Stora skillnader i undervisningsgruppernas storlek

- Gruppstorleken är en alldeles central faktor som påverkar utbildningens kvalitet. De alltför stora gruppstorlekarna måste fås i styr i varje kommun. Tack vare de insamlade uppgifterna kan vi i fortsättningen noggrant följa med gruppstorlekarnas utveckling. Läraren måste ha tid för varje elev; hjälpa dem som behöver mer uppmärksamhet och på ett mångsidigt sätt stöda elevens begåvning, säger Sarkomaa.

I genomsnitt är undervisningsgruppernas storlek i årskurserna 1.-6. minst i Utsjoki, Iniö, Enontekis, Korpo och Velkua. Undervisningsgruppernas storlek i årskurserna 1.-6. är i genomsnitt störst i Pulkkila, Jämsänkoski, Sulkava, Valkeakoski och Tavastehus. I Utsjoki består undervisningsgruppen i genomsnitt av 6,3 elever, då siffran i Pulkkila är 24,5.

Av de tio största städerna är de största undervisningsgrupperna i årskurserna 1.-6 i Vanda, där den genomsnittliga undervisningsgruppen består av 23,04 elever. Av de stora städerna har Uleåborg de minsta undervisningsgrupperna: 20,43 elever i genomsnitt.

- Tillsammans med kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen, vilka blir klara nästa vår, fungerar uppgifterna om gruppstorlek som stöd för nya fullmäktiges och utbildningsnämnders arbete, då kvaliteten på den egna kommunens grundläggande utbildning bedöms och utvecklas. I budgeten för nästa år ingår ett anslag på 16 miljoner euro för att minska undervisningsgrupperna. Anslaget växer i fortsättningen. Det väsentliga är att tillägget, som riktas till undervisning, också används till undervisning, säger Sarkomaa.

I finskspråkiga skolor är gruppstorleken i genomsnitt 20 elever, i svenskspråkiga 17,4. Medeltalet för undervisningsgrupperna i hela landet är 19,57.

Landskapsvis är de största undervisningsgrupperna i Nyland och de minsta i Lappland.

Undervisningsministeriet har i samarbete med statistikcentralen utrett undervisningsgruppernas storlekar som en del av den riksomfattande insamlingen av läraruppgifter. Insamlingen av uppgifterna gjordes i mars 2008. Uppgifterna insamlades av klasslärare inom den grundläggande utbildningen och av ämneslärare. Enkätens svarsprocent var cirka 87 %. I fortsättningen följer man regelbundet med gruppstorlekarnas utveckling och POP-programmets inverkan på dem.

Undervisningsgrupperna kommunvis (pdf) http://www.minedu.fi/OPM/Koulutus/koulutuspolitiikka/Hankkeet/pop/liitteet/Opetusryhmakoot2008.pdf

Undervisningsgruppernas storlek i årskurserna 1.-6. inom den grundläggande utbildningen (hela Finland)
http://www.minedu.fi/OPM/Koulutus/koulutuspolitiikka/Hankkeet/pop/liitteet/ryhmakoot_suomi.xls

Undervisningsgruppernas storlek i årskurserna 1.-6. inom den grundläggande utbildningen (kommunvis)
http://www.minedu.fi/OPM/Koulutus/koulutuspolitiikka/Hankkeet/pop/liitteet/ryhmakoot_ala_kunnat.xls

Undervisningsgruppernas storlek i årskurserna 7.-9. inom den grundläggande utbildningen (kommunvis)
http://www.minedu.fi/OPM/Koulutus/koulutuspolitiikka/Hankkeet/pop/liitteet/ryhmakoot_yla_kunnat.xls

-----

Då man iakttar gruppstorlekarna inom den grundläggande utbildningen är det viktigt att åtskilja begreppen Klasstorlek (luokkakoko) och Undervisningsgruppstorlek (opetusryhmäkoko). Klasstorleken beskriver enligt den internationella beskrivningen antalet elever i en klass. Här tas inte sådan undervisning, där eleverna är indelade i olika undervisningsgrupper i olika ämnen (t.ex. språk), i beaktande. I denna internationella definition ingår inte heller förskole- eller specialundervisningsgrupperna.

Undervisningsgruppstorlek beskriver hur många elever det finns i vissa läroämnen eller i sammansatta klasser i årskurserna 1.-6. Undervisningsgruppstorlek beskriver exaktare i hur stora undervisningsgrupper barnen undervisas. Undervisningsgruppstorlek används vid nationella iakttagelser.

-----

För ytterligare information:
- enhetens chef Eeva-Riitta Pirhonen, puh. (09) 160 77268, 040 5769462
- undervisningsråd Aki Tornberg, puh. (09) 160 77305
- specialmedarbetare Laura Rissanen, gsm 041 540 4505