Undervisnings- och kulturminister Grahn-Laasonen vid EU-ministermötet: Yrkesutbildningen får ökad samhällelig betydelse

Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen deltog på måndagen i ett möte i Riga för ministrar som svarar för yrkesutbildning i Europa. Ministrarna godkände målen för det europeiska samarbetet för yrkesutbildning – den s.k. Köpenhamnsprocessen – för åren 2015-2020.

Målet med Köpenhamnsprocessen är att förbättra yrkesutbildningens kapacitet, kvalitet och attraktionskraft samt att genom europeiskt samarbete främja rörligheten för studerande inom yrkesutbildning och för personer som avlagt yrkesexamen.

Enligt minister Grahn-Laasonen ingår de europeiska målen på centralt sätt även i den finländska reformen av yrkesutbildningen, som ingår i regeringsprogrammet. Målen är att främja inlärning på arbetsplatsen, att förbättra yrkesutbildningens kvalitet samt att utveckla lärarkompetensen.

- Målet med reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet i Finland är att främja yrkesutbildningens samhälleliga betydelse, att öka inlärningen på arbetsplatsen samt att garantera att allt fler hittar en meningsfull och individuell utbildningsstig mot arbetslivet. Det är fint att den europeiska utvecklingen går åt samma håll, säger Grahn-Laasonen.

Enligt Grahn Laasonen väckte den finländska reformen av yrkesutbildningen intresse bland de europeiska kollegerna.

- Den finländska yrkesutbildningen är redan nu attraktiv, bl.a. för att den tryggar mångsidiga möjligheter till fortsatta studier och för att den inte utesluter några alternativ. Det här väckte stort intresse bland kollegerna. Behörighet för fortsatta studier och de många alternativen är någonting vi vill hålla fast vid också då vi genomför reformen, eftersom en kontinuerlig uppdatering av kompetensen är framtidens melodi, säger Grahn-Laasonen.

Reformen av yrkesutbildningen i Finland samlar all yrkesutbildning för unga och vuxna till en helhet som stöder behoven hos studerande i olika åldrar och med olika bakgrund.

- Ett annat mål med reformen är att minska regleringen av utbildning, att förnya finansieringen och effektivera styrningen så att den utbildning som ordnas blir verkningsfull och av hög kvalitet, fortsätter Grahn-Laasonen.

Enligt ministern borde yrkesutbildningen vara öppen för nya utmaningar, eftersom begrepp som gäller t.ex. yrkeskompetens förändras.

- Förutom den branschspecifika kompetensen borde yrkesutbildningen även svara på branschöverskridande kompetensbehov. Dessa hänför sig till exempel till logistik, affärsverksamhetskompetens, försäljning, kundbetjäning, säkerhet och miljöärenden. Vi behöver ett brett kunskapsspektrum. Det främjar också sysselsättningen, säger minister Grahn-Laasonen.


Ytterligare information:
- Undervisningsrådet Tarja Riihimäki tfn +358 2953 30273