Statspriset för byggnadskonst till Reijo Jallinoja

Jallinoja avlade arkitektexamen vid Tekniska högskolan år 1967. Därefter har han arbetat för Helsingfors stad och privata företag, samt under åren 1990-2003 som professor vid Tammerfors tekniska högskola. För ca tjugo år sedan grundade Jallinoja sin egen arkitektbyrå. I Helsingfors har han planerat bl.a. bostadsområdet Storängen i Gumtäkt och bostadshus i Lillhoplax, av vilka det såkallade terasshuset är det mest berömda. Därtill har han planerat Kierikkicentrets huvudbyggnad i Yli-Ii. I egenskap av projektchef för Stadsplaneringskontoret ledde han planläggningen av östra och västra Böle.

Överdirektör Riitta Kaivosoja påminde i sitt tal om att Finlands arkitekturpolitiska program har varit internationellt banbrytande och till och med stått som modell för andra länder. - På EU-nivå fäster man alltmer uppmärksamhet vid saken och Finland kommer också under EU-ordförandeskapet 2006 att ordna en konferens som fördjupar sig i frågor angående arkitektur, sade Kaivosoja.

Enligt Kaivosoja har staten och kommunerna i Finland haft en speciellt framträdande roll när det gäller att värna om arkitekturen vid byggandet av offentliga byggnader. När ansvaret för planläggningen flyttas över till kommunerna är det viktigare än någonsin att man för en bred diskussion om miljön, dess kvalitet och arkitektur även på kommunal nivå, anser Kaivosoja.

Statens arkitekturkommissions prismotivering

Professor Reijo Jallinoja har under 40 år aktivt arbetat med pennan som redskap; en penna som ständigt söker nya svar. Hans kunnande täcker alla skalor och ett flertal funktioner. I centrum står människans rum. Jallinoja öser ur tidsandan, men förlitar sig inte på trender. Planläggningens utformning är ofta humoristisk, lekfull och lättsam, som juryn konstaterar om årets framgångsrika stadsplaneförslag. I realiseringarna framträder dock ett starkt förtroende för och en seriös inställning till formgivningens betydelse.

I den unge arkitektens diplomarbete syntes en tro på tidens nya sätt att bygga upp stadsmiljön. Detta intresse ledde till tolv år i stadsplaneringens tjänst. Det första planeringsarbetet gällde Böle. I östra Böle förverkligades inte allting som projektchefen Jallinoja vid stadsplaneringskontoret hade önskat. I västra Böle användes därför mera traditionella och estetiska medel i stadsplaneringen.



Efter att ha tjänstgjort vid Helsingfors stad övergick Jallinoja till att exportera stadsplaneringar till bl.a. Kuwait och Libyen.

Pristagarens personliga prägel blev i dessa tider bekant i och med de framgångsrika tävlingsbidragen. Den första segern var den professionellt utförda planeringen av universitetsområdet i Gumtäkt. Snart var Jallinoja även känd för sitt personliga grepp. Detta syntes i den såkallade "arabbyn" i bostadsområdet i Gumtäkt i Helsingfors, och kulminerade i den nya stadsdelen i Lillhoplax. I denna helhet lyckades Reijo Jallinoja i sin planering av bostadshusen ge hela området en säregen prägel. Den stadslika struktur som eftersträvades ansågs nostalgisk, men Lillhoplax blev ioch med Jallinojas hus en både fräsch och personlig stadsdel. Den mest berömda byggnaden i området är terasshuset som dominerar landskapet.



Under snart trettio år har tävlingsframgångarna avlöst varandra, en för varje år. Kierikkicentret i Yli-Ii, ett av Jallinojas senaste arbeten, har får stor uppskattning. Den lilla trapplika pyramiden som är byggd av lokala stockar gömmer fornfynd från området.

Reijo Jallinoja går inte mot strömmen, men han går sin egen väg. På tillväxtorterna byggs det mycket, men den arkitektoniska diversiteten i vårt land är ändå smal. Jallinojas arbete har en stor betydelse för en arkitekturens upptäcktsresande.

I Reijo Jallinojas perspektivritningar ser man ofta en flaggstång där finska flaggan vajar stolt.

Kanske visste han att han en gång skulle beviljas Finlands statspris i byggnadskonst.

-- -- --

Ytterligare information:

- konstsekreterare Mari Karikoski, Centralkomissionen för konst, tfn 09-160 77064