Arbetsgruppen för internationell fostran: Aspekter som gäller internationell fostran ska ingå i centrala linjeval
Värderingar och teman som gäller internationell fostran ska ingå i centrala utbildnings-, forsknings- och kulturpolitiska samt samhällspolitiska linjeval, menar en arbetsgrupp vid undervisningsministeriet i sitt förslag till nationellt åtgärdsprogram för internationell fostran. Genomförandet av internationell fostran i småbarnspedagogiken, skolorna, läroanstalterna och lärarutbildningen bör stärkas. Bl.a. medborgarorganisationerna bör få ökat stöd i sin uppgift att lära ut internationalism. Åtgärdsprogrammet baserar sig på en utvärdering som Europarådets North-South Centre gjorde av global fostran i Finland och på de förslag som lades fram i utvärderingen
Arbetsgruppen menar att aspekter som gäller internationell fostran bör ingå i nästa Utvecklingsplan för utbildning och forskning, liksom i de nationella styrdokumenten och besluten inom undervisningsförvaltningen. Synvinkeln bör också beaktas i beredningen av det ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet. Internationell fostran bör även tas med i läroplangrunderna när de förnyas.
Arbetsgruppen föreslår att internationell fostran tas in i lärarutbildningen, till en början som ett pilotförsök med några universitet. I fortsättningen bör utbildningen erbjudas alla lärare. Internationell fostran lämpar sig väl som ett ämne i lärarfortbildningen och i personalutbildningen för hela undervisningsväsendet.
Dessutom föreslår arbetsgruppen att en professur i internationell fostran inrättas i ett universitet som har beredskap för innovativ forsknings- och utvecklingsverksamhet inom områden som är centrala för ämnet. Principerna för internationell fostran bör integreras med spetsforskningen inom alla vetenskapsområden. Nya forskarskolor vore enligt arbetsgruppen ett sätt att producera doktorsavhandlingar till stöd för utvecklingen av branschen.
Invandrarnas utbildningsbehov kan bemötas genom att det allmänna utbildningssystemet utvecklas så att det beaktar invandrarnas specialbehov. Viktigast i samhällsintegreringen av invandrare är tillräckliga kunskaper i finska eller svenska vid sidan av undervisning i modersmålet. Vuxnas möjligheter att fullgöra grundskolan bör stödas. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid undervisningen av personer som inte kan läsa och skriva.
Medborgarorganisationer och andra aktörer i medborgarsamhället föreslås få ökat stöd i sin uppgift att lära ut internationalism. Möjligheterna för ungdomsorganisationer och -grupper att påverka innehållet i och genomförandet och utvecklingen av internationell fostran bör stödas. Dessutom stöds verksamhet som erbjuder de unga verktyg och kunskap att möta den tilltagande mångfalden i det finska medborgarsamhället. Invandrarna bör få bättre kännedom om internationell fostran.
Arbetsgruppen föreslår också att sederna kring nationella högtidsdagar reformeras så att de tar större hänsyn till mångfalden och internationaliseringen i den finländska kulturen. Bl.a. Europadagen den 9 maj kunde utvecklas enligt en egen finländsk modell, så att man samtidigt som man berättar om det mångkulturella Finland skapar en ny Finlandsbild.
För att följa läget, verksamheten och verksamhetsbetingelserna gällande internationell fostran i Finland föreslås en gemensam nationell samordningsgruppmellan undervisningsministeriet och utrikesministeriet. Tanken är att genomförandet av åtgärdsprogrammet ska utvärderas 2010.
-- -- --
Mer information:
- arbetsgruppens ordförande, undervisningsrådet Ritva-Sini Merilampi, tfn 09-160 77234