Undervisningsministeriets förvaltningsområde i budgetförslaget för 2010
Budgetförslaget för undervisningsministeriets förvaltningsområde fokuserar framför allt på att höja kvaliteten på den grundläggande undervisningen, högskoleundervisningen, forskningen och vuxenutbildningen. Mer anslag styrs till att förbättra de ungas utbildningsmöjligheter och förebyggande av utslagning. I förslaget betonas också tryggandet av verksamhetsbetingelserna inom konst och kultur, främjandet av hälsofrämjande motion och medborgarverksamheten inom motion och idrott samt stärkandet av de ungas sociala identitet. Enligt förslaget uppgår utgifterna för ministeriets förvaltningsområde till sammanlagt 6 186 miljoner euro. Jämfört med fjolåret innebär det en ökning med 64 miljoner euro, varvid reformen av statsandelssystemet har beaktats.
Kunnandet förstärks
Programmet Bättre grundläggande utbildning (POP-programmet) föreslås få sammanlagt 62 miljoner euro i anslag under nästa år. Av detta belopp används 30 miljoner euro till att minska gruppstorlekarna och 15 miljoner euro till att stärka specialundervisningen. Också grundläggande konstundervisning, flexibel grundläggande utbildning (JOPO), grundskolornas morgon- och eftermiddagsverksamhet samt undervisning för elever med främmande modersmål och finska/svenska som det andra inhemska språket får ökade resurser.
Som en del av sysselsättningsstödsåtgärder höjs befogenheten för anläggningsprojekt vid allmänbildande läroanstalter med 49 miljoner euro.
Till lärarfortbildningsprogrammet Osaava föreslås ett extra anslag på 8 miljoner euro, vilket möjliggör fortbildning av 34 000 lärare som finansieras av staten. Också kompletterande utbildning för undervisningspersonal med invandrarbakgrund ökas.
Universiteten, som ombildats efter reformen, inleder sin verksamhet som autonoma ekonomiska och administrativa enheter i början av år 2010. De ekonomiska förutsättningarna för deras verksamhet tryggas. Uppskjutandet av den skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier som uppstår för de nya formerna av universitet utreds. Därutöver föreslås att Finlands Akademi anvisas 2 miljoner euro för finansiering av nationella forskningsinfrastrukturer och en ökning på 12,9 miljoner euro till momentet för fullmakt att bevilja forskningsfinansiering.
Antalet utbildningsplatser inom yrkesutbildning föreslås ökas med totalt ca 1300 nya platser i både höstens tilläggsbudget och statsbudgeten för nästa år. Försöket Yrkesstarten införs på permanent basis. Målsättningen är att alla som går ut grundskolan skall erbjudas en plats för fortsatta studier.
För att utveckla kunnandet och förbättra sysselsättningen bland den vuxna befolkningen utökas den yrkesinriktade tilläggsutbildningen både vid läroanstalter och i form av läroavtal liksom även fortbildningen av läroavtalstyp för högskoleutbildade. Antalet utbildningsplatser ökas år 2010 med sammanlagt 3 500 platser genom en ökning på 15 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten.
Anslaget för studiestöd föreslås uppgå till totalt 890,4 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 19,4 miljoner från året innan. Ökad användning av studiestöd och det ökade antalet lån som staten som borgensman betalar ökar behovet av anslag.
Anslagen för kultur ökar
Anslagen för konst och kultur ökar till totalt 384 miljoner euro. Statsandelarna för teatrar och orkestrar ökar med 10,6 miljoner euro till sammanlagt 79 miljoner euro. Ett extra anslag på 6,9 miljoner euro, som innehåller överföringen av två specialmuseer, innebär att de sammanlagda statsandelarna för museer uppgår till 38 miljoner euro. Utvecklingsanslagen för bibliotek föreslås höjas med 14 procent. Satsningen på kulturexport ökar med 36 procent.
Man fortsätter med att förbättra verksamhetsförutsättningarna för inhemsk film. Det statliga stödet för filmbranschen har sedan 2007 ökat med 50 procent. I nästa års budget ökar anslag med 14,1 procent (3,3 miljoner euro). Av anslaget styrs 2,5 miljoner euro till produktionsstöd.
