågor som gäller kulturtjänster och likabehandlingen när det gäller dem, regional och lokal verksamhet samt hurdana strukturella lösningar som behövs inom kulturbranschen. Konstuniversitetet granskar färdigheter med anknytning till konstnärsarbetet och stärkandet av kompetensen, olika intjänings- och verksamhetsmodeller samt möjligheterna att förbättra sysselsättningsgraden inom branschen och att öka dess sysselsättande effekt.