Utredning: Lagen om bildprogram bör revideras
En utredning om hur väl lagen om bildprogram fungerar och om reformbehoven överlämnades den 17 november till forsknings- och kulturminister Annika Saarikko. Enligt utredningen som gjorts av EM Leena Rantala fungerar den klassificering av åldersgränser som ligger till grund för lagen huvudsakligen bra, men praxisen har blivit ganska tungrodd och dyr för både branschen och tillsynsmyndigheten, Nationella audiovisuella institutet. Utvecklingsobjekt är en förenkling av klassificeringspraxis samt se över övervakningen av utbudet och informationen.
Utredningen kartlade bl.a. praxis angående tillämpningen av lagen om bildprogram, lagens rättsliga grund, regleringen i andra länder, barns medieanvändning, mediernas påverkan, vårdnadshavarnas kännedom om åldersgränser samt mediefostran. Dessutom kartlades olika aktörers synpunkter.
Utredningen föreslår att lagens tillämpningsområde och området för leverantörernas anmälningsskyldighet förtydligas, en översyn av grunderna för befrielse från klassificeringen, seriespecifika klassificeringar eller att avgifterna lindras, ett förtydligande av flexibiliteten gällande åldersgränserna, en översyn av Nationella audiovisuella institutets övervakningsmetoder och en precisering av leverantörernas informationsskyldighet.
Det föreslås att regleringen av digitala spel förtydligas i sin helhet. Dessutom föreslås det att bestämmelserna ses över i anslutning till visningstillstånd, märkningen av föreställningar som riktar sig till myndiga personer och babykinoföreställningar.
Lagen om bildprogram (710/2011) har varit i kraft sedan 2012. Under denna tid har det skett stora förändringar i branschen. Hushållen har i allt större utsträckning övergått till audiovisuella innehållstjänster som etablerat sig utanför Finlands gränser och som inte behöver iaktta finländska ålders- och innehållsmärkningar eller begränsningar av visningstiden för tv-sändningar.
En annan stor förändring gäller digitala spel, där bl.a. e-sport är mycket populärt också bland minderåriga. Företagsverksamheten inom mediebranschen har blivit allt mer globaliserad och konsumtionen av audiovisuellt innehåll på videodelningsplattformar och i olika webbtjänster i stället för i form av fysiska inbandningar har ökat stort, vilket medfört utmaningar både med tanke på den finländska företagsverksamheten och skyddet av minderåriga.
I samband med revideringen av AVMS-direktivet framgick det att den förändrade verksamhetsmiljön förutsätter en mer omfattande helhetsbedömning av hur lagstiftningen om bildprogram fungerar för att man med hjälp av den i tillräcklig utsträckning ska kunna svara på den förändrade mediemiljöns behov.
Kuvaohjelmalain toimivuudesta ja uudistustarpeista (Utredning av hur fungerande lagen om bildprogram är och om reformbehoven gällande den)
Mer information: kulturrådet Laura Mäkelä, tfn 02953 30 222
Mer om detta tema