Den föreslagna höjningen på 7 miljoner i anslaget för ungdomsarbete uppgår sammanlagt till 59 miljoner euro och riktas till att stärka de ungas aktiva medborgerliga och sociala identitet samt förbättra deras levnadsförhållanden. För att förebygga utslagning innehåller förslaget en särskild satsning på ungdomsverkstäder och ungdomsarbetare som parvis ägnar sig åt uppsökande verksamhet. Satsningen på uppsökande verksamhet i par närapå tvådubblas till 4,65 miljoner euro.
Till idrottsanslagen föreslås totalt 132 miljoner euro, vilket är en ökning med 10,9 milj. euro jämfört med fjolåret. Den mest centrala verksamhetsformen är stödet till medborgarverksamheten inom motion (en ökning på ca 4 miljoner euro). Från denna summa används en betydlig andel till att allokera resurser för föreningsstöd -projektet (seuratuki -hanke). Resurserna för utveckling av elitidrott föreslås höjas med 42 procent. Resurserna för utveckling av idrott för barn och unga föreslås höjas med 36 procent vilket möjliggör att projektet Främjande av motion i skolan (Liikkuva koulu) sätts igång. Antidoping-verksamheten får 33 procent mer i anslag jämfört med fjolåret. Anslagen för byggandet av idrottsanläggningar höjs med 1,65 miljoner euro till sammanlagt 22 miljoner euro.
Ett nytt anslag riktas till ett försök med motionssedlar i idrottsinstitut samt ungas träningsprogram i ungdomsförbund. Syftet är att mindre bemedlade (t.ex. specialgrupper, äldre människor, arbetslösa) ska få möjlighet att förbättra sin hälsa via motion och underlätta integrationen av invandrare med hjälp av motion. Med hjälp av att rikta pengar till träningsprogrammet för ungdomar vill man förebygga och förmildra ungdomsarbetslösheten genom att ge dem möjlighet att motionera under ledning av idrottsorganisationer.
463 miljoner euro i tippningsvinstmedel
Tippningsvinstmedlen från det statliga tippningsbolaget Veikkaus uppskattas bli sammanlagt 463 miljoner euro, vilket är en ökning med ca 32 milj. euro jämfört med 2009. Av utgifterna för vetenskap och forskning finansieras 26 procent med intäkter från tippnings- och penninglotterivinster. Av det totala beloppet för konst, kultur, musei- och biblioteksverksamhet, idrottsverksamhet och ungdomsarbete (inkl. statsandelarna för kulturen) beviljas 65 procent av tippningsmedel. Fördelningen sker i enlighet med den lag som gäller fördelningen av tippningsvinstmedel.
Reformen av statsandelssystemet för kommunerna inverkar på inverkar på statsandelen för den grundläggande utbildningen
Kommunernas nuvarande sektorspecifika statsandelar slås samman till statsandelar som är avsedda för tillhandahållande av basservice under finansministeriets huvudtitel. I och med förnyelsen ändras den elevspecifika statsandelen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen så att den grundar sig på åldersgruppens invånarantal, och statsandelsprocenten förenhetligas.
Statsandelarna för undervisning av handikappade elever, förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen för invandrare, påbyggnadsundervisning, grundskolornas morgon- och eftermiddagsverksamhet samt grundläggande konstundervisning hör fortfarande till undervisningsministeriets förvaltningsområde. Likaså kvarstår statsandelarna för gymnasierna, yrkesinriktad utbildning och yrkeshögskolorna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde.
_ _ _
Ytterligare upplysningar:
Utbildnings- och forskningspolitiken
- överdirektör Sakari Karjalainen, tfn (09) 160 77220
- planeringschef Kirsi Kangaspunta, tfn (09) 160 77252
Kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken:
- överdirektör Riitta Kaivosoja, tfn (09) 160 77053
- överinspektör Janne Puhakka, tfn (09) 160 77317
Allmän ekonomiplanering:
- ekonomichef Eero Pulkkinen, tfn (09) 160 77434
- ekonomiplaneringschef Matti Väisänen, tfn (09) 160 77442