Statens pris för informationsspridning till sju för insatser inom gemensam kunskapsproduktion
Forsknings- och kulturminister Mari-Leena Talvitie har delat ut sju statliga priser för betydande insatser inom informationsspridning. Prisutdelningen ordnas den 8 juni i den europeiska kulturhuvudstaden Uleåborg.
Pristagarna 2026 har genom sitt arbete ökat medborgarnas kunskap och stimulerat den samhälleliga debatten. De gör världen begripligare på ett sätt som kombinerar forskning, erfarenhet och observationer. Två av priserna går till sammanslutningar och ett pris delas ut postumt.
– Informationsspridning är en grundläggande förutsättning för demokrati. Den gör vår komplexa värld mer begriplig, stärker förtroendet och skapar förutsättningar för en konstruktiv diskussion i samhället. Information som tagits fram på ett omsorgsfullt sätt hjälper oss att gestalta världen, fatta bättre beslut och därigenom bygga en mer hållbar framtid, säger forsknings- och kulturminister Mari-Leena Talvitie.
Statens pris för informationsspridning är det högsta nationella erkännandet för förtjänstfullt arbete inom informationsspridning. Undervisnings- och kulturministeriet beviljar årligen priserna på framställning av Delegationen för informationsspridning. Priserna är en del av det statliga belöningssystemet, vars rötter går tillbaka till 1880-talet. De nuvarande statliga priserna för informationsspridning har delats ut sedan 1969.
Statens pris för informationsspridning 2026
Kommissionärer för Sannings- och försoningskommission för samer, arbetslivsprofessor, juris doktor Hannele Pokka, förvaltningsmagister Irja Jefremoff, ärkebiskop emeritus, teologie doktor Kari Mäkinen, universitetslektor emerita, doktor i samhällsvetenskaper Anni-Siiri Länsman samt renskötare och företagare Heikki Paltto, för att de lyft fram svåra historiska erfarenheter i syfte att öka den samhälleliga förståelsen och främja debatten
Arbetet som utförs av Sannings- och försoningskommissionen för samer är kunskapsförmedling när den är som mest värdefull. Det har förutsatt djup expertis, omdöme och personligt engagemang av de medverkande. Informationen som har lyfts fram reflekteras såväl i beslutsfattandet som i den allmänna debatten och kulturen.
Den finska staten har byggts upp på finländsk och samisk mark, men samernas erfarenheter har länge förblivit privata. En förutsättning för ett fungerande och rättvist samhälle är förmågan att möta smärtpunkterna i sin historia. Detta förutsätter att de svåra och smärtsamma erfarenheterna synliggörs och bearbetas. Endast på detta sätt skapas en grund för det fortsatta arbetet och en samhällelig läkning.
Genom kunskap stärker Sannings- och försoningskommissionens arbete förutsättningarna för att bygga en framtid för samiskheten i Finland. Kommissionärerna lyckades utifrån svåra utgångspunkter bygga upp ett förtroende, vilket genom utfrågningarna utkristalliserades till en historiskt betydelsefull, helande och djupt inflytelserik helhet.
Prissumman är 30 000 euro och fördelas jämnt mellan mottagarna.
Producent Annika Löfgren och producent Christina Staffans, programledare Joakim Lax och sakkunniga Anders Albrecht, Jörgen Palmgren, Hans Hästbacka, Mimma Ekblad, Torgny Backman, Niclas Fritzén och Johan Ekroos samt producent Olli Koski, programledare Minna Pyykkö och sakkunniga Heidi Kinnunen, Jaakko Kullberg, Juha Laaksonen, Ari Saura och Henry Väre för produktionen av de långvariga programmen Naturväktarna och Luontoilta samt för att ha stärkt publikens engagemang och ökat intresset för naturen
Naturväktarna har sedan 1971 troget tagit emot och besvarat lyssnarfrågor i direktsändning. Programmet sammanför lyssnarnas observationer med kontemplativ diskussion förankrad i stark expertis och kunskap. Även det finskspråkiga programmet Luontoilta har i över 50 år på sitt gemytliga sätt reflekterat över naturobservationer och frågor om allt från palsternacka till nysört.
