Undervisningsministeriets förvaltningsområde i förslaget till statsbudget för 2005

Ministeriet strävar efter att stärka den utbildningsmässiga och kulturella jämlikheten, samhällets konkurrenskraft i bildnings- och ekonomiskt hänseende samt befolkningens välfärd och samhällsengagemang. Målet är att stärka innovationsverksamheten inom såväl vetenskap som kultur. De vuxnas möjligheter att studera främjas. Ambitionen är också att se till att barnen har en hälsosam och trygg uppväxtmiljö och förhindra utslagning. Konst- och kulturinstitutionernas verksamhetsbetingelser och den inhemska innehållsproduktionen stärks. Hälsofrämjande motion för befolkningen och ett aktivt deltagande bland unga stöds.

De mål som gäller samhällelig verkan, dvs. mål som hänför sig till övergången från grundskolan till fortsatta studier, genomströmningen i utbildningen och sänkning av den ålder då de studerande inleder högre utbildning och avlägger examen, gäller ända fram till 2008 och 2012.

Höjningar i statsandelarna för undervisnings- och biblioteksväsendet

Undervisnings- och biblioteksverksamheten föreslås få 2 992 miljoner euro i statsandelar, vilket innebär en ökning på 57 miljoner. Nivån påverkas av ett lagförslag som hänför sig till budgetpropositionen och som handlar om att justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna ska periodiseras över fyra år. Mellan undervisningsministeriet och finansministeriet förs ytterligare förhandlingar om hur verkningarna av de faktiska kostnaderna år 2003 för undervisnings- och biblioteksverksamheten ska beaktas i lagförslaget och i en kompletteringsproposition till budgetpropositionen senare i höst.

Statsandelen för morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever föreslås få 44,8 miljoner euro. Antalet verksamhetstimmar som berättigar till statsandel är ca 3,8 miljoner. Jämfört med år 2004 är anslagsökningen 25 miljoner euro. För transport av barn i förskoleundervisning reserveras 10 miljoner euro i statsandel, dvs. en ökning med 5 miljoner euro.

Fullmakten att bevilja statsandelar för skolbyggnader föreslås bli 63 miljoner euro. Motsvarande fullmakt för biblioteksbyggnader är 5 miljoner euro.

Europeiska unionens socialfond och regionala utvecklingsfond är betydande medfinansiärer i projekt på undervisningsministeriets förvaltningsområde. Den statliga medfinansieringsandelen är ca 67 miljoner euro.

Större anslag för informationssamhällsprojekt

För bredbandsanslutningar i skolorna föreslås 2 miljoner euro, dvs. en ökning med en miljon euro jämfört med i år. Undervisningsministeriets utvecklingsanslag har ökats med 760 000 euro för utbildnings- och kulturprojekt i genomförandet av regeringens informationssamhällsprogram.

Medborgarsamhället förstärks

För genomförandet av politikprogrammet för medborgarinflytande har en ökning på 740 000 euro föreslagits för projekt som ska förbättra verksamhetsbetingelserna för medborgarorganisationer, främja medborgarnas deltagande, medborgarinflytandet, demokratifostran i skolorna och lärarutbildningen samt medborgarstudier.

Universiteten och forskningen får mer

Finansieringen för universitetens omkostnader växer med 24 miljoner euro, av vilket 20 miljoner euro adderas på basis av lagen om utveckling av högskoleväsendet för att säkra en effektiv och resultatrik verksamhet i universiteten. Målet är att det vid universiteten åren 2004-2006 varje år avläggs i genomsnitt 14 064 högre högskoleexamina och 1 450 doktorsexamina.

Undervisningens kvalitet och planerings-, handlednings- och kontrollsystemet för studierna utvecklas så att genomströmningen effektiviseras och den tid det tar att avlägga en examen förkortas, i synnerhet på det humanistiska, matematisk-naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdet. I syfte att utveckla antagningen av studerande gör man upp ett åtgärdsprogram med vars hjälp bl.a. placeringen i studier ska påskyndas och åldern då studier inleds sänkas.

Den kommersiella exploateringen av resultat inom universitetens verksamhet främjas genom att universitetens möjligheter att medverka i affärsverksamhet i bolagsform underlättas. Enligt förslaget ska Finlands Akademis fullmakt att bevilja forskningsanslag ökas med 3 miljoner euro.

Större anslag för vuxenutbildningen

En ökning på sammanlagt 14,9 miljoner euro föreslås i anslagen för yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete. Programmet för höjning av utbildningsnivån hos vuxna, Kunskapslyftet, står för 6,5 miljoner av ökningen och den totala finansieringen för programmet uppgår således nästa år till 26 miljoner euro. Målet är att 8 000 personer ska börja utbilda sig inom Kunskapslyftet år 2005. Också den övriga tilläggsutbildningen och finansieringen av det fria bildningsarbetet ökas.

Avdrag för studielån införs

Statsborgen för studielån för högskolestuderande höjs till 300 euro per månad från den 1 augusti 2005. Samtidigt införs ett studielåneavdrag vid beskattningen. Avdraget kan beviljas högskolestuderande efter avlagd examen då studierna har inletts efter den 1 augusti 2005.

Mer allmänna budgetmedel och mindre tipsmedel för bibliotekens statsandelar

Vinstmedlen från tippningen väntas nästa år inbringa ca 382 miljoner euro. Av vinstmedlen ska enligt förslaget vetenskapen stödas med 75,7 miljoner euro, konsten med 190,4 miljoner, idrotten med 86,3 miljoner och fostrande arbete bland ungdomar med 29,5 miljoner euro.

