Språkkunskap, språklig visdom och språklig bildning skapar en stabil grund för ett framgångsrikt samhälle
Vi gör temaåret för de inhemska språken tillsammans! Språk möjliggör interaktion mellan människor, gör det möjligt att skapa samhörighet, bevara vårt kulturarv och utveckla vetenskap och konst. Språkkunskap, information om språk och språklig medvetenhet skapar en stabil grund för ett framgångsrikt samhälle. Vi behöver en djupare språklig visdom och bildning.
Språkets betydelse för individen och samhället kan inte poängteras nog. Det här ska vi särskilt tänka på nu när vi firar temaåret för de inhemska språken och Institutet för de inhemska språkens (Språkinstitutet) 50-årsjubileumsår. Vi hoppas att året inspirerar till språkliga satsningar!
Språkkunskap är en viktig (arbets)livsfärdighet
Nästan var och en av oss talar flera språk eller kommer åtminstone dagligen i kontakt med olika språk. I mångas språkliga repertoar ingår både de språk och dialekter som de har talat hemma och som de har studerat.
Språkkunskaper som förvärvats på fritiden och fackspråk inom olika områden, hela det språkliga registret, ingår också i språkreserven.
Många arbetsplatser är flerspråkiga. I praktiken behöver vi alla mer och mer språkkunskaper som lämpar sig för arbetslivet. Dit hör, förutom kunskaper i modersmålet och främmande språk, en djupare förståelse för språkanvändning, en slags språklig visdom: förmågan att fatta avvägda beslut om vilket språk som ska användas i vilken situation, hitta en språklig stil som passar i sammanhanget, anpassa det egna talet enligt samtalspartnern och lyssna på språk som andra använder men som är mer främmande för en själv.
Språkkunskaper som används klokt har blivit en av de viktigaste arbetslivsfärdigheterna. Språk lärs inte bara in i skolan, utan språkkunskaperna förvärvas också i vardagen – i arbetet och på fritiden.
Av den här orsaken betonas språklig medvetenhet i skolor och läroanstalter. I undervisningen uppmanas elever och studerande att använda hela sin språkliga repertoar, också de språk de använder på fritiden. Samtidigt måste det betonas att språken inte tävlar sinsemellan: det är viktigt att observera, lära sig och använda många olika språk på olika färdighetsnivåer.
Språkkunskaperna måste ständigt utvecklas
Modersmålet är hjärtats, identitetens och tankens språk, som vi skapar särskilda band till. En person kan ha ett eller flera modersmål. Ur känslornas och familjegemenskapens synvinkel är det viktigaste språket inte alltid det språk som behövs eller syns mest i vardagen. Det här gäller särskilt minoritetsspråken, i Finland till exempel skoltsamiska och teckenspråk, vilkas användare ofrånkomligen är flerspråkiga.
Med tanke på den språkliga repertoaren är det viktigt att det alltid finns möjlighet att utveckla kunskaperna i modersmålet och andra språk. Skolundervisningen lägger grunden, men för att en person ska kunna lära sig nya språk och komplettera sina kunskaper i andra språk på ett sätt som är naturligt för inläraren själv behövs möjligheter som är oberoende av tid och rum. Det behövs en atmosfär där var och en tryggt kan öva på och testa sina språkkunskaper.
Språklig bildning är att värdesätta språk, språkanvändare och olika språkkunskaper. Det är viljan att förstå rätt och uppmuntra någon annan att försöka. Det är en tillit till de språkkunskaper som håller på att utvecklas och en medvetenhet om att den som håller på att lära sig ett språk alltid förstår mer än hen själv kan producera.
För att den språkliga repertoaren ska utvecklas är det viktigt att det finns möjlighet att använda alla språk, även de språk som man inte ännu kan så bra. Ett nytt språk lär man sig bäst genom att använda det.
Förhållandet mellan språk, läskunnighet och demokrati
Kunskaper i modersmålet är grunden för läskunnigheten, som är den viktigaste medborgarfärdigheten och utan vilken det är omöjligt att klara sig i det västerländska informationssamhället. En stark och mångsidig läskunnighet är en hörnsten för demokrati och bildning. Bandet mellan läskunnighet och demokrati är starkt och språket är den kraft som håller ihop detta band.
Läskunnighet ses som grunden för all annan inlärning. Därför behöver barns och ungas läsande ett starkt stöd från hemmet, skolan och samhället. I skolan läggs grunden för fungerande läs- och skrivkunskaper.
Den allt mer skiftande textvärlden kräver mer och mer av språkanvändarna. Därför måste samhället kunna stötta stärkandet av läs- och skrivkunskaper under olika tider i livet.
Mot en starkare språklig beredskap
Språket är också en del av försörjningsberedskapen, det vill säga förmågan att trygga de livsviktiga funktionerna i samhället. Språklig försörjningsberedskap betyder särskilt förmågan att förbereda sig på nya och överraskande situationer som skapar osäkerhet och som kräver mångsidig språkkunskap, ett klart språk och effektiv kommunikation.
Den språkliga försörjningsberedskapen syftar till att säkerställa en trygg vardag och en fungerande krisberedskap. Tillgången till ett sakligt, klart och begripligt språk och till innehåll av hög kvalitet är en del av försörjningsberedskapen. Det här gäller både innehåll som produceras av myndigheter och av rikstäckande medier.
Att Finlands nationalspråk används på många områden och att det går smidigt att använda nationalspråken i varierande sammanhang är en del av försörjningsberedskapen. Försörjningsberedskapen stöttas också av att vi behandlar kunskaper i olika språk och språkvarieteter, förmågan till kritisk läsning och utbildning i språk som allas rätt.
Fokus på nationalspråken och andra inhemska språk under temaåret
Vårt inhemska språkförråd är stort. Temaåret för de inhemska språken är ett bra tillfälle att uppmärksamma förutom nationalspråken även de andra inhemska språken, särskilt de språk som talats länge i Finland och som behöver stärkas: karelska, romani, de samiska språken och teckenspråken. Identiteten och delaktigheten i det finländska samhället byggs upp på alla de här språken.
Antalet modersmål som talas i Finland har ökat mycket på några årtionden, och språken syns mer och mer. En del av språkreserven är gömd: det kan pratas om ”invandrare som saknar språkkunskaper” även om de kanske talar många språk. Det behövs alltså nya metoder för och praktiska möjligheter till mång- och parallellspråkighet för att stötta språkinlärning och språkanvändning. På det här sättet kan den existerande språkreserven utnyttjas på bästa sätt och på samma gång kan vi höra och se många olika språk användas i vårt samhälle.
Under temaåret för de inhemska språken är strävan att öka kunskapen och medvetenheten om språk – kunskap om språk och förståelse för dess betydelse. Språkinstitutet ordnar många olika evenemang och andra slags program tillsammans med sina samarbetspartner. Delta gärna i dem och ordna gärna egna.
Vi värdesätter våra språk och håller dem levande. Med önskan om ett år fyllt av språkkunskap och språklig medvetenhet! Språklig visdom och bildning till alla!
Minister Anders Adlercreutz, Undervisnings- och kulturministeriet
Direktör Leena Nissilä, Institutet för de inhemska språken