I två program som överspänner generationsgränser har man besvarat frågor från både barn och vuxna om allt vad gäller djur och natur: Från insekter till stora rovdjur, stadsmiljöer till öken, och belyst vad som händer på djupaste havsbotten och i nattens mörker medan vi sover.
Vår omgivning står under ständig förändring, där människans relation till naturen riskeras avlägsnas och försvagas genom urbanisering, vilket gör att programmen fyller en ständigt viktig roll i att stimulera nyfikenhet, utbilda och underhålla om allt det spännande som lever omkring oss.
Under årtiondenas lopp har sakkunniga bytts ut, men programmens grundidé, som förenar medborgarobservationer med sakkunnig kunskap, förblir stark. Radioprogrammen Naturväktarna och Luontoilta är också pionjärer inom vetenskapskommunikation i flera kanaler, då svar på medborgarnas frågor enligt deras modell har getts i såväl TV, tidningar och böcker som på internet.
Prissumman är 50 000 euro och fördelas jämnt mellan mottagarna.
Politices doktor, forskare och fackboksförfattare Timo R. Stewart för verket Palestiina ja Israel. Historia karttoina, som ökar förståelsen för de historiska bakgrunderna till den aktuella konflikten
Timo R. Stewart har gjort ett exceptionellt krävande ämne begripligt för den finländsk publiken, utan att dess historiska och politiska komplexitet går förlorad. Hans verk Palestiina ja Israel. Historia karttoina visar hur kartor inte bara beskriver verkligheten, utan även bygger den.
Kartorna avslöjar hur områdets historia, gränser, makt och rättigheter har tolkats, motiverats och bestridits under olika tider. Stewart ger läsaren verktyg för att skilja mellan kunskap, tolkning och propaganda samt för att uppfatta nuet i ett längre historiskt perspektiv. Samtidigt synliggör han hur visuella framställningssätt påverkar våra uppfattningar om konflikter och parterna i dem.
Stewarts främsta förtjänst är det forskningsbaserade sätt på vilket han gör ett motsägelsefullt och känsloladdat ämne tillgängligt för den stora allmänheten. Hans klara och åskådliga framställningssätt gör ett svårt ämne tillgängligt utan onödig förenkling. Palestiina ja Israel. Historia karttoina är ett utmärkt exempel på informationsspridning som fördjupar den offentliga debatten på vetenskaplig grund och stärker vår förståelse för en av vår tids mest betydande politiska konflikter.
[Palestiina ja Israel. Historia karttoina, Gummerus 2025]
Prissumman är 15 000 euro.
Filosofie doktor Leea Lakka för det viktiga verket Kapina pulpetissa. Mitä vuosi takarivissä opetti lukemisesta, kirjoittamisesta ja taitojen eriytymisestä
Leea Lakka tillbringade ett år bland niondeklassare i grundskolan och märkte att man i den bakre raden tar inte bara fysiskt utan även mentalt avstånd till läraren och skolgången. Studierna tas med en klackspark, det som lärs ut betraktas som onödigt och man undviker ansträngning på alla möjliga sätt. Som även Pisa-undersökningen har visat läser en del av eleverna så dåligt att de inte klarar sig i samhället.
Även om eleverna längst bak i klassrummet utmanar lärarna på många sätt, påminner Lakka om att man inte får ge upp hoppet om dem. Läropliktsskolan kan inte byggas enbart på idealiska elever, utan skolan har ett viktigt uppdrag: den borde sträva efter att jämna ut den samhälleliga segregationen.
Kapina pulpetissa baserar sig på Leea Lakkas doktorsavhandling, som publicerades ett år tidigare. Det är ett utmärkt exempel på populärvetenskaplig spridning av vetenskaplig kunskap och på deltagande i samhällsdebatten.
[Kapina pulpetissa. Mitä vuosi takarivissä opetti lukemisesta, kirjoittamisesta ja taitojen eriytymisestä, Nemo 2025]
Prissumman är 15 000 euro.
Docent i biologisk antropologi, forskare Sonja Koski för verket Simpanssi sisällämme
Sonja Koskis (1973–2025) Simpanssi sisällämme är en fackbok om schimpanser och deras närmaste släktingar: bonoboer och människor. Koski, som studerade primater under hela sin karriär, granskar i sitt sista verk evolutionens djupa historia och frågar sig vilket beteende som gör schimpansen till schimpans och människan till människa.
