Regeringens utbildningspolitiska redogörelse

I sin utbildningspolitiska redogörelse lyfter regeringen fram starkare jämlikhet, en positivare attityd till utbildning, utveckling av utbildningskvaliteten, internationaliseringen av utbildningssystemet, reformering av högskoleväsendet och utbildningssystemets effektivitet.

Nyckelfrågan i framtiden kommer att lyda hur man skall kunna trygga, och i vissa avseenden förbättra, tillgången till högklassiga utbildningstjänster samtidigt som barn- och ungdomsåldersklasserna krymper. Den ekonomiska globaliseringen innebär en utveckling mot en specialiserad global arbetsfördelning och en allt hårdare konkurrens. Betydande utmaningar under den kommande tioårsperioden blir att svara på de växande kraven på kompetens genom att höja utbildningens kvalitet.

I framtiden kommer det att vara viktigare än förr att se till att utbildningssystemet fungerar effektivt. Onödig överlappande utbildning blir dyrt både för samhället och för individen. Befolkningsutvecklingen kan förutsätta en starkare statlig styrning inom olika sektorer av utbildningssystemet. Med utbildningspolitiska medel påverkas utvecklingen i samhället och arbetslivet samt individens möjligheter.

Utbildningens utvecklingsbehov i framtiden:

Ökat välbefinnande i skolan

År 2006 startas en omfattande och långsiktig åtgärdshelhet för att öka välbefinnandet i skolan och motverka utslagning. Syftet med åtgärdshelheten är att utveckla skolan till en gemenskap som främjar barns och ungas välbefinnande. Utvecklingsverksamheten fokuserar på åtgärder för att ingripa i ett tidigt skede, förnya skoldagens uppläggning, öka delaktigheten samt förhindra skolavbrott.

Främjande av jämlika utbildningsmöjligheter

Jämlikheten när det gäller deltagandet i utbildning förbättras i hela utbildningssystemet. Utmaningar utgör särskilt det faktum att pojkar och män i mindre grad deltar i gymnasieutbildning och i högre grad avbryter sin yrkesutbildning eller sina högskolestudier. Könsfördelningen bland dem som inleder gymnasieutbildning, yrkesutbildning och högskoleutbildning jämnas ut. Genom ett regionalt balanserat utbildningsutbud främjas jämlika utbildningsmöjligheter och fortsatt livskraft i regionerna.

Utveckling av inlärningsmöjligheterna för vuxna

Det fordras en tillräckligt omfattande vuxenutbildning för att den vuxna yrkesverksamma befolkningen i arbetsför ålder skall kunna utveckla och förnya sin yrkeskompetens och orka och trivas i arbetet. Målet är att andelen vuxna i arbetsför ålder som deltar i utbildning årligen skall växa med 60 procent fram till 2008. Underrepresenterade gruppers möjligheter att delta i vuxenutbildning utökas.

Utbildningens kvalitet och tillgänglighet

För att man skall kunna förbättra nivån och kvaliteten på den finländska välfärden, stödja en hållbar utveckling, stimulera nationalekonomins tillväxt och stärka den internationella konkurrenskraften krävs en kontinuerlig höjning av utbildnings- och kompetensnivån hos hela befolkningen och en positiv inställning till inlärning med utgångspunkt i livslångt lärande.

Högklassig undervisningspersonal

Tillgången på kompetent undervisningspersonal säkras genom en korrekt dimensionerad lärarutbildning. Antalet personer med invandrarbakgrund som deltar i lärarutbildningen utökas.

Internationaliseringen av utbildningssystemet

Internationaliseringen av hela utbildningssystemet och särskilt högskoleutbildningen är en central framgångsfaktor i den globala konkurrensen. Antalet utländska examensstuderande i högskolorna måste höjas till minst den nivå som utgör genomsnittet i Europa. Utbytet av studerande, lärare och forskare skall utökas och det skall sörjas för en mångsidig språkundervisning.

Reformering av högskoleväsendet

En central utgångspunkt för den strukturella utvecklingen av högskolorna är att hela högskolesystemets internationella konkurrenskraft förbättras.

Högskoleväsendet utvecklas som en helhet bestående av universiteten och yrkeshögskolorna och de sammanslutningar som baserar sig på samarbetsavtal mellan dem. Högskolornas profilering stärks och arbetsfördelningen mellan de olika sektorerna klargörs. Nätet av verksamhetsställen görs tätare och innehållet i examina och utbildningsprogrammen inom båda sektorerna utvecklas. Högskoleutbildningen som helhet fordrar en enhetlig styrning på riksnivå för att utbildningsutbudet och strukturerna i nätverket skall kunna utvecklas på ett balanserat sätt på regional nivå, enligt språkgrupp och enligt bransch.

Utbildningsvägar och kortare studietider

Målet är att alla ungdomar kommer ut i arbetslivet efter att ha avlagt en yrkesinriktad examen eller en högskoleexamen. Det utvecklas ytterligare åtgärder för att underlätta övergången mellan utbildningen på grundstadiet och på andra stadiet. Målet för 2008 är att 97 procent av dem som avslutar den grundläggande utbildningen skall inleda studier inom utbildning på andra stadiet eller inom påbyggnadsundervisningen samma år. Motsvarande mål för 2009 är 97,5 procent.

Det startas ett omfattande åtgärdsprogram för att minska studieavbrotten. Genomströmningen ges större vikt som grund för bestämmande av finansieringen för yrkesutbildningen, yrkeshögskoleutbildningen och universiteten. Handledningen av eleverna och de studerande utvecklas på alla utbildningsstadier.

Utbildning och arbetsliv närmare varandra

För att man skall kunna svara på arbetslivets föränderliga och växande kompetensbehov samt främja den innovativa verksamheten och utvecklingsarbetet fordras ett intensivt samarbete mellan utbildning och arbetsliv. Utbildningsanordnarnas förutsättningar att sköta uppgifter som hänför sig till utveckling av arbetslivet och serviceverksamhet förstärks. Arbetsgivarnas skyldigheter och ansvar vid ordnandet och finansieringen av utbildningen måste utökas. _ _ _

Redogörelsen är indelad i två delar. I den första delen behandlas utmaningarna inför framtiden och vilka utvecklingsbehov de ger upphov till inom utbildningen. Den andra delen innehåller en översikt av nuläget och utvecklingen inom utbildningen. Aktuella teman är läroanstalts- och högskolenätet, jämlikheten i utbildningen, utbildningens genomslagskraft och kvalitet, effektiviteten i utbildningssystemet, internationaliseringen och undervisningspersonalen.

Den utbildningspolitiska redogörelsen finns att läsa på adressen: www.minedu.fi/opm/koulutus/pdf/Statsradets_utbildningspolitiska_redogorelse_till_riksdagen.pdf

Ytterligare information: – överdirektör Arvo Jäppinen, tfn (09) 160 77220, 0400 468 143 – planeringschef Kirsi Kangaspunta, tfn (09) 160 77252, 040 709 9295