Doktorandutbildningen bör ytterligare förbättras
Enligt en arbetsgrupp vid undervisningsministeriet bör universitetens doktorandutbildning i högre grad än tidigare samarbeta med forskningsinstituten och näringslivet. Samarbetet kunde ske via gemensamma forskarskolor och annan gemensam utbildning samt via ökat forskningssamarbete och större rörlighet för doktoranderna. Doktorsexamen skall enligt arbetsgruppen ge goda förutsättningar för forskaruppgifter inom både den offentliga och privata sektorn. Dessutom bör en doktorand ha förutsättningar också för andra krävande sakkunniguppgifter. Arbetsgruppen som utrett utvecklingsbehoven inom doktorandutbildningen och utvecklingen av doktorandernas sysselsättning överräckte sin promemoria till undervisningsminister Antti Kalliomäki på tisdagen.
Arbetsgruppen anser att man i doktorandutbildningen i högre grad än tidigare bör uppmärksamma doktorandernas placering inom olika forskaruppgifter och andra uppgifter efter utexamineringen samt arbetslivets förväntningar på doktorernas kompetens. Arbetsgruppen rekommenderar att åtgärder för att förbättra doktorandernas sociala kompetens och andra färdigheter som behövs i arbetslivet beaktas i utbildningen samt att doktoranderna stöds i karriärplaneringen ända från början av studierna. Dessutombör doktoranderna uppmuntras att fundera på olika karriäralternativ och att redan under utbildningen bygga upp samarbetskontakter som kan ge dem sådana uppgifter i arbetslivet som motsvarar den egna kompetensen.
Pluralismen i fråga om forskarskolorna bör enligt arbetsgruppen bevaras samtidigt som man bör se till att forskarskolorna till storlek och struktur är funktionsdugliga. Deras riksomfattande samarbete bör ytterligare förstärkas. Antalet platser i forskarskolorna bör gradvis höjas till 2000 platser fram till 2012. Arbetet för att effektivera doktorandutbildningen bör enligt arbetsgruppen fortsättas så att doktorsexamen i huvudsak avläggs på fyra år. Arbetsgruppen föreslår metoder för att effektivera och utveckla handledningen så att examen skall kunna avläggas inom en rimlig tidsperiod. Doktoranderna bör vid antagningen få en personlig forsknings- och studieplan som beaktar deras bakgrund och motiv. För att säkra hög kvalitet på doktorandutbildningen bör universiteten utveckla gemensam god praxis.
Arbetsgruppen föreslår åtgärder för en internationalisering av doktorandutbildningen. Universiteten och deras forskarskolor bör idka ett tätare samarbete med universitet, forskningsinstitut och doktorandutbildningsprogram i andra länder. Enligt arbetsgruppen skulle det vara möjligt att t.ex. bilda gemensamma doktorandutbildningsprogram med utländska organisationer. Samtidigt konstaterar arbetsgruppen att de utländska doktorandernas andel i forskarskolorna bör höjas med i genomsnitt 20 procent före år 2012.
För ett kontinuerligt utvecklingsarbete kring forskarskolorna rekommenderar arbetsgruppen att undervisningsministeriet tillsätter en uppföljningsgrupp vars uppgift är att regelbundet utvärdera forskarskolornas verksamhet, höra representanter för intressentgrupperna samt komma med förslag till universiteten och undervisningsministeriet om forskarskolornas och forskarutbildningssystemets utveckling. I uppföljningsgruppen skall åtminstone universiteten, forskningsinstituten, näringslivet och centrala forskningsfinansiärer vara representerade.
Arbetsgruppens promemoria innehåller 52 rekommendationer för utvecklandet av doktorandutbildningen.
Ytterligare information: arbetsgruppens ordförande, direktör Sakari Karjalainen, tfn (09) 160 77353
>> Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2006:3 (på finska)