Verket är en personlig och reflekterande framställning av schimpansers liv: förnuft och känslor, verktyg och kulturer, socialitet och krigiskhet, vänskap och empati samt normer och moral. För mänskliga läsare är dessa teman så bekanta att vi betraktar dem som särdrag för vår egen art. Verket Simpanssi sisällämme visar att många mänskliga beteendedrag även delas med våra avlägsna släktingar och har ett mycket gammalt evolutionärt ursprung. Människans beteende har kanske i själva verket en apkärna, och vi är kanske inte så speciella som vi ofta vill tro.
Sonja Koskis bok är inte bara ett kompakt informationspaket om primaters beteende. Forskningsbaserad kunskap vävs i boken naturligt samman med författarens personliga berättelse om att växa upp till apforskare. Berättelsen drivs framåt av en djup respekt för forskningsobjekten, medkänsla och en längtan efter en koppling mellan arterna. De behövs, som författarens själv sade: ”för att vi ska kunna tillägna oss en världsbild där andra arter är jämlika och lika speciella och viktiga som vi själva”.
[Simpanssi sisällämme, SKS Kirjat 2025.]
Priset tilldelas postumt utan prissumma. Priset hedrar Sonja Koskis livsgärning som forskare och hennes eminenta verk.
De finländska wikipedianer för ett långsiktigt och gemenskapligt arbete med att bygga upp och upprätthålla öppen kunskap
Wikipedia har nu funnits i 25 år och är ett webbaserat uppslagsverk som är öppet för alla. En wikipedian är i sin tur en person som skriver och redigerar Wikipedia, ofta under pseudonym, som en del av ett neutralt och gemenskapligt projekt. Alla typer av människor får delta i detta samarbete, från unga till gamla, från amatörer till toppforskare, från högersinnade till vänstersinnade och från ateister till troende.
Tiotusentals finländska wikipedianer har bidragit i synnerhet till de finsk- och svenskspråkiga samt nordsamisk- och enaresamiskspråkiga versionerna av Wikipedia. Även den engelsk-språkiga Wikipedia och andra språkversioner skulle se annorlunda ut utan de finländska skribenterna. De finländska wikipedianerna bygger upp en bild av Finland för hela världen genom att skriva om saker som är bekanta och viktiga för finländare.
Statens pris för informationsspridning, som tilldelas alla finländska wikipedianer, överräcks till Wikimedia Suomi rf, som främjar användningen av Wikipedia och andra tjänster som upprätthålls av Wikimedia Foundation.
Om Wikipedia stängdes ner skulle många som behöver information snabbt sitta i klistret.
Samfundspriset på 20 000 euro går till Wikimedia Suomi ry.
Medborgarorganisationen Finnwatch för en effektfull och ansvarsfull kunskapsproduktion och för att ha öppnat upp för samhällsdebatt
Finnwatch har målmedvetet och kompromisslöst granskat finländska företags verksamhet i globala leveranskedjor samt synliggjort missförhållanden kopplade till den. Organisationen har utmärkt sig särskilt genom att kartlägga företags skatteflykt, kränkningar av arbetstagares rättigheter och skadliga miljöeffekter. Finnwatchs arbete bygger på noggrann bakgrundsforskning, öppen kommunikation och en ansvarsfull dialog: organisationen ger företag möjlighet att granska de centrala observationerna i undersökningarna innan de publiceras.
Finnwatch främjar informationsspridningen genom att göra svåröverskådliga ekonomiska och samhälleliga fenomen begripliga samt genom att stärka kunskapsunderlaget för medborgare, konsumenter och beslutsfattare. Organisationens verksamhet stöder hållbar konsumtion, stärker verksamhetsförutsättningarna för ansvarsfulla företag och uppmuntrar till att utveckla regleringar som effektivt ingriper i globala missförhållanden.
Som en oberoende medborgarsamhällsorganisation har Finnwatch etablerat sin ställning som en betydande kunskapsproducent och initiativtagare till samhällsdebatt.
Samfundspriset på 20 000 euro går till Finnwatch ry.
Mer information: Reetta Kettunen, generalsekreterare, Delegationen för informationsspridning, tfn 040 733 5935, [email protected]