Undersökning riktad till studerande 2006: Studerande tror på sysselsättning efte

Medianen för högskolestuderandenas totala nettoinkomster är 733 euro per månad. Av de studerandes viktigaste inkomstkällor täcker studiepenningen och bostadstillägget ca en tredjedel och löneinkomsterna i genomsnitt 40 procent. Andra inkomstkällor är bland annat studielån, bidrag från föräldrarna samt inbesparingar. Medianen för de utgifter de studerande själva står för är 655 euro per månad. I genomsnitt går nästan hälften av de studerandes inkomster till boendeutgifter och en knapp fjärdedel till mat.

Upp till 87 procent av de högskolestuderande som deltagit i undersökningen har under det gångna året arbetat åtminstone i viss utsträckning. Det vanligaste är att arbeta under ferierna och deltidsarbeta vid sidan om studierna. De vanligaste skälen till att arbeta är ekonomiska, dvs. man arbetar för att täcka nödvändiga utgifter. Den näst vanligaste orsaken är att ha råd med annat än det absolut nödvändiga och den tredje vanligaste orsaken är att få arbetserfarenhet och kontakter.

Studerandena upplever att arbete och studier rätt väl kan kombineras; nästan hälften ansåg att förvärvsarbete inte inverkar på studiernas framskridande. Var tionde upplevde att arbetet har varit till nytta i studierna. Högskolestuderandena kan enligt undersökningen koncentrera sig på studierna effektivt och på heltid, trots att de arbetar. Bland alla som svarade uppgick studieprestationerna till i genomsnitt 28 studieveckor per år, medan de som uppgav studieprestationerna i studiepoäng hade presterat i genomsnitt 42 poäng per år.

Högskolestuderandena ställer sig positiva till möjligheterna att få arbete efter examen. Tre av fyra bedömde sina sysselsättningsmöjligheter som goda eller relativt goda. De positiva sysselsättningsutsikterna har dock inte uppmuntrat studerandena att finansiera sina studier med lån, eftersom nästan två tredjedelar av studerandena inte alls lyft studielån. Den viktigaste orsaken till detta är en ovilja att leva på lånade pengar. Dessutom lever många på studiestöd och löneinkomster, inbesparingar eller bidrag från föräldrarna och upplever att de inte behöver lån. Nästan en fjärdedel av dem som svarat och inte lyft lån upplever återbetalning av lån kombinerat med en osäker framtid som skrämmande.

I undersökningen utreddes även föräldrarnas utbildning och ställning på arbetsmarknaden. Enligt undersökningen erbjuder de finländska högskolorna fortfarande jämlika utbildningsmöjligheter, eftersom det bland de studerande finns lika många barn till högutbildade föräldrar som till föräldrar utan grundlläggande yrkesutbildning.

Undersökningen gjordes som en blankettenkät på internet i mars-april 2006. Urvalet gjordes bland studerande vid de 20 universitet och 29 yrkeshögskolor som lyder under undervisningsförvaltningen. Med i samplet var ca fyra procent av universitetens studerande för grundexamen och av yrkeshögskolornas studerande i examensinriktad utbildning för unga. Enkäten besvarades av 4 324 studerande och svarsprocenten uppgick till 48.

Undersökningen är en del av det europeiska Eurostudent-projektet, som utreder högskolestuderandes sociala och ekonomiska ställning i de europeiska länderna. Nästa Eurostudent-rapport publiceras 2008. Den föregående Eurostudent-rapporten publicerades 2005 och finns att läsa på adressen http://www.bmbf.de/pub/eurostudent_report_2005.pdf
_ _ _

Undersökningen är gjord av forskaren Minna Viuhko och kan efter publiceringen läsas på adressen http://www.minedu.fi/OPM/Julkaisut/2006/Opiskelijatutkimus_2006. Publikationen är på finska och innehåller ett svenskt sammandrag. (Undervisningsministeriets publikationer 2006:51)

_ _ _

Ytterligare information:
- konsultativ tjänsteman Leena Koskinen, tfn (09) 160 77443
- överinspektör Virpi Hiltunen, tfn (09) 160 77034
- forskare Minna Viuhko, [email protected]