Utvecklingsunderstöd för Skolan i rörelse och Move! inom ramen för programmet Finland i rörelse

Bakgrund

Med utvecklingsunderstöden för Skolan i rörelse och Move! stöds genomförandet av idrottslagen (390/2015), Statsrådets redogörelse om idrottspolitiken (2018) och regeringsprogrammets program Mer motion i Finland (2023) när det gäller en fysiskt aktivare skoldag, utveckling av Move!-processen och motionsrådgivning för barn och unga i grundskoleåldern.

Idrottslagen betonar den ställning som motion som främjar hälsa och välbefinnande har i den helhet som utgörs av idrottsväsendet och samhällets olika sektorer. Lagens centrala syfte är att främja olika befolkningsgruppers möjlighet att röra på sig och utöva motion och idrott, befolkningens välbefinnande och hälsa samt fysiska funktionsförmåga, barns och ungas uppväxt och utveckling, medborgar- och föreningsverksamhet inom idrott samt minskande av ojämlikhet inom motion och idrott. 

Ett av målen i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering (2023) är att få alla åldersgrupper att motionera mer. Regeringsprogrammet har också som mål att stärka jämställdheten mellan könen och jämlikheten inom motion och idrott. 

Till de centrala åtgärderna inom regeringsprogrammets program Mer motion i Finland hör att öka den fysiska aktiviteten under skoldagarna och i anslutning till skolresorna, att ge motionsrådgivning utifrån Move!-resultaten, att stärka kompetensen i motion och idrott inom olika utbildningsområden samt att skapa förvaltningsövergripande samarbete för att främja den fysiska aktiviteten. 

Skolan i rörelse

Skolan i rörelse ingår i helheten I rörelse, som ska främja hela befolkningens fysiska aktivitet. Med en motionsinriktad verksamhetskultur i skolan avses personalens och elevernas attityder, verksamhet och kompetens samt skolans och läroanstaltens miljö, strukturer, verksamhetssätt och ledning. En motionsinriktad verksamhetskultur utvecklas i samarbete med eleverna och personalen. Utvecklingen är planmässig och organiserad. Resultaten av utvecklingsarbetet följs upp och utvärderas. Centralt i utvecklingsarbetet är att integrera verksamheten i skolans och elevernas vardag, att bedriva utvecklingsarbete på ett brett plan och att arbeta tillsammans.

Verksamheten inom Skolan i rörelse ger många fördelar. När motion är en del av skoldagen främjas barns och ungas välbefinnande på ett mångsidigt sätt. Med verksamhet inom Skolan i rörelse kan man främja till exempel inlärningen, förankringen i skolgemenskapen, grupptillhörigheten, gemenskapskänslan, de sociala färdigheterna, orken och välbefinnandet samt erbjuda upplevelser av glädje, delaktighet och kunnande.

Nationella centret för utbildningsvärdering (NCU) gjorde en utvärdering av Skolan i rörelse (2018). Enligt utvärderingen är införandet av motion i skoldagen ännu inte slutfört i många skolor, särskilt högstadier. Enligt utvärderingen bör man i fortsättningen fästa särskild uppmärksamhet vid högstadierna, vid elever som rör på sig lite och vid jämlikhet. Åtgärder som avser högstadieelever är även motiverade eftersom forskningen visar att den fysiska aktiviteten minskar särskilt mycket i högstadieåldern.

Move!-processen och motionsrådgivning till barn och unga i grundskoleåldern

Motionsrådgivningen i programmet Mer motion i Finland utvidgas till att omfatta alla åldrar och riktas särskilt till dem som rör på sig för lite och som med tanke på hälsan och funktionsförmågan har mest nytta av den. Genom motionsrådgivningen stöds, vägleds och sporras individer och grupper till en fysiskt aktiv livsstil som främjar välbefinnandet, hälsan, livskvaliteten och lärandet.

