Högskolornas studerandeurval förnyas

Undervisnings- och kulturministeriet har tillsammans med högskolorna dragit upp riktlinjer för utvecklandet av studerandeurvalen. Högskolorna förnyar sina urvalsprovsförfaranden i syfte att minska antalet onödiga mellanår och för att tidigarelägga inledandet av studierna. Man tar i högre grad i bruk urval som baserar sig på betyg. Inträdesproven ändras så att de inte kräver lång förberedelse av den studerande. Det blir lättare att ansöka om en studieplats och behovet av att delta i en preparationskurs försvinner.

– Vi har i gott samarbete med högskolorna kommit överens om utvecklingsåtgärder som klargör och gör det lättare att söka till en högskola. I allt högre grad kan man söka till en högskola på basis av enbart studentexamen eller grundläggande yrkesexamensbetyg. Det är ändå fortfarande möjligt att studerandeurval genomförs med inträdesprov, men det blir lättare att förbereda sig för proven, säger kanslichef Anita Lehikoinen.

Enligt högskolornas resultatavtal 2017-2020 tar universiteten och yrkeshögskolorna senast år 2018 i bruk studerandeurval som inte förutsätter långvariga förberedelser av den sökande.

På lång sikt förnyar högskolorna sina studerandeurval fram till 2020 så att man inom alla områden, förutom inom kultur- och konstbranscherna, tar in en betydligt större andel studerande på basis av betyg. Av de platser där man använder betyg som urvalsmetod reserveras största delen för personer som söker sin första studieplats. Reformen stöds också av att möjligheterna att göra om godkända prov i studentexamen ökar.

Högskolorna bestämmer själva ifall de från och med 2020 antar studerande på basis av studentexamensbetyget och grundläggande yrkesexamensbetyg eller enbart på basis av studentexamen. Högskolorna informerar senast under hösten 2018 om de urvalsgrunder som tillämpas från och med 2020.

Förutom urval på basis av betyg ordnas även framöver urvalsprov då det inte går att göra urval på basis av betyg. Högskolorna slopar antagning på basis av totalpoäng, där antagningen grundar sig såväl på betyg som på urvalsprov. Universiteten och yrkeshögskolorna utvecklar gemensamma urvalsprov inom ett flertal områden. I proven bedömer man beredskapen och förmågan till högskolestudier, men inte högskolestudiernas innehåll. Inom ramen för betygsurvalen eller som en del av urvalsproven kan man därutöver ordna lämplighetstest, ifall det på basis av forskningsdata är befogat inom den ifrågavarande utbildningen.

– Vid utvecklandet av studerandeurvalen tar man också i beaktande möjligheterna till livslångt lärande. Att man genom studier som avlagts i en öppen högskola skulle kunna antas som examensstuderande i olika skeden av livet är ett bra exempel på detta, säger kanslichef Anita Lehikoinen.

Högskolorna utvecklar möjligheterna för en person som redan studerar vid en högskola att byta inriktning eller högskola under studierna. Högskolorna antar studerande på basis av studier som avlagts inom den öppna högskoleundervisningen. För att trygga det livslånga lärandet utvecklas möjligheterna till nya högskolestudier för en person som redan avlagt en examen.

Högskolorna fattar framöver beslut som gäller antagningsgrunder så att de som inleder studier på andra stadiet är medvetna om antagningsgrunderna särskilt i fråga om hur betygen utnyttjas i urvalen. Högskolorna informerar om de kommande årens urvalsgrunder på webbtjänsten studieinfo.fi.

Utvecklandet av studerandeurvalen är en del av regeringens spetsprojekt En snabbare övergång till arbetslivet

Ytterligare information:

kanslichef Anita Lehikoinen, tfn 0295 3 30182

undervisningsråd, gruppens chef Birgitta Vuorinen, tfn 0295 3 30335

överinspektör Ilmari Hyvönen, tfn 0295 3 30117