I enlighet med regeringsprogrammet fortgår tillämpningen av lagen om användning av avkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel som gäller sedan ingången av 2004, vilket redan har ökat i synnerhet finansieringen för ungdomsarbete. Kommande år ska ge en avsevärd ökning också i finansieringen för konsten och idrotten.

Statsandelarna till biblioteken ska börja betalas av allmänna budgetmedel i stället för av tipsvinstmedel enligt den tidtabell som anges i gällande lagstiftning. Nästa år finansieras 65 procent av statsandelarna till biblioteken med tipsvinstmedel. De tipsvinstmedel som går till konsten föreslås öka med 3,4 miljoner euro, medan ökningen för idrotten är 1,9 miljoner och för ungdomsarbetet 1,0 miljoner.

Förstärkta verksamhetsbetingelser för kulturen

Finansieringen för konst och kultur ökas med totalt ca 13 miljoner euro. Omkring 4,5 miljoner av summan är en överföring från anslagen för internationellt kultursamarbete. I enlighet med ett av målen i konst- och konstnärspolitiska programmet vill man i proportion till de faktiska årsverkena stegvis täcka underskottet i de antal årsverken som berättigar till statsandel för teatrar, orkestrar och museer. Antalet årsverken som berättigar till statsandel för teatrar runt om i landet ökas med 22, medan orkesterårsverkena ökas med 8 och museiårsverkena med 46. En annan ny satsning av regionalpolitisk betydelse är de regionala danscentrumen. För ändamålet föreslås 450 000 euro.

Större omkostnadsanslag föreslås för Museiverket, bl.a. för att verksamheten vid Finlands sjöhistoriska museum samt dess marinarkeologiska enhet skall kunna utvecklas. Anslaget för de regionala konstkommissionerna ökar med 200 000 euro.

Stödet för att främja filmkonsten fortsätter att växa. Den föreslagna förstärkningen är 337 000 euro, och hela anslaget blir därmed 15 miljoner. Också anslagen för att främja litteratur, tonkonst och konstindustri växer.

Bättre tillgång på tjänster som gäller kultur och idrott för barn och unga samt ungdomsarbete

Iårets budget fördubblades anslaget för barnkulturcentrum och även nästa år anslås drygt 800 000 euro för ändamålet. Dessutom är en betydande del av de ökade anslagen för olika konstområden avsedd för genomförandet av det barnkulturpolitiska programmet. Idrottsprogrammet för barn och unga föreslås få ett tillskott på 200 000 euro.

Till stöd för ungdomskultur samt för försöksverksamhet och informationsförsörjning inom ungdomsarbetet föreslås en ökning på 250 000 euro. Med anslaget finansieras bl.a. evenemang inom projektet Ung kultur, konstcentrum för barn och unga samt Klubbcentralen - stöd för skolan. Nätmedier för unga, ett område i stark utveckling, samt utveckling av informations- och rådgivningstjänster för unga hör till fokuseringarna år 2005. För ändamålet föreslås en ökning på 100 000 euro.

Anslagen för ungdomsverkstäder och förebyggande drogarbete föreslås få ett tillskott på 600 000 euro. Ökningen är avsedd att främja regeringsprogrammets mål om att verkstadsverksamheten för unga successivt ska få en etablerad ställning. Ett centralt regionalpolitiskt mål är att alla unga ska få jämlikare tillgång till bastjänsterna inom ungdomsarbetet. Med detta som utgångspunkt stöds kommunerna och det regionala samarbetet mellan dem, riksomfattande ungdomscentraler och de riksomfattande stödorganisationerna för ungdomsarbete. Kommunernas ungdomsarbete föreslås få en ökning på 76 000 euro och medborgarverksamheten för unga 500 000 euro. Större anslag får också det internationella samarbetet inom ungdomsarbetet samt ungdomsforskningen.

Ökat stöd för medborgarverksamhet inom idrotten

Anslaget för byggande av idrottsanläggningar ökar med 100 000 euro. Idrottshälsoprogrammet anvisas en ökning på 270 000 euro. Medborgarverksamhet inom idrotten föreslås få 855 000 euro mer än i år. Av ökningen tilldelas Finlands Idrott rf 55 000 euro och idrottsorganisationerna 600 000 euro, medan 200 000 euro anslås för utvecklingsunderstöd till idrottsorganisationer. Större anslag föreslås även för internationellt samarbete inom idrotten och för utbildning, forskning och informationsförmedling inom idrotten (bl.a. antidopningsverksamhet), idrottshälsoprogrammet och idrottsutbildningscentrerna.

Mer information:
Utbildnings- och forskningspolitik
- överdirektör Arvo Jäppinen, tfn (90) 160 772 20
- planeringschef Kirsi Kangaspunta, tfn (09) 160 772 52
Kultur-, idrotts- och ungdomspolitik
- överdirektör Kalevi Kivistö, tfn (09) 160 770 53
- regeringsråd Riitta Kaivosoja, tfn (09) 160 774 76
Allmän ekonomiplanering
- ekonomichef Eero Pulkkinen, tfn (09) 160 774 34
- ekonomiplaneringschef Matti Väisänen, tfn (09) 160 774 42

Tabellen om förvaltningsområdets utgifter

Budgetpropositionen finns i sin helhet på webbadressen www.vm.fi/budjetti