Med motionsrådgivning till barn och unga i grundskoleåldern avses individuell vägledning om en fysiskt aktiv livsstil som ges av en yrkesutbildad person inom främjande av hälsa och välbefinnande. Med motionsrådgivning avses ett mångprofessionellt samarbete mellan yrkesutbildade personer inom hälsa, välbefinnande och social- och utbildningsbranschen som arbetar inom olika sektorer. I samarbetet har aktörernas roller och överenskommen praxis beskrivits, var och en känner till sina uppgifter och ansvarsområden, och alla har ett gemensamt mål. Motionsrådgivning kan till exempel ordnas så att motionsrådgivare deltar i vardagen i skolan.

Med utvecklingsunderstödet stöds upprättandet av servicestigar för motionsrådgivning till barn och unga i grundskoleåldern (t.ex. beskrivning och utveckling av Move!-processerna). Motionsrådgivningens servicekedja bygger på samarbete mellan flera parter och målet är att eleven ska få stöd i att tillägna sig en fysiskt aktiv livsstil. En förutsättning för att bygga upp en servicekedja för motionsrådgivning med hög kvalitet är att man har kommit överens om samordning av och ansvar för tjänsten. I åtgärderna ska man fästa uppmärksamhet vid att identifiera och nå de elever som rör på sig för lite, främja en aktiv livsstil och levnadsvanor som gynnar hälsan och välbefinnandet samt stödja den fysiska funktionsförmågan. Målet ska vara att åtgärderna inom projektet blir permanenta.

Eleverna kan styras till motionsrådgivningen på många olika sätt: På basis av Move!-mätningarna, via elevhälsan, via skolhälsovården eller via ungdomstjänster. Motionsrådgivning kan ges till individer eller grupper. 

Läs mer om Move!

Mål och åtgärder

Målet för utvecklingsunderstöden är att 

• främja stärkandet och etableringen av en motionsinriktad verksamhetskultur i grundskolorna,
• öka grundskoleelevernas fysiska aktivitet, motion och idrott och/eller
• stöda utvecklingen av Move!-processens motionsrådgivning för grundskoleeleverna 

Det är önskvärt att särskilt fokus läggs på målgrupperna högstadieskoleelever och elever som rör på sig lite.

Åtgärderna inom Skolan i rörelse kan exempelvis handla om att utveckla kompetensen hos personalen och eleverna och att förändra deras attityder, om att öka den fysiska aktiviteten (inklusive fysiskt ansträngande motion) under lektionerna, rasterna och skoldagen samt om att förändra skolans yttre och inre miljö så att den stöder fysisk aktivitet. När verksamheten genomförs är det viktigt att främja elevernas välbefinnande, delaktighet, inlärning och lärande. (Se Skolan i rörelse-verktyg för elevenkäter, endast på finska).

En åtgärd inom projektet kan till exempel vara att utarbeta och genomföra en servicekedja för motionsrådgivning där man som en fortsatt åtgärd till följd av Move!-mätningarna ger motionsrådgivning och -stöd till barn och unga som behöver det. Inom ett utvecklingsprojekt kan motionsrådgivning även ges till andra än barn och unga i de årsklasser som är målgrupp för Move!-mätningarna. 

För att uppnå genomslag i verksamheten bör flera åtgärder vidtas, och verksamheten bör integreras i skolans och elevernas vardag. I projektet kan man utnyttja tidigare god praxis och utveckla nya verksamhetsmodeller. 

Målen ska enligt idrottslagen (390/2015) uppnås med utgångspunkt i jämlikhet och likvärdighet mellan könen. I projekten ska särskild uppmärksamhet fästas vid att verksamheten är tillgänglig och vid möjligheter till anpassad motion. Vidare bör särskild uppmärksamhet fästas vid att öka flickornas fysiska aktivitet, eftersom forskning visar att den är lägre än pojkarnas i alla åldersgrupper. Ansökan ska innehålla en beskrivning av hur projektets verksamhet och de förväntade resultaten främjar jämlikhet och likvärdighet bland eleverna.

Kommunen ska samordna projektet genom att utveckla strukturer, verksamhetssätt och samarbete mellan olika skolor, sektorer och förvaltningsområden som stöder verksamheten. Varje projekt kan utveckla en aktiv verksamhetskultur på sitt eget sätt enligt organisationens behov och önskemål. Målet för projektet ska vara bestående, strukturella förändringar som ökar den fysiska aktiviteten under skoldagen.

