Beredningen av utvidgningen av läroplikten framskrider
I enlighet med regeringsprogrammet höjs läropliktsåldern från och med 2021 till 18 år och läroplikten utvidgas till att gälla även studier på andra stadiet. Reformen har beretts som tjänstemannaarbete och beredningen stöds av en bred uppföljningsgrupp. Riktlinjerna för reformen finslipas utifrån responsen från en webbenkät och workshoppar.
De viktigaste utbildningspolitiska målen i regeringsprogrammet handlar om att stärka den utbildningsmässiga jämlikheten, öka kunnandet på alla utbildningsnivåer, minska inlärningsskillnaderna och höja utbildningsnivån.
Dessa mål förverkligas genom att läroplikten utvidgas och genom olika utvecklingsprogram och stödåtgärder.
Målet är att alla finländare genomgår en utbildning på andra stadiet. Utbildning på andra stadiet har en stor inverkan på sysselsättningen, eftersom sysselsättningsgraden för dem som enbart har grundskoleutbildning är endast cirka 40 procent. Sysselsättningsgraden för dem som avlagt examen på andra stadiet är 75 procent.
Reformen har beretts som tjänstemannaarbete under hösten. Reformens framskridande stöds av en omfattande uppföljningsgrupp. I uppföljningsgruppen deltar sakkunniga och organisationer inom utbildning. Riktlinjerna för reformen håller på att färdigställas och en regeringsproposition bereds som bäst.
Utvecklingsförslag för den fortsatta beredningen
Till stöd för beredningen av lagen ordnade man på hösten bl.a. en webbenkät och workshoppar på olika håll i Finland. I den öppna webbenkäten deltog 1159 personer och i workshopparna 469 personer vid fyra olika tillställningar.
- Beredningen framskrider enligt tidtabellen. Synpunkterna som framfördes vid de olika hörandena har varit värdefulla och fört beredningen framåt avsevärt, säger projektgruppens ordförande, kanslichef Anita Lehikoinen.
I enkäten och i workshopparna lades fram respons och utvecklingsförslag för den fortsatta beredningen av reformen. I responsen var åsikterna om utvidgningen av läroplikten mycket varierande. En stor del av deltagarna förhöll sig moderat positivt till reformen eller var oroade över någon viss omständighet i anslutning till läroplikten. Ungefär var femte deltagare var mycket kritisk.
I synnerhet oroade man sig för de nya ansvaren och ansvarsfördelningen samt för skyldigheterna och sanktionerna. Också resursernas tillräcklighet och en tillräcklig berednings- och verkställighetstid lyftes fram som viktiga frågor. Vid diskussionerna lyftes dessutom fram praktiska förfaranden, utveckling av övergångsskedet och tillgodoseendet av likabehandlingen. Dessutom ansågs det viktigt att man satsar tillräckligt på kommunikationen om reformen, eftersom det är fråga om en omfattande reform.
I svaren framfördes åsikten att man i reformen bör fästa särskild uppmärksamhet vid de ungdomar som löper störst risk att bli utan examen på andra stadiet. Förebyggande åtgärder anses viktigare än korrigerande åtgärder.
Beredningen av regeringspropositionen har fortsatt utifrån responsen. Frågor och svar om utvidgningen av läroplikten finns på webbplatsen.
Utvidgningen av läroplikten träder i kraft år 2021. Läropliktslagen tillämpas första gången på dem som vid lagens ikraftträdande är läropliktiga enligt lagen om grundläggande utbildning. Skyldigheten att söka sig till och fortsätta i utbildning på andra stadiet påverkar i praktiken de ungdomar som våren 2021 går i årskurs 9 i den grundläggande utbildningen.
Avsikten är att regeringspropositionen lämnas till riksdagen i augusti-september 2020.
Mer information:
Kanslichef Anita Lehikoinen (UKM), tfn 02953 30182
Överdirektör Mika Tammilehto (UKM), tfn 02953 30308
Undervisningsrådet Seija Rasku (UKM), tfn 02953 30270