Regeringens svar på interpellationen om ungdomsarbetslösheten och de ungas försvagade framtidstro
Idrotts- och ungdomsminister Mika Poutala svarade i riksdagen den 16 juni 2026 på interpellationen om ungdomsarbetslösheten och de ungas försvagade framtidstro.
Ärade talman
Det är fint att hela riksdagen har samlats för att diskutera ett viktigt tema: Finlands framtid, våra unga.
När jag under det senaste året har rest runt i Finland, träffat nästan 23 600 unga och diskuterat med dem, har samma budskap upprepats: framtiden känns allt osäkrare för många unga.
I en utredning som gjordes vid undervisnings- och kulturministeriet identifierades fyra utvecklingstrender som påverkar de ungas framtidstro: globala kriser, samhälleliga förändringar, ökad individcentrering och upplevelser av intergenerationell orättvisa – samt hur man talar om unga och framtiden.
Enligt utredningen drömmer de flesta unga fortfarande om sådant som en fast anställning, ägarbostad, kärnfamilj, välfärdsstat och livsduglig miljö. Tidigare generationer har sett dessa som självklarheter. I dag funderar unga allt oftare på sina möjligheter att få del av dem.
Redan när regeringsprogrammet utarbetades fästes särskild uppmärksamhet vid att förbättra de ungas välbefinnande.
Ärade talman
Samhällets mående avspeglar direkt familjernas mående. Unga säger själva att de saknar föräldrarnas närvaro och gemensam tid. Genom att stödja familjernas välbefinnande och viktiga fostringsarbete kan de ungas framtidstro stärkas. Familjerna behöver stödnätverk som de kan stödja sig på vid utmaningar i vardagen.
Genom reformen av servicen för barnfamiljer samlas den nuvarande rådgivningen i uppfostrings- och familjefrågor, familjearbetet, det intensifierade familjearbetet och familjerehabiliteringen till en enhetlig servicehelhet. Regeringen har som mål att reformera servicen så att familjerna får den hjälp de behöver i ett så tidigt skede som möjligt och utan att behöva hänvisas fram och tillbaka mellan olika tjänster.
En sak som upprepas när man träffar unga är hur noga de lyssnar på oss vuxna. Unga önskar fler möten och färre motsättningar. Framtidstron påverkas av hur vi vuxna talar till unga och om unga. Det är vårt ansvar att bygga upp en diskussionskultur som ger utrymme för hopp, möjligheter och framgångar – och där det också är tryggt att misslyckas.
Att stärka psykiskt välbefinnande är en central del av att bygga upp framtidstron. Regeringen har infört en terapigaranti för barn och unga, som innebär att personer under 23 år ska få tillgång till vård avgiftsfritt senast inom en månad. Snabb hjälp i rätt tid förebygger att problemen hopar sig, stöder vid utmaningar i vardagen och stärker tilliten till framtiden.
Unga önskar att var och en ska ha möjlighet till en hobby. Finlandsmodellen för hobbyverksamhet erbjuder varje ung person en avgiftsfri hobby i samband med skoldagen. En hobby är ingen liten sak, utan den kan vara en avgörande upplevelse – en stund då man upplever att man lyckas, hittar en vän och märker att man hör till gruppen. Regeringen har ökat finansieringen för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet med fem miljoner euro, och modellen pilottestas nu vid läroanstalter på andra stadiet.
I skolorna har de ungas budskap varit tydligt: små saker i vardagen är avgörande. Vi talar om studiero, ork och att alla ska bemötas som individer. Därför har regeringen satsat på skolan: att stärka de grundläggande färdigheterna, förnya stödet för lärande och förbättra studieron genom att förbjuda mobiltelefoner under lektionerna. Samtidigt har en fysiskt aktiv livsstil tagits in i målen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, undervisningen i finska som andraspråk stärkts och man satsat på jämlikhet och likabehandling i utbildningen.