I ansökan ska sökanden beskriva samordnings- och styrningssystemen inom ramen för sin verksamhet inom Skolan i rörelse. Till samordning och styrning hör: 1) en styrgrupp för Skolan i rörelse, 2) kommunens ansvarsperson eller -personer för Skolan i rörelse och 3) en person eller ett team som ansvarar för Skolan i rörelse i respektive skola. I planen ska även dessa aktörers uppgifter och arbetsfördelning beskrivas.

Vid genomförandet av Move!-processen är en mångprofessionell och förvaltningsövergripande samordning viktig (t.ex. samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet). I projekt för motionsrådgivning ska sökanden beskriva kommunens befintliga Move!-process och de planerade utvecklingsåtgärderna när det gäller motionsrådgivning.

Till ansökningar som gäller Skolan i rörelse-projekt ska det bifogas en bedömning av nuläget som gjorts under 2025. Vid identifieringen av projektets utvecklingsobjekt ska sökanden använda resultaten av bedömningen av nuläget. Sökanden ska registrera sig i Skolan i rörelse.
Ledningen ska vara engagerad i genomförandet av projektet (se checklista för rektorn).

Centrala framgångsfaktorer när det gäller verksamhet inom Skolan i rörelse:

1. Åtgärder som gäller organiseringen av verksamheten inom Skolan i rörelse

• En aktiv verksamhetskultur utvecklas genom att man påverkar personalens och elevernas attityder, verksamhet och kompetens samt skolans miljö (utomhus och inomhus), strukturer och verksamhetssätt.
• Den övergripande samordningen och ledningen av verksamheten inom Skolan i rörelse utvecklas som en del av organisationens verksamhet: Skolan har ett team som samordnar verksamheten inom Skolan i rörelse, och mål och åtgärder som ska främja fysisk aktivitet har fastställts för läsåret. Kommunen har utsett en person som ska samordna verksamheten inom Skolan i rörelse. Ledningen har förbundit sig att främja verksamheten.
• Eleverna och personalen görs delaktiga i planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten.
• I verksamheten inom Skolan i rörelse främjas likvärdighet och jämlikhet samt tillgänglighet.
• Verksamheten skrivs in i de långsiktiga planerna, årsplanerna och/eller styrdokumenten. 
• Bedömningen av nuläget används vid planeringen och utvärderingen av verksamheten samt vid valet av utvecklingsobjekt för det kommande läsåret. Skolorna använder en årsklocka för Skolan i rörelse och/eller välbefinnandet.

2.  Åtgärder som gäller undervisningen     

• Sittandet och orörligheten samt statiska arbetsställningar minskas.
• I undervisningen införs fler rörliga pauser.
• Verksamhetsmetoder som ökar den fysiska aktiviteten används.
• Lärare handleder andra lärare för att öka det ömsesidiga lärandet och aktiviteten.
• Tekniken utnyttjas för att öka den fysiska aktiviteten.

3. Åtgärder som gäller eleverna och skolorna

• Identifieringen av elever som rör på sig lite och det stöd som erbjuds dem utvecklas särskilt (t.ex. Personal Trainer/PT i skolan-verksamhet som en del av motionsrådgivningen).
• Fysiska aktiviteter som eleverna utövar tillsammans med andra elever utvecklas (t.ex. motionstutorer, -agenter eller -aktivatorer).
• Åtgärder som stöder fysiskt välbefinnande utvecklas som en del av en aktiv verksamhetskultur, såsom utveckling av den fysiska konditionen (t.ex. Puls-timmar) eller stöd för rörligheten eller de motoriska färdigheterna.
• Fysisk aktivitet används för att stödja förankringen i skolgemenskapen, gemenskapskänslan, orken, återhämtningen och inlärningen.
• Eleverna uppmuntras att ta sig till skolan på ett fysiskt aktivt sätt.
• Elevernas aktivitet och delaktighet ökas med hjälp av verksamhet under rasterna.
• Evenemang och jippon används för att öka den fysiska aktiviteten och funktionsförmågan samt inlärningen.
• Miljön i skolorna utvecklas så att den sporrar till fysisk aktivitet och byte av ställningar samt ökar möjligheterna till rörelse under skoldagen, både under och mellan lektionerna.
• Utnyttjandet av idrottslokalerna utanför undervisningstiderna ökas.
• Möjligheterna till fysisk aktivitet samt motion och idrott under skoldagen eller direkt i samband med den utvecklas.

