Undervisningsministeriets förvaltningsområde i budgetförslaget för 2006
Undervisningsministeriets förvaltningsområde anvisas i statens budgetförslag för 2006 totalt 6 457 miljoner euro. Det betyder en ökning på 259 miljoner euro jämfört med budgeten för 2005. Undervisningsministerns sektor föreslås få 202 miljoner euro och kulturministerns sektor 57 miljoner euro.
Undervisningsministeriet främjar utbildningsmässig och kulturell jämlikhet, samhällets kulturella och ekonomiska konkurrenskraft samt befolkningens välfärd och samhälleliga deltagande. Merparten av anslagen utgörs av finansiering för universitetens verksamhet och forskningsstöd samt statsandelar och statsunderstöd för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning (allmänbildande utbildning), yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, vuxenutbildning (yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete), biblioteksväsendet, kultur, konst, idrottsverksamhet och ungdomsarbete.
Staten och kommunerna finansierar största delen av utgifterna för undervisnings- och kulturverksamheten. Utgifterna för forskning, kultur, konst, idrottsverksamhet och ungdomsarbete finansieras också med tipsvinstmedel.
Ökade statsandelar för undervisning och kultur
För statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet avsätts i förslaget sammanlagt 3 281 miljoner euro, dvs. en ökning på 150 miljoner euro jämfört med 2005. I statsandelarna för undervisnings- och biblioteksväsendet beaktas en indexhöjning på 2,4 procent år 2006, vilket ökar statsandelarna med cirka 73 miljoner euro.
Bemyndigandet att bevilja statsandelar för anläggningskostnader som gäller grundläggande utbildning eller gymnasieutbildning föreslås omfatta 54,5 miljoner euro. Motsvarande bemyndigande för biblioteksbyggen går på 4 miljoner euro.
Statsandelsreformen 2006
Finansieringen för utbildningstjänster och kulturverksamhet som ordnas av kommunerna och andra huvudmän bygger på kalkylerade statsandelar utgående från ett visst pris per enhet och ett visst antal prestationer.
Budgetförslaget är förknippat med en omläggning av statsandelssystemet. Omläggningen innebär att priserna per enhet ändras. En ny grund i graderingen av statsandelen för grundläggande utbildning är antalet elever med ett främmande språk som modersmål. Skolnätet ska härefter bara påverka de glesast befolkade kommunernas och skärgårdskommunernas statsandelar. En ny bestämningsgrund för finansieringen av yrkesutbildning är resultat. I yrkeshögskolornas priser per enhet beaktas antalet avlagda examina.
I beräkningen av bibliotekens pris per enhet sker en övergång till ett enda pris. Priset höjs i de glesast befolkade kommunerna och för bibliotek som givits en särskild uppgift. I teatrarnas pris per enhet görs en indexjustering. Priserna per enhet till grund för statsandelen till teatrar, orkestrar och museer justeras vart fjärde år med början år 2008 så, att de motsvarar defaktiska kostnaderna.
Utbildnings- och forskningspolitiken
Till nästa års fokuseringar i utbildningen hör åtgärder för att förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet, stödja och vägleda barn och unga samt förbättra de vuxnas utbildningsmöjligheter. Längre arbetskarriärer främjas. Forskningspolitiken fokuserar på att stärka internationaliseringen, utveckla forskarutbildningen och forskarkarriären samt öka växelverkan mellan forskning och samhälle.
56 miljoner mer för universitetsundervisning, vetenskap och forskning
Finansieringen av universitetens omkostnader ökar med 37 miljoner euro, varav med stöd av lagen om utveckling av högskoleutbildningen 20 miljoner euro går till att säkra en effektiv och resultatrik verksamhet vid universiteten. För undervisningsministeriet föreslås ett bemyndigande att ingå avtal om köp av en ny superdator. Anskaffningen orsakar staten utgifter på högst 10 miljoner euro under åren 2007-2009.
Finlands Akademis bemyndigande att bevilja forskningsanslag föreslås öka med 30 miljoner euro och anslaget för utbetalningar med 14 miljoner euro.
Finansiering för förebyggande av utslagning
Informationssamhälls- och välfärdsprojekt i den allmänbildande utbildningen föreslås få 2,7 miljoner euro i statsunderstöd och ytterligare 3 miljoner för att förbättra teleförbindelserna. I syfte att stödja ungdomar som avbryter grundskolan startas smågrupper i grundskolorna där man ska utveckla praktiskt inriktade undervisnings- och arbetsformer samt mångprofessionella stöd- och rådgivningstjänster. Målet är att hindra avbrutna grundskolestudier och marginaliseringstendenser samt förbättra ungdomars benägenhet att söka till fortsatta studier.
Man uppskattar att cirka 3 000 ungdomar per årskull hotas av utslagning. Med den miljon euro som föreslagits kan man nästa år inleda särskild handledning för 200 ungdomar.
Yrkesprov en del av yrkesinriktade grundexamina
Yrkesprov införs senast i den yrkesutbildning som börjar hösten 2006. I syfte att göra det lättare att börja på yrkesutbildning och å andra sidan minska studieavbrotten startas en utbildning som tränar och förbereder för grundläggande yrkesutbildning och som ska ge de studerande flexibla möjligheter att fortsätta på en utbildning som leder till examen.
Satsningar på kunnandet hos vuxna och på jämlikhet i utbildningshänseende
Vuxenutbildningen (yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete) får en anslagsökning på sammanlagt 10,9 miljoner euro. Kunskapslyftet, dvs. programmet för att höja de vuxnas utbildningsnivå, får 4 miljoner av ökningen och hela finansieringen för programmet uppgår nästa år till 30 miljoner euro. Målet är att 9 300 vuxna ska börja på utbildning inom Kunskapslyftet. Programmet är riktat mot vuxna i arbetslivet utan grundläggande yrkesutbildning.