Ärade talman
Varje ung person i Finland ska ha förutsättningar för ett gott liv och möjlighet att följa sina drömmar. Regeringen främjar tillgänglig basservice i hela landet: ungdomsarbete, utbildning, mentalvårdstjänster och hobbymöjligheter. Samtidigt stärks de ungas delaktighet. Den kommande andra delen av framtidsredogörelsen ger fler konkreta riktlinjer för detta, i synnerhet för att förbättra de ungas möjligheter att påverka.
För många unga är det uppsökande ungdomsarbetet eller ungdomsverkstaden en vändpunkt för att hitta en riktning. En ungdomsarbetare är ofta den vuxen som det är lätt att tala med. En person som inte bara frågar ”hur går det”, utan också stannar och lyssnar på svaret.
Verkstadsverksamheten för unga förbättrar den ungas färdigheter för utbildning, avläggande av examen och tillträde till arbetslivet. Till följd av ändringar i servicesystemet har hänvisningarna till verkstäderna minskat, även om behovet inte har försvunnit – tvärtom. Därför inleder regeringen en utredning där utmaningarna analyseras och konkreta verksamhetsmodeller utvecklas för att säkerställa att unga får bättre tillgång till verkstäderna.
Dessutom har jag inlett arbetet med en vision för ungdomsarbetet som en del av den mer omfattande utvecklingen av ungdomspolitiken. Målet är att tillsammans med fältet skapa en ambitiös vision för 2040-talet. Som ett led i arbetet kommer jag att kalla till en parlamentarisk diskussion om ungdomsarbetets betydelse och framtid.
Ärade talman
Regeringen har som mål att trygga välfärdssamhällets bärkraft för kommande generationer. Under denna regeringsperiod har de svåra besluten inte fattats på lätta grunder. De ungas arv kan inte endast bestå av skulder. Vi beslutsfattare ansvarar för att säkerställa att man i Finland även i fortsättningen har möjlighet till välfärd, utbildning och arbete.
Det är uppenbart att den nuvarande arbetslöshetssituationen inte är godtagbar. Alltför många unga skickar in ansökningar utan att få svar. En hållbar lösning på ungdomsarbetslösheten är att stärka den ekonomiska tillväxten. Regeringen har vidtagit omfattande åtgärder för att främja tillväxten: lösningar i fråga om beskattning, tillgång till finansiering, påskyndande av investeringar, FoUI-satsningar och tillståndsförfaranden.
Runt om i Finland har det kommit positiva nyheter om investeringar. Industriproduktionen steg till sin högsta nivå sedan år 2008. Bruttonationalprodukten ökade i Finland med 0,9 procent under det första kvartalet i år – snabbare än i något annat EU-land och näst snabbast bland OECD-länderna.
Att få arbetslösheten att minska och sysselsättningen att öka hör till regeringens viktigaste mål. Stödjande av föräldrarnas möjligheter till arbete är det effektivaste sättet att minska fattigdomen bland barnfamiljer. Regeringen har under denna regeringsperiod främjat förutsättningarna för just arbete och sysselsättning, företagande och tillväxt – och resultaten börjar nu synas.
Det är viktigt att unga efter att ha utexaminerats så snabbt som möjligt får arbete. Regeringen har styrt 50 miljoner euro till en sysselsättningssedel för unga som ska göra det lättare för unga att få jobb. Områdena har rapporterat att användningen av sysselsättningssedlar ökar. Villkoren för sysselsättningssedeln görs mer flexibla för sysselsättningsperioder på tre månader och möjligheterna att använda den utvidgas till organisationssektorn så att det blir möjligt för allt fler unga att använda sysselsättningssedeln. Samtidigt görs det lättare för arbetslösa som får arbetslöshetsförmåner att studera.
Dessutom genomför regeringen i de elva största städerna ett pilotprojekt för att minska ungdomsarbetslösheten genom insatser i stadsdelar och bostadsområden. Sammanlagt 15 miljoner euro har reserverats för pilotprojektet. Med hjälp av pilotförsöken stöder vi städerna och sysselsättningsområdena att i större utsträckning främja sysselsättningen och utbildningen av unga i områden där situationen är särskilt svår.