4. Åtgärder som gäller samarbetet

• Samarbetet med föräldrarna och familjerna främjas för att stödja en motionsinriktad livsstil (t.ex. föräldrakvällar med fysiska aktiviteter). 
• Den fysiska aktiviteten främjas genom mångprofessionellt samarbete.
• Verksamheten inom Skolan i rörelse utvecklas i samarbete med i synnerhet skolhälsovården och som en del av den gemensamma elevhälsan.
• Utbildningsanordnaren utvecklar samarbetet inom projektet och främjar projektaktörernas engagemang.
• Utbildningsanordnaren har ett brett samarbete med olika intressentgrupper, såsom välfärdsområdena, andra kommuner och olika kommunala verksamheter (t.ex. ungdoms- och idrottsverksamheten och den tekniska verksamheten), skolor och läroanstalter, idrottsföreningar, folkhälsoorganisationer, församlingar, företag och andra lokala aktörer.

Frågor som ska beaktas i Move!-processen och motionsrådgivningen till barn och unga i grundskoleåldern:

• Move!-processen planeras genom ett mångprofessionellt samarbete i skolorna, kommunerna och välfärdsområdena i syfte att stödja och främja barns och ungas fysiska funktionsförmåga, hälsa och välbefinnande.
• Undervisningssidan inom den grundläggande utbildningen och skolhälsovården samarbetar och samarbetet utvecklas (bl.a. lokal schemaläggning av Move!-mätningarna och de omfattande hälsokontrollerna så att Move!-resultaten finns tillgängliga och kan utnyttjas i hälsokontrollerna).
• Eleverna erbjuds stöd för utveckling av den fysiska funktionsförmågan individuellt eller i grupp (motionsrådgivning). 
• Resultaten av Move!-mätningarna utnyttjas i arbetet inom gruppen för den gemensamma elevvården.
• Det förekommer ett samarbete med undervisnings-, idrotts- och motionstjänsterna, skolhälsovården och lokala partner, såsom organisationer och företag, när det gäller utveckling av Move!-processen, produktion av tjänster och kommunikation.
• Det förekommer interaktion med hemmen när det gäller Move!-mätningarna samt barns och ungas fysiska funktionsförmåga, hälsa och välbefinnande.
• Eleverna engageras i utvecklingen av Move!-processen.
• Den information som fås från Move! utnyttjas av skolorna, kommunerna och välfärdsområdena vid planeringen, uppföljningen och utvärderingen av åtgärder för välbefinnande.
• Move!-processen och stödåtgärderna skrivs in i årsplanerna och/eller styrdokumenten (t.ex. elevvårdsplanen). 

Exempel på god praxis inom Move!, bland annat

• https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/move-stod-och-ideer
• https://liikkuvakoulu.fi/ideapankki/idea/ideoita-ja-vauhtia-move-polun-kehittamiseen/ (på finska) 

Allmänna framgångsfaktorer när det gäller motionsrådgivning

Motionsrådgivningen är en tjänst som främjar hälsa och välbefinnande

• Motionsrådgivningen genomförs med hjälp av en kontaktyta (identifierad och erkänd som en kontaktyta för främjandet av hälsa och välfärd mellan kommunerna eller samkommunerna och välfärdsområdet).
• Välfärdsområdenas roll i produktionen av tjänsten har utnyttjats för att nå ut till, identifiera och styra kunderna samt utvärdera effekterna.
• Motionsrådgivningens servicekedja bygger på ett mångprofessionellt samarbete mellan yrkesutbildade personer inom hälsa, välbefinnande och social- och utbildningsbranschen som arbetar inom olika sektorer. I samarbetet har aktörernas roller och överenskommen praxis beskrivits, var och en känner till sina uppgifter och ansvarsområden, och alla har ett gemensamt mål. 

