Undervisnings- och kulturminister Grahn-Laasonen: Yrkesutbildningen måste svara på förändringar i arbetslivet

Kraven inom yrkeslivet ändras hela tiden. Nya yrken föds och gamla försvinner. Yrkesutbildningens förmåga att förnyas är essentiell för vår konkurrenskraft. Utbildningen bör även i framtiden kunna producera kompetens som behövs i arbetslivet i den takt som förändringarna förutsätter. Reformen inom andra stadiets yrkesutbildning ett av regeringsperiodens viktigaste spetsprojekt inom kompetens och utbildning, sade undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen vid evenemanget Yrkesutbildning 2025 i Helsingfors.

- De arbetsplatser som försvinner i och med strukturreformer i näringslivet måste ersättas med nya. Nya arbetsplatser föds inte genom att man håller fast vid nuvarande strukturer, utbildingen måste förnyas. Kompetens och utbildning av hög kvalitet är det bästa trumfkortet i den internationella konkurrensen, sade ministern.

- Yrkesutbildningens finansiering, strukturer och verksamhet revideras. Gränserna mellan ungas och vuxnas yrkesutbildning slopas. Utbildningsutbudet, finansieringen och styrningen samlas till en enhetlig helhet under undervisnings- och kulturministeriet, sade minister Grahn-Laasonen då hon beskrev reformens huvudpunkter.

Enligt Grahn-Laasonen inleds talkot med att granska och plocka isär gamla normer också inom yrkesutbildningen.

- Vi ger mera frihet att planera och förverkliga undervisningen, så att den på ett bättre sätt motsva-rar arbetslivet. I framtiden regleras yrkesutbildningen genom en verksamhetslag och ett tillstånd som innehåller såväl den grundläggande yrkesutbildningen och tilläggsutbildningen som inlärning på arbetsplatsen, sade ministern.

Enligt ministern måste yrkesutbildningen snabbare än för tillfället reagera på arbetslivets och företagens behov.

- Traditionellt har vi tänt att man för varje nytt kompetensbehov inom arbetslivet måste skapa en ny examen. Det finns nästan 380 av dessa examina. Det är inte konstigt att vårt examenssystem delvis är oklart och överlappande.

- Beredningen av grunderna för en ny examen kan räcka upp till fem år. Det måste vara möjligt att snabbare än så kunna svara på ändringar i examensstrukturerna. Arbetsmetoderna och teknologierna förnyas ständigt, fortsätter Grahn-Laasonen.

I och med yrkesutbildningsreformen ökar också inlärningen på arbetsplatsen.

– Vi kommer att bygga upp en helt ny modell för utbildningsavtal vid sidan av läroavtalet för att främja det praktiska i inlärningen. Vi behöver mer flexibla sätt att avlägga studier, skolbänken passar inte alla. Vi kommer att sänka tröskeln för att ordna läroavtalsutbildning genom att lätta på arbetsgivarens börda i fråga om administrativa och ekonomiska aspekter, lovade ministern.

Enligt ministern är den röda tråden i reformen kompetensgrunden. Yrkesutbildningens viktigaste uppgift är att erbjuda kompetens som behövs i arbetslivet. Kompetensgrunden skapar möjligheter för att staka upp mer individuella studievägar så att de motsvarar de studerandes behov.