Ärade talman
Utbildning är fortfarande det bästa sättet att få arbete. Enligt ungdomsbarometern vill 81 procent av de unga avlägga en högskoleexamen. Regeringen har som mål att göra detta möjligt för allt fler unga. I varje landskap finns minst en högskola. Under denna regeringsperiod har man utökat antalet nybörjarplatser vid universiteten och yrkeshögskolorna med över 2000, särskilt inom branscher med brist på kompetent arbetskraft och utbildningar som stärker förutsättningarna för ekonomisk tillväxt.
På hösten inleds ett försök med studiesedlar för unga under 29 år som blir utan högskoleplats. För försöket har det reserverats över 50 miljoner euro. En studiesedel gör det möjligt att inleda studier vid en öppen högskola och att pröva på olika områden och minskar trycket på att göra ett perfekt val genast. Detta är viktigt, eftersom en faktor som försvagar framtidstron är upplevelsen av att ett enda misslyckat val permanent stänger dörrar. Vi vill kommunicera motsatsen: det finns många möjligheter och vägar framåt.
Målet med reformen av studiestödet är att göra det möjligt att studera på heltid och att stödja att studierna framskrider smidigt. I reformen minskas minderårigas skuldsättning och tryggas försörjningen för studerande med familj. Genom dessa åtgärder ökar tilliten till att det är möjligt för alla att utbilda sig – utan att kompromissa i drömmen om familjebildning.
Praktikplatserna är en central del av en smidig övergång till arbetslivet. Staten bär sitt ansvar för detta genom att i år erbjuda 500 unga visstidsanställningar. Motsvarande initiativ behövs i stor utsträckning i hela samhället.
Situationen är mest kritisk inom branscher där praktiken är en förutsättning för att bli färdig. Under ledning av ministrarna Talvitie och Rydman samlades nyligen centrala aktörer inom social- och hälsovården för att hitta lösningar så att de studerande kan slutföra sina studier i tid och övergå till arbetslivet.
Vi behöver reformer, såsom att praktikperioderna fördelas jämnare på hela året och att den riksomfattande koordineringen stärks så att praktikplatserna och de studerande matchar varandra bättre än för närvarande.
Regeringen har förnyat föreningsstödet, som i sommar ger 1250 unga sommarjobb i idrottsföreningar. Med det förnyade föreningsstödet får många unga sin första möjlighet till sommarjobb i en idrottsförening, och idrottsföreningarna kan ytterligare öka sommarverksamheten för barn och unga.
Finlands konkurrenskraft stärks genom att man under regeringsperioden satsar en miljard extra på forskning och utveckling. Vi gör stora investeringar till exempel i doktorsutbildning. På detta sätt skapas kunskap och kompetens, ökas produktiviteten och skapas arbetsplatser och välfärd.
Ärade talman
I dessa tusentals möten med unga framhävs en sak framför de andra: vilken fantastisk och kompetent generation som håller på att växa upp i detta land. De unga är medvetna och vill påverka.
Framtidstron byggs upp här och nu: i trygg växelverkan, betydelsefull sysselsättning samt utbildnings- och arbetsmöjligheter. Trots att utmaningarna är verkliga finns det många styrkor i Finland att bygga på.
Regeringen bedriver ett omfattande arbete för att stärka de ungas framtidstro. Samtidigt vill jag betona att detta inte bara är regeringens uppgift. Detta är en gemensam uppgift för oss alla.
De unga har rätt att få tro på framtiden. Det är vår uppgift att fatta beslut som stärker denna tillit och öppnar möjligheter. Avslutningsvis vill jag särskilt säga till de ungdomarsom kanske följer denna debatt: du är unik och värdefull precis som du är. Det här landet behöver din kompetens och dina drömmar.
Tack.