Motionsrådgivningens effekter konstateras och synliggörs inom projekten

• Genomförandet och effekterna av rådgivningen utvärderas och synliggörs. 
• Move!-mätningarna ger information till beslutsfattare angående utvecklingen och uppföljningen av den nationella idrotts- och hälsopolitiken och kommunernas hälsofrämjande åtgärder.
• Bra och noggrann bokföring och statistik stöder rådgivningens kvalitet och möjliggör dataöverföring mellan aktörerna i servicekedjan. 
• Kunderna och aktörerna i servicekedjan samt ledningen och beslutsfattarna informeras om motionsrådgivningens effekter och betydelse. Med hjälp av välfärdsområdets hälsomätningar fås starkare bevis för effekterna.
• Effekterna av motionsrådgivningen används som grund för att göra åtgärderna permanenta.

Motionsrådgivningen utförs på ett högklassigt sätt av yrkesutbildade personer

• I motionsrådgivningen beaktas elevens individuella behov och mål. Eleven engageras i planeringen av motionsrådgivningens innehåll.
• Motionsrådgivarnas kunskaper förbättras (t.ex. genom utbildning).
• Verktyg och medicinsk teknik av hög kvalitet tas i bruk.
• Det förekommer nätverk på regional och lokal nivå som stöd för utvecklingen av servicestigar för motionsrådgivningen.

Ansökan om understöd görs i regionförvaltningens e-tjänst https://sahkoinenasiointi.ahtp.fi/sv. Om du har problem med ansökan, kontakta den tjänsteman som ger mer information om understödet.

Ansökan ska vara framme/ha lämnats in via regionförvaltningens e-tjänst senast 10.4.2025 kl. 16.15. Ansökan avslås om den lämnas in till regionförvaltningsverket efter utsatt tid. Sökanden ansvarar för att ansökan kommer fram inom utsatt tid.

Bruksanvisning för e-tjänsten:
Ansökningar om statsunderstöd som beviljas av regionförvaltningsverken görs i regionförvaltningens e-tjänst https://sahkoinenasiointi.ahtp.fi/sv/. 
För e-tjänsten behövs Suomi.fi-identifikation, som fungerar med bankkoder, ett mobilcertifikat eller ett chipförsett id-kort. Sökanden ska fylla i ansökningsblanketten i e-tjänsten, bifoga de bilagor som anges på blanketten och lämna in ansökan via e-tjänsten. Via e-tjänsten kan sökanden göra eventuella kompletteringar av ansökan och söka ändring i beslutet. När projekten har slutförts lämnas också redovisningarna in via e-tjänsten. Regionförvaltningsverken skickar beslutet till sökanden via tjänsten.

Understöden beviljas efter prövning. I bedömningen av ansökningarna och den inbördes jämförelsen av dem utgår man från en helhetsbedömning där följande beaktas:

1. Ansökningsspecifika villkor för beviljande

Projektunderstöd söks under perioden 1.8.2025–31.7.2026. Understöden söks för ett år. 

Understöd kan sökas av såväl nya projekt som fortsatta projekt som fått understöd via denna utlysning för läsåret 2024–2025. 

Om ministerarbetsgruppen för en fysiskt aktiv livsstil och funktionsförmåga, som drar upp riktlinjerna för programmet Finland i rörelse, beslutar att rikta understöd till verksamhet enligt denna utlysning när den drar upp riktlinjerna för användningen av anslagen för 2026, kan de som fått understöd genom denna utlysning ansöka om nytt understöd i form av ett fortsättningsprojekt.

Projekten ska vara klart och tydligt angivna utvecklingsprojekt där man utvecklar verksamhetssätten, metoderna och strukturerna eller tillämpar tidigare god praxis och verksamhetsmodeller i nya omgivningar.

