Modell i fyra steg för forskarkarriären
Arbetsgruppen som har utrett hur forskarkarriären skall bli mer lockande föreslår att det i Finland utvecklas en i modell i fyra steg för forskarkarriären. I modellen framskrider karriären på så sätt att en doktorand blir forskardoktor, varpå följer akademi- och universitetsforskarskedet och slutligen tjänsterna som akademiprofessor, professor och forskningsprofessor. Utgångspunkten är att skapa klarhet i de olika faserna av forskarkarriären och en förenklad nomenklatur samt att forskarens väg vidare i forskarkarriären skall basera sig på extern utvärdering utgående från gemensamma kriterier. Finansieringen av modellen baserar sig på samfinansiering, vilken skulle garantera resurserna för den nya modellen. Arbetsgruppen överlämnade sin promemoria till undervisningsminister Antti Kalliomäki på tisdagen.
Modellen skall förutom universiteten och de statliga forskningsinstituten i tillämpliga delar täcka forskarkarriärer också inom andra sektorer. Arbetsgruppen föreslår att modellen för forskarkarriären bygger på att Finlands Akademis, Tekes och så omfattande som möjligt också stiftelserna finansieringsinstrument utvecklas parallellt med tjänstestrukturen vid universiteten och forskningsinstituten. Arbetsgruppen föreslår extra finansiering för Finlands Akademi och universiteten.
Modellen förutsätter att universiteten och forskningsanstalterna utvecklar den nuvarande tjänstestrukturen och rekryterar aktivt. Forskarens framsteg bör regelbundet utvärderas och om en person blir fastanställd bör detta kopplas till utvärderingen.
Arbetsgruppen understryker att forskarnas möjligheter att röra sig mellan sektorerna bör ökas såväl i karriärens början som senare i karriären. Detta förutsätter en ny inställning till forskarbanan av dem som bedriver forskning (universitet, forskningsanstalter och företag) och ett ökat samarbete och uppmärksammande av forskarbanans förutsättningar av finansiärerna. Universiteten bör i högre grad erbjuda deltidsprofessurer eller samfinansierade professurer genom vilka företagen och personer som arbetar inom den offentliga sektorn kan bidra med olika slags kunskap till universitetens forskning och undervisning. Enligt arbetsgruppen kan växelverkan mellan de olika sektorerna ökas också genom att utveckla högskolornas, forskningsanstalternas och företagens gemensamma campusverksamhet.
Utvecklingen av forskarkarriären kräver ett intensivare samarbete mellan de olika forskningsfinansiärerna. Universitetens förutsättningar att stödja en professionell forskarkarriär genom att kombinera budgetfinansiering och extern forskningsfinansiering bör utvecklas. Till exempel genom att kombinera finansieringskällor och genom att fondera medel borde universiteten kunna skapa fler tjänster för universitetsforskare som är centrala för forskarbanan. Dessutom borde universiteten, forskningsanstalterna och företagen grunda samfinansierade tjänsteförhållanden i de olika karriärkategorierna.
Enligt arbetsgruppen bör personalen inom forsknings- och utvecklingsverksamheten i högre grad bestå av personer som avlagt doktorsexamen. I och med att landets forsknings- och utvecklingsverksamhet som planerat växer till fyra procent av BNP kommer de doktorer som nu arbetar som forsknings- och utvecklingsverksamhetspersonal att stiga till 20 procent.
Arbetsgruppen uppmärksammar jämställdheten i forskarkarriären och föreslår åtgärder som särskilt skall främja jämlikhet inom forskarkarriären. Enligt arbetsgruppen bör kvinnors forskarkarriär stödas speciellt under tiden efter doktorsexamen samt i självständighetsskedet med hjälp av t.ex. ett mentorprogram för kvinnor. Dessutom bör jämställdhetsaspekten vara utgångspunkten för all forsknings- och högskolepolitik.
Nästan alla som siktar på en forskarkarriär borde enligt arbetsgruppen arbeta utomlands antingen under påbyggnadsstudierna eller i forskardoktorsskedet. Såväl forskningsmiljöerna som finansieringsorganisationerna för forskning bör ytterligare uppmuntra och stödja internationell rörlighet. Forskare borde i högre grad utnyttja bl.a. de finansieringsmöjligheter som EU erbjuder som ökar rörligheten. För att forskningen skall kunna utvecklas och för att antalet forskare skall vara tillräckligt borde man samtidigt satsa på internationell rörlighet och på att få högklassiga forskare till Finland. Det borde finnas utländska forskare i forskarbanans alla skeden i Finland. Arbetsgruppen konstaterar att forskningsorganisationernas rekrytering aktivt bör internationaliseras och att arbetsplatser inom undervisning och forskning bör lediganslås internationellt då det är ändamålsenligt.
-- -- --
Publikationen (Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2006:13) kan efter offentliggörandet läsas på adressen: http://www.minedu.fi/julkaisut/tiede/2006/tr13/tr13.pdf
Ytterligare information: – kansler Eero Vuorio (Åbo universitet), tfn (02) 333 6100 – expert Janica Ylikarjula (Finlands Näringsliv), tfn (09) 4202 3262, 040 560 1275 – förvaltningschef Arto Halinen (Helsingfors universitet), tfn (09) 191 59360, 050 5262434