Uppföljningsgruppen för beredning av genomförandet av regeringsprogrammets föresatser om gymnasieutbildning

OKM041:00/2023 Projekt

Till stöd för beredningen av skrivningarna om gymnasieutbildning i regeringsprogrammet tillsätter undervisnings- och kulturministeriet en uppföljningsgrupp som företräder intressentgrupperna inom gymnasieutbildningen.

Projektets basuppgifter Pågår

Projektets nummer OKM041:00/2023

Ärendenummer VN/29603/2023

Projektets arrangör undervisnings- och kulturministeriet

Mandattid 15.10.2023 – 31.12.2024

Datum för tillsättande

Kontaktperson
Petri Lempinen, Ylijohtaja
tel. +358 295 330 180
[email protected]

Mål och resultat

Uppföljningsgruppen har till uppgift att stödja beredningen enligt regeringsprogrammet, som hör till en arbetsgrupp som undervisnings- och kulturministeriet tillsatt särskilt. Till denna arbetsgrupps uppgifter hör till att förbereda förslag till
• reformering av finansieringssystemet för gymnasieutbildning
• att möjliggöra studentexamen på engelska
• ersättande av ett studentexamensprov med gymnasiediplom och de ändringar som det förutsätter i författningarna
• gymnasieelevernas rätt till stödundervisning
• andra åtgärder för att uppnå regeringsprogrammets mål för gymnasieutbildningen

Uppföljningsgruppen för gymnasieutbildning kan också behandla andra utvecklingsåtgärder inom gymnasieutbildningen i enlighet med regeringsprogrammet, inklusive utveckling av systemet för stöd för lärande, gymnasiediplom och undervisning i idrott.

Uppföljningsgruppen kan också behandla andra utvecklingsåtgärder inom gymnasieutbildningen i enlighet med regeringsprogrammet.

Sammandrag

Till stöd för beredningen av skrivningarna om gymnasieutbildning i regeringsprogrammet tillsätter undervisnings- och kulturministeriet en uppföljningsgrupp som företräder intressentgrupperna inom gymnasieutbildningen.

Utgångspunkter

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering är det centrala målet för gymnasieutbildningen att säkerställa en omfattande allmänbildning och att ge de studerande behörighet för fortsatta studier. Inom gymnasieutbildningen satsar man på studiehandledning och multiprofessionellt stöd så att varje elev får det stöd han eller hon behöver för att gå vidare på skolvägen. Stödet ska riktas särskilt till de unga som riskerar att hamna efter i undervisningen.

Enligt regeringsprogrammet ska gymnasieutbildningen utvecklas som en egen utbildningsform som har en egen lagstiftning som styr verksamheten samt ett eget finansieringssystem. Regeringen har som mål att reformera finansieringssystemet för gymnasieutbildning och samtidigt bevara ett täckande gymnasienätverk. Enligt regeringsprogrammet ska ordnandet av gymnasieutbildning tryggas i områden där antalet barn och unga minskar kraftigt.

Syftet med reformen av finansieringssystemet är att finansieringen av gymnasieutbildningen bättre ska motsvara kostnaderna för anordnandet av gymnasieutbildning. I uppdraget ingår en reform av det tillägg för små gymnasier som ingår i finansieringen av gymnasiet för att stödja utbildningens tillgänglighet och tillgodoseendet av de kulturella rättigheterna. Samtidigt främjas en jämlik fördelning av finansieringsansvaret mellan kommunerna enligt hemkommun. Det görs omfattande konsekvensbedömningar av ändringarna i finansieringsmodellen och ändringarna genomförs under en tillräckligt lång övergångsperiod.

Studentexamen reformeras genom att man gör det möjligt att avlägga studentexamen på engelska enligt strikt avgränsade kriterier och säkerställer att utbildningsutbudet på engelska inte hotar den nationalspråkiga skolbildningen, utan stärker Finlands attraktionskraft bland internationella aktörer och återflyttare. Dessutom blir det möjligt att i fortsättningen ersätta ett obligatoriskt studentexamensprov med gymnasiediplom. Detta innebär att det blir den studerandes rätt att avlägga gymnasiediplom och utbildningsanordnarens skyldighet att erbjuda möjlighet att avlägga dem. Detta förutsätter ändringar i lagstiftningen och utveckling av bedömningen av gymnasiediplom.
Vid beredningen beaktas statsförvaltningens produktivitetsprogram och behovet av att anpassa omkostnader.