Vid beviljandet betonas kommunsamordning, projekt som är gemensamma för flera aktörer, tvärsektoriellt, tväradministrativt och tvärprofessionellt samarbete samt principen om integrering av motion. I samarbetet mellan olika förvaltningsområden betonas betydelsen av samarbete mellan välfärdsområdena och de förvaltningsområden som ansvarar för frågor som gäller motion och idrott, undervisning och förhållanden samt gemensamma åtgärder som bidrar till ökad motion och fysisk aktivitet. I projekten betonas samarbete med lokala aktörer, såsom idrottsföreningar, folkhälsoorganisationer, församlingar, företag och andra lokala aktörer. Det är önskvärt att kommunerna inkluderar sådana aktörers åtgärder och/eller tjänster i sina projekt.  

Om understöd söks för ett projekt som är gemensamt för flera kommuner ska en av dessa utses till administratör för ansökan. Den administrerande sammanslutningen ansöker om understöd och svarar för användningen av det, för en eventuell återbetalning och för redovisningen för understödet till regionförvaltningsverket. Till ansökan ska fogas ett avtal som de deltagande sammanslutningarna har ingått om principerna för arbets- och ansvarsfördelningen samt om understödets användning och ansvaret för användningen. Understödet får överföras som understöd till en projektpartner för att användas av denna endast om tillstånd att vidarefördela understödet har begärts av regionförvaltningsverket och ett sådant tillstånd har beviljats och antecknats i understödsbeslutet.

Självfinansieringen ska utgöra minst 40 procent av projektets faktiska totalkostnader. Självfinansieringen kan inte vara kalkylerad, exempelvis kalkylerade hyror för kommunens egna lokaler, överföringsposter eller talkoarbete, då detta inte inbegriper intäkter eller utgifter som antecknas i bokföringen. Självfinansieringen ska kunna påvisas i bokföringen i samband med redovisningen. Det understöd som regionförvaltningsverket beviljar kan täcka högst 60 procent av projektets totalkostnader.

Särskild uppmärksamhet fästs vid understödsverksamhetens genomslag. Understödsverksamheten syftar till att stödja sådana verksamhetsmodeller som kan göras till en permanent del av det normala servicesystemet även utan ekonomiskt stöd utifrån. Med tanke på att göra projektet permanent är det viktigt att sökandena på lång sikt förbinder sig till de planerade åtgärderna och deras finansiering. Det förutsätts att sökanden i ansökningsblanketten inkluderar en skriftlig plan för hur funktionerna kommer att göras permanenta och förankras.

Det har genomförts mycket utvecklingsarbete och många enskilda projekt inom ramen för Skolan i rörelse. När understöd beviljas beaktar regionförvaltningsverket hur väl man i projektplanen har beaktat befintliga forskningsdata samt god praxis, handlingsmodeller och rekommendationer från tidigare motsvarande projekt. 

Understöd kan inte beviljas för kommersiell verksamhet, byggande, tävlingsidrott eller träningsverksamhet eller för sådan grundläggande verksamhet som är lagstadgad eller kan anses ingå i organisationens ordinarie verksamhet. Projekt vars huvudsakliga syfte är forskning, anordnande av ett enskilt evenemang eller anskaffning av utrustning understöds inte. Understöd ges inte heller till projekt som enbart handlar om att minska stillasittande och övrig orörlighet. Däremot är det önskvärt att dessa element ingår i de projekt som stöds.

En central princip för statsunderstöd är att samma verksamhet inte beviljas stöd via flera olika understödssystem. Till exempel kan detta understöd inte beviljas och/eller användas för sådan verksamhet enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet som stöds av regionförvaltningsverken. Sökanden är skyldig att i ansökan meddela eventuella andra understöd som denna sökt eller beviljats och som gäller verksamhet som avses i denna ansökan.

I projektplanen ska sökanden tydligt specificera de årliga kostnaderna och finansieringen av dem. Av ansökan ska det framgå hur den sökande partens högsta ledning förbinder sig till projektet. 

2. Allmänna grunder

I enlighet med sin strategi arbetar undervisnings- och kulturministeriet för att allas förmågor och kompetens stärks, att samhället förnyas genom kreativ, utforskande och ansvarsfull verksamhet och att förutsättningarna för ett meningsfullt liv tryggas på lika villkor. UKM:s strategi finns på adressen.

