Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Mål och resultat

Ett syfte med propositionen är att stärka den utbildningsmässiga jämlikheten och likabehandlingen inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Ett syfte med propositionen är också att minska de effekter den ökande ojämlikheten i samhället har på jämlikheten i utbildningen. Målet är att långsiktigare och mer förutseende stödja sådana verksamhetsställen inom småbarnspedagogiken och sådana skolor som finns i områden där utbildningsnivån är låg och där arbetslöshetsgraden och andelen personer med ett främmande språk som modersmål är hög. Vidare syftar propositionen också till att stärka effekterna av de åtgärder som vidtas för att främja den utbildningsmässiga jämlikheten och för att förebygga ojämlikhet och regional segregation både på lokal och riksomfattande nivå. Propositionen har också som mål att minska arbetsmängden i samband med ansökningsprocessen för både den som ansöker om och den som beviljar understöd i och med att understödet kan beviljas för två år åt gången

Utgångspunkter

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering har ett program för kvalitets- och jämlikhetsarbete inom den grundläggande utbildningen inletts i syfte att förbättra inlärningsresultaten och minska ojämlikheten. Ett syfte med programmet är att lägga särskild vikt vid den konstaterade ökningen av ojämlikhet inom och mellan skolor, inom stora städer och mellan regioner samt vid kunskapsskillnaderna mellan könen och i fråga om barn och unga med invandrarbakgrund. Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte i december 2019 programmet Utbildning för alla i syfte att genomföra de mål i regeringsprogrammet som gäller småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

Verksamhetsmiljön för småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen håller på att förändras. Social‐ och hälsovårdsreformen förändrar kommunernas uppgiftsfält och deras ekonomi. Reformen innebär att statsandelsfinansieringen till kommunerna minskar. Skillnaderna mellan kommunerna har vuxit när det gäller deras förutsättningar att ordna basservice. Segregationen mellan och inom regioner är en utmaning för ordnandet av grundläggande utbildning och småbarnspedagogik. När det gäller den grundläggande utbildningen har en särskilt oroväckande signal varit att kunskapsskillnaderna mellan eleverna och skolorna har ökat. Till följd av regional socioekonomisk och etnisk segregation blir den utbildningsmässiga utsattheten regionaliserad på ett sätt som försämrar förutsättningarna för geografiskt och socialt marginaliserade grundskolor att uppnå goda inlärningsresultat.