Mot högskoleutbildningens och forskningens vision: Högskolefolk och intressentgrupper samlades i Helsingfors

Undervisnings- och kulturministeriet ordnade den 10 oktober 2025 ett seminarium i Helsingfors om beredningen av visionen för högskoleutbildningen och forskningen 2040. Seminariet samlade 200 representanter för högskolor och intressentgrupper och cirka 270 deltagare följde seminariet på distans.

Visionen för högskoleutbildningen och forskningen bereds i tre faser tillsammans med högskolorna och intressentgrupperna. Som underlag till diskussionen om visionens mål låg den uppdaterade lägesbilden. Målen blir klara vid årsskiftet. Den nya visionen med tillhörande åtgärdsrekommendationer ges ut i sin helhet våren 2026.

Forsknings- och kulturminister Mari-Leena Talvitie betonade i sitt anförande att unga människor ska erbjudas möjligheter. Det ska vara smidigare för unga som har motivation att studera och tillräckliga kunskaper och färdigheter för detta att komma in i högskolor. Högskolorna har en central roll när det gäller att utveckla kompetens och skapa framtidstro. Man förbinder sig också i fortsättningen till målen i den föregående visionen om att höja utbildningsnivån och stärka forsknings- och utvecklingsverksamheten. Minister Talvitie underströk också vikten av att stärka samarbetet och förmågorna mellan högskolorna. För att förbättra kvaliteten och genomslagskraften behövs partnerskap på regional, nationell och internationell nivå.

Seminariet öppnades av kanslichef Heidi Backman som lyfte fram vikten av bildningsvilja för det finländska samhället. Att stärka demokratin och medborgarnas delaktighet, åstadkomma ekonomisk tillväxt genom satsningar på utbildning och forskning samt att säkerställa att vi har internationellt attraktiva och konkurrenskraftiga högskolor, företag och aktörer inom det kreativa fältet är frågor vi måste tänka på när vi arbetar fram dagens bildningsvision.

Riksdagsledamot Maaret Castrén framförde sina hälsningar till seminariet i egenskap av ordförande för den parlamentariska uppföljningsgruppen. Castrén påpekade att alla riksdagsgrupper deltar i arbetet i uppföljningsgruppen för högskoleutbildningen och anser att det är viktigt med gemensamma framtida riktlinjer för högskoleutbildningen och forskningen med tanke på Finlands framtid.

Vid seminariet behandlades högskoleutbildningens och forskningens roll när det gäller att stärka demokratin och sammanhållningen i samhället, svara på utmaningarna i omvärlden samt förändringar i utbildningen och forskningen. I diskussionerna lyftes fram vikten av bildning samt vetenskapens, konstens och den högsta undervisningens frihet för ett fungerande demokratiskt samhälle. Högskolor och andra forskningsorganisationer har också ansvar för att främja och försvara dessa värderingar.

Vid dagens diskussioner underströks också vikten av att hela utbildningssystemet fungerar. Alla kunniga och villiga unga ska efter andra stadiet ha färdigheter för högskoleutbildning i Finland, om de så vill, och det ska också finnas ett tillräckligt antal studieplatser vid en lägre ålder än för närvarande. Att förbättra kvaliteten och genomslagskraften kräver stark grundforskning, en stark koppling mellan undervisningen och forskningen samt internationalisering.

I visionsarbetet har medverkat ett stort antal aktörer. Om visionsarbetet har ordnats två öppna webbenkäter som besvarades av över 1 000 respondenter. Därutöver har diskussionen och utbytet av åsikter om visionsarbetet inom högskoleutbildningen och forskningen påskyndats genom tematiska rundabordsdiskussioner, webbinarier och andra evenemang.

Programmet för seminariet om högskoleutbildning och forskning 2040

Mer information: Sirkku Linna, överdirektör, tfn 0295 330 515