I bedömningen och jämförelsen av ansökningarna kan det därmed räknas till fördel om verksamheten eller projektet bidrar till att främja jämställdhet, likabehandling, delaktighet, ömsesidig respekt och hållbar utveckling i enlighet med verksamhetslöftet i undervisnings- och kulturministeriets strategi. 

3. Allmänna förutsättningar enligt statsunderstödslagen

Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Ministeriet beaktar också de allmänna förutsättningarna när det beslutar om understödets belopp.

Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen):

• Det ändamål för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart.
• Beviljandet av statsunderstöd är motiverat med avseende på de mål som satts för användningen av statsunderstödet.
• Beviljandet av statsunderstöd är nödvändigt med beaktande av annat offentligt stöd som sökanden erhållit samt arten och omfattningen av projektet eller verksamheten.
• Beviljande av statsunderstöd orsakar endast ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden.

Om understödet hänför sig till lönekostnader kan understöd beviljas endast av synnerligen vägande skäl om understödstagaren har dömts till straff för att ha anlitat utländsk arbetskraft som saknar tillstånd (7 § 2 mom. i statsunderstödslagen).

4. Hinder för beviljande av understöd

En sökande som tidigare fått understöd av regionförvaltningsverket ska se till att de redovisningar för användningen av understöden som förutsätts i understödsbesluten har lämnats in inom utsatt tid. Regionförvaltningsverket avslår ansökan om sökanden väsentligt åsidosatt sin skyldighet att lämna regionförvaltningsverket uppgifter för kontroll av användningen av tidigare beviljade understöd. 

Ansökan avslås också om den lämnas in efter utsatt tid.

En förutsättning för beviljande av statsunderstöd är att projektet deltar i uppföljningen och utvärderingen av verksamheten på det sätt som statsbidragsmyndigheten anger. Forskningscentralen LIKES vid Jyväskylä yrkeshögskola/I rörelse-programmen tar i praktiken hand om uppföljningen av detta understöd på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. Projekten får tillgång till de sammandragsrapporter som utarbetas utifrån uppföljningsinformationen. Grunderna för behandling av personuppgifter i anknytning till uppföljningen och utvärderingen av projekten och den registrerades rättigheter beskrivs i dataskyddsmeddelandena, se (UKM) och (RFV) (på finska). Denna uppföljningsinformation ersätter dock inte den projektredovisning som ska lämnas in till regionförvaltningsverket senast det datum som anges i beslutet om statsunderstöd.  

Alla skolor som ingår i projekt som stöds med anslag inom ramen för Skolan i rörelse ska göra en bedömning av nuläget och registrera sig som en skola i rörelse. 

Vid Skolan i rörelse-projekt ska sökanden i ansökan beskriva sina samordnings- och styrningssystem inom ramen för verksamheten inom Skolan i rörelse. Till samordning och styrning hör: 1) en styrgrupp för Skolan i rörelse, 2) kommunens ansvarsperson eller -personer för Skolan i rörelse och 3) en person eller ett team som ansvarar för Skolan i rörelse i respektive skola. I planen ska även dessa aktörers uppgifter och arbetsfördelning beskrivas.

I projekt för motionsrådgivning ska sökanden beskriva kommunens befintliga Move!-process och de planerade utvecklingsåtgärderna.

Skolan i rörelse erbjuder projekten olika stödåtgärder, till exempel nätverksträffar, utbildning, material och hjälp med kommunikationen. Mer information om dessa möjligheter fås på webbplatsen Skolan i rörelse eller genom att kontakta anställda inom programmet Skolan i rörelse.

Användningstiden för understödet är 1.8.2025–31.7.2026. Understödet kan täcka högst 60 procent av totalkostnaderna för det projekt som understöds.

Statsunderstödet får endast användas för det ändamål som anges i understödsbeslutet. Grunden för understödsbeslutet är de kostnader och den finansiering som anges i ansökan. De faktiska totalkostnaderna ska föranledas av det projekt som anges i statsunderstödsansökan och statsunderstödsbeslutet.

