Arbetsgrupp: Samarbetet inom vägledningstjänster för unga skall stärkas
En del av de ungdomar mellan 15 och 17 år som varken studerar eller arbetar blir utan vägledningstjänster. Detta leder till att risken att inte få studieplats för fortsatta studier eller arbete, efter t.ex. den grundläggande utbildningen, ökar ytterligare. Utbildnings- och samhällsgarantin för unga förverkligas således inte jämlikt. Arbetsgruppen som utrett vägledningstjänsterna för unga anser att man når dessa unga på bästa sätt då olika aktörer, så som undervisningsväsendet, arbetsförvaltningen och andra förvaltningsområden, samarbetar i nätverk. För att klarlägga de olika samarbetsmodellerna skall undervisningsväsendet, arbetsförvaltningen och de andra aktörerna göra upp kommun- eller regionvisa planer för vägledning, i vilka principerna, målen för och utvärderingen av samarbetet kring vägledning för unga definieras. Arbetsgruppen överräckte sin promemoria till undervisningsminister Sari Sarkomaa på fredagen.
Enligt den utredning arbetsgruppen lät göra under våren 2007 finns det på många områden goda verksamhetsmodeller för hur vägledningstjänster för 15–17-åringar skall organiseras, men vägledningen skall systematiseras och samarbetet mellan de olika aktörerna skall intensifieras. Arbetsgruppen rekommenderar att de större städerna grundar servicepunkter som erbjuder vägledning för unga, i likhet med Ohjaamo i Åbo och Kompassen – Infocentrum för unga i Helsingfors. I dessa servicepunkter är det lätt att organisera tväradministrativt samarbete i nätverk. Servicepunkterna är lättillgängliga för unga och de erbjuder vägledning såväl inför studier som arbetslivet. Enligt arbetsgruppen skall man i servicepunktens verksamhet beakta tjänsternas lättillgänglighet och åtkomlighet, att det finns professionell personal samt möjlighet till elektroniska informationssökningstjänster.
Arbetsgruppen anser att vägledningstjänsterna bör utvecklas på flera punkter. Bland annat skall en smidig studieväg tryggas, avbrotten skall minskas samt kompetensen hos och fortbildningen av rådgivningspersonalen skall utvecklas. Enligt arbetsgruppen kan utvecklingen av vägledningstjänsterna finansieras med medel ur Europeiska socialfonden (ESF). Det är viktigt att man i utvecklingsarbetet finner flexibla lösningar med hjälp av vilka man kan svara på olika slags vägledningsbehov och vägledningsbehov som infaller på olika tidpunkter samt stöda ungas inträde i arbetslivet. Arbetsgruppen föreslår bl.a. att försöket med Ammattistartti, en utbildning som förbereder unga på och bättre orienterar dem i yrkesutbildning, som inleddes på hösten 2006, blir ett permanent alternativ.
Enligt arbetsgruppen skall man kartlägga tillräckligheten av och tillgången till vägledningstjänster samt effektiviteten av de nuvarande verksamhetsmodellerna. Den förra utvärderingen av vägledningstjänster på grund- och andra stadiet gjordes som en enkät år 2000. Vidare föreslår arbetsgruppen att man gör en utredning om hur studiehandledningen fungerar i slutskedet av den grundläggande utbildningen samt i gymnasier och yrkesläroanstalter. Utredningen skall kartlägga hur studerandena uppfattar den handledning de fått i slutskedet av studierna.
För att följa upp det nationella utvecklingsarbetet av vägledningstjänster för unga föreslår arbetsgruppen att undervisningsministeriet tillsätter en omfattande samarbetsgrupp, där olika förvaltningsområden samt arbets- och näringslivet är representerade. Gruppen fungerar som en styrgrupp för vägledningstjänsternas utvecklingsprojekt och för den nationella utvecklingen av vägledning för unga.