Finansieringen för yrkesinriktad tilläggsutbildning ökar med cirka 3,5 miljoner euro. Finansieringen för tilläggsutbildning i läroanstaltsform eller som läroavtalsutbildning är år 2006 enligt förslaget sammanlagt cirka 180 miljoner euro. Merparten av finansieringen riktas mot utbildning som förbereder för yrkes- och specialyrkesexamina för vuxna i arbetsför ålder.
Finansieringsgrunderna för fritt bildningsarbete (medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, studiecentraler) reformeras. En regeringsproposition om detta avläts till riksdagen i augusti. Finansieringsarrangemangen i budgetpropositionen stöder även verkställigheten av politikprogrammet för medborgarinflytande.
Kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken
Kulturpolitiken har som mål att förbättra förutsättningarna för skapande verksamhet, främja tillgången på konst, kultur och information, bevara kulturarvet samt stärka den skapande ekonomin inom områdena kultur och konst. Att främja befolkningens välfärd, hälsa och funktionsförmåga, stärka den samhälleliga delaktigheten och det samhälleliga deltagandet och att stödja elitidrott som syftar till internationella framgångar, är centrala mål i idrottspolitiken. Ungdomspolitiken har som mål att utveckla de ungas målinriktade verksamhet i medborgarsamhället, stärka deras levnadskunskap och förbättra deras uppväxt- och levnadsvillkor.
Över 10 miljoner euro mer för konst och kultur
Den regionala tillgången på konst och kultur förbättras genom ökade anslag bl.a. för barnkulturcentrum, regionala danscentrum, riksomfattande kulturevenemang samt de regionala konstkommissionerna. Antalen årsverken för dels teatrar och orkestrar, dels museer fortsätter att öka. År 2006 är ökningen för teatrar och orkestrar 16 årsverken och för museer 30 årsverken. Främjandet av produktion och spridning av film samt filmkultur i övrigt föreslås få sammanlagt 2,3 miljoner euro mer än i år.
För projekt i syfte att främja den audiovisuella innehållsproduktionen reserveras 0,8 miljoner euro, för regeringens program mot medievåld och för mediefostran 0,4 miljoner, för projekt som gäller kulturen i informationssamhället 0,4 miljoner och för utveckling av upphovsrättssystem 0,2 miljoner euro. Ett nytt insatsområde är främjandet av kulturexport, som föreslås få 0,6 miljoner euro för exportfrämjande utvecklingsprojekt.
Användningen av Alexandersteatern i Helsingfors som gästspelsteater säkras genom anslag för hyresunderstöd till teatern. Museiverket föreslås få 0,9 miljoner euro mer i verksamhetsanslag.
Förslaget främjar hälsoidrott
Anslagen för idrott föreslås öka med 5,1 miljoner euro. Ökningen ska användas för att förbättra verksamhetsvillkoren för idrottsorganisationer, stödja byggande av idrottsanläggningar som betjänar breda användargrupper samt idrott och motion som främjar befolkningens hälsa. Ett nytt prioriterat stödområde är utvecklingen av tränings- och utbildningssystem.
Mer resurser för ungdomsarbete
Satsningar på att utveckla kommunernas ungdomsarbete och göra verkstadsverksamheten permanent hör till fokuseringarna i ungdomsarbetet 2006. Med en ökning om 4,4 miljoner euro av anslagen för ungdomsarbete gör man sig beredd för verkställighet av den nya ungdomslagen, som riksdagen nu behandlar, regionalisering av tjänster inom ungdomsarbetet, utveckling av informations- och rådgivningstjänster för unga och för att permanenta ungdomsverkstäderna
Användningen av tipsvinstmedel cirka 390 miljoner
Tipsvinstmedlen som står till förfogande år 2006 bedöms uppgå till 391,4 miljoner euro. Forskningen föreslås få 75,7 miljoner (19,3 %), konsten, kulturen och biblioteken 186,4 miljoner (47,6 %), idrotten 95,1 miljoner (24,3 %) och ungdomsarbetet 34,2 miljoner euro (8,7 %).
Det med tipsvinstmedel finansierade statsandelsbeloppet för biblioteken minskar alltjämt och börjar betalas av budgetmedel i snabbare takt än de tidsramar som anges i gällande lag. I stället för maximalt 55 procent, som föreskrivs i lagen om fördelning av avkastningen av tippningsvinstmedel, finansieras nästa år 44 procent av den totala summan för bibliotekens statsandelar (40 miljoner euro) med tipsvinstmedel.
Strukturfonderna
Europeiska unionens socialfond och regionala utvecklingsfond är alltjämt betydande medfinansiärer i projekt inom undervisningsministeriets förvaltningsområde. Statens medfinansiering i projekten föreslås vara cirka 68,5 miljoner euro.
_ _ _
Ytterligare information:
Utbildnings- och forskningspolitik
- överdirektör Arvo Jäppinen, tfn (09) 160 772 20
- planeringschef Kirsi Kangaspunta, tfn (09) 160 772 52
Kultur-, idrotts- och ungdomspolitik
- direktör Rauno Anttila, tfn (09) 160 774 70
- konsultativa tjänstemannen Erkki Norbäck, tfn (09) 160 774 44
Allmän ekonomiplanering
- ekonomichef Eero Pulkkinen, tfn (09) 160 774 34
- ekonomiplaneringschef Matti Väisänen (09) 160 774 42