Godtagbara kostnader är direkta kostnader som uppstår på grund av projektverksamheten, såsom

• löner och arvoden för samordnare och handledare,
• resekostnader för samordnare och handledare,
• utbildningskostnader,
• marknadsföringskostnader,
• skäliga kostnader för anskaffning av motionsredskap (högst 30 procent av totalkostnaderna, den överskridande delen beaktas inte i totalkostnaderna),
• hyreskostnader för andra än kommunens eller arrangörens egna lokaler.

En preliminär redogörelse för den utrustning som ska anskaffas ska inkluderas i ansökningsblanketten (i punkten kostnadskalkyl).

Godtagbara lönekostnader är lönekostnader för personer som anställts för projektet, tilläggsersättningar för mertidsarbete för ordinarie anställda och vikariekostnader som orsakas av projektet. Till övriga delar kan lönekostnaderna för ordinarie personal inte inkluderas i projektets totalkostnader, såvida inte en fast anställd person har överförts till projektet och en annan person som utför motsvarande arbetsinsats har anställts för att ersätta den fast anställda personen. I detta fall är lönekostnaderna för antingen den fast anställda personen eller för vikarien godtagbara kostnader. Alla lönekostnader för projektet ska allokeras till projektets kostnadsställe.

Som godtagbara kostnader räknas löner eller arvoden som för varje löntagare utgör högst ett belopp som motsvarar en årslön på 80 000 euro jämte lagstadgade lönebikostnader. Lönen kan betalas i form av penninglön eller naturaförmåner. Om en anställds arbetstid delvis används för projektet ska understödstagaren på ett tillförlitligt sätt exempelvis med hjälp av arbetstidsuppföljning, påvisa att arbetsinsatsen direkt hänför sig till projektet. Även en arbetstidsplan eller arbetstidsbestämmelse anses vara tillräcklig dokumentation.

De godtagbara kostnaderna kan definieras närmare i understödsbeslutet och dess bilagor. Projektets alla totalkostnader (även andra än godtagbara kostnader) och intäkter ska i redovisningsskedet bokföras på det kostnadsställe som skapats för projektet.

I projektets totalkostnader får sådana kostnader inte tas upp som inte direkt främjar den dagliga motionen, såsom bygg- och inredningskostnader, kontors- och möteskostnader, och inte heller kostnader som föranleds av organisationens lagstadgade eller grundläggande verksamhet. I totalkostnaderna kan inte heller inkluderas utgifter för att främja personalens välbefinnande på arbetsplatsen.

Understöd från regionförvaltningsverket är avsett att täcka det underskott för projektet som uppstår då man från de godtagbara kostnaderna drar av övriga understöd samt de intäkter projektet ger upphov till. Om understödet från regionförvaltningsverket överstiger det realiserade underskottet ska den överstigande delen återbetalas till regionförvaltningsverket. 

Understödstagarens ekonomi och förvaltning ska ordnas på tillbörligt sätt. En styrgrupp ska tillsättas för projektet. 

Regionförvaltningsverket har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstödet och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller statsunderstödstagarens ekonomi och verksamhet (16 § i statsunderstödslagen). 

Understödstagaren ska utreda sin eventuella skyldighet att iaktta upphandlingslagstiftningen och beakta den i sin verksamhet. Även en understödstagare som inte hör till staten, kommunerna eller församlingarna kan vara skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar enligt förfarandena i upphandlingslagen.

• Om understödstagaren uppfyller kännetecknen för en offentligrättslig inrättning (t.ex. om över hälften av finansieringen är offentlig), ska understödstagaren iaktta upphandlingslagen i all sin upphandling. 
• Om understödstagaren för en specifik upphandling får understöd som överstiger 50 procent av upphandlingens värde, ska understödstagaren i den upphandlingen iaktta upphandlingslagen. (lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016)

Undervisnings- och kulturministeriet har fastställt att en understödstagare ska begära anbud av flera än en leverantör i varu- och tjänsteupphandlingar som understiger det nationella tröskelvärdet, men vars värde utan mervärdesskatt överstiger 30 000 euro.

En redovisning av hur understödet har använts ska lämnas in senast det datum som anges i beslutet. I redovisningen ska det ingå både ekonomisk rapportering och verksamhetsrapportering. Av understödstagaren förutsätts ekonomisk rapportering enligt kostnadsställe eller projekt.