Statsrådets redogörelse: Förskoleundervisningsreformen har utfallit väl

Statsrådet lämnade på torsdagen en redogörelse till riksdagen om förskoleundervisningsreformens verkningar och i vilken mån de mål som uppställts i lagen har uppnåtts. Enligt redogörelsen främjar förskoleundervisningen barnens förutsättningar att växa, utvecklas och lära på lika grunder i hela landet. I Finland deltar ca 96 procent av barnen i förskoleundervisning, vilket är ett av de högsta jämförelsetalen inom OECD. Förskoleundervisningen har omfattande samhällspolitiska konsekvenser för småbarnsfostran i dess helhet och för barnfamiljernas ställning i samhället. Förskoleundervisningen är en del av den utbildningsmässiga grundtryggheten.Enligt redogörelsen lyckas förskoleundervisningen utveckla de färdigheter barnen behöver med tanke på skolstarten. Under förskoleåret sker en utveckling t.ex. i sociala och etiska färdigheter, muntlig framställning, språkuppfattning och litteratur samt matematiska färdigheter. I förskoleundervisningen används mångsidiga arbetsmetoder som är viktiga för barnets växande och utveckling, såsom lek, fysisk aktivitet, problemlösning och konkreta försök.Barnens rätt till en trygg och sund inlärningsmiljö förverkligas väl. I den förskoleundervisning som ordnas i dagvården deltar 79 procent av barnen och i den som ordnas i skolan 21 procent. Behörighetssituationen bland lärarna i förskoleundervisningen är god oavsett var undervisningen ordnas, eftersom 94 procent av dem är behöriga för uppgiften. För att varje barns personlighetsutveckling skall kunna stödas på ett mångsidigt sätt och interaktionen mellan barnet och läraren ske i enlighet med målen för förskoleundervisningen, måste gruppstorleken följa undervisningsministeriets rekommendation oberoende av var förskoleundervisningen ordnas. I 60 procent av förskolegrupperna finns barn i behov av särskilt stöd. Enligt redogörelsen är elevvården otillräcklig i var tredje undervisningsgrupp. Alla barn som behöver elevvård skall garanteras sådan på det sätt lagstiftningen förutsätter.Allokeringen av förskoleundervisningens kostnader och statistikföringen av dem måste förbättras för att kostnadsutvecklingen bättre skall kunna följas. Möjligheterna att styra statsandeln bör också stärkas.Med förskoleundervisning avses en planmässig undervisning och fostran som ges året innan läroplikten tar vid och som är fast knuten till såväl småbarnsfostran som nybörjarundervisning. Rätten till förskoleundervisning, liksom kommunernas skyldighet att ordna den, trädde i kraft den 1 augusti 2001.Då riksdagen fattade sitt beslut om lagstiftningen om förskoleundervisning förutsatte den att regeringen om tre år, då förskoleundervisningsreformen har trätt i kraft i hela sin omfattning, lämnar en redogörelse om reformen. Riksdagen behandlar redogörelsen den 20 oktober 2004.Ytterligare information: - direktör Eeva-Riitta Pirhonen, tfn (09) 160 77268- undervisningsrådet Jari Rajanen, tfn (09) 160 77463