Understöden till idrottsorganisationerna ökar
Statsunderstöden till riksomfattande idrottsorganisationer ökar med sammanlagt 2 115 000 euro. Kulturminister Tanja Karpela delade ut de årliga understöden till 73 grenförbund, 14 idrottsorganisationer för specialgrupper, fyra elev- och studentorganisationer, 20 andra sammanslutningar som idkar idrotts- och motionsverksamhet, fem serviceorganisationer och 15 regionala samfund. Verksamheten understöds med hjälp av tippningsmedel, i år med totalt 30 530 000 euro.
- Vid beviljandet av understöden har man fortfarande strävat efter att betona själva idrottsverksamheten snarare än organisationernas administrativa funktioner. Verksamhetens samhälleliga betydelse har utvärderats på basis av organisationernas uppgifter om deras antidopingverksamhet samt åtgärder för att främja jämställdhet och tolerans. Dessutom har man följt med Finlands Idrotts projekt Reilu Peli vars syfte är att stärka idrottens etiska grund. På samma sätt har man strävat efter att uppmärksamma betydande miljöarbete, sysselsättning med hjälp av idrott samt andra faktorer i samband med samhällsansvar, berättar idrottsrådet Timo Haukilahti vid undervisningsministeriets idrottsenhet.
- De största understöden till grenförbund beviljades Finlands Gymnastikförbund Svoli (1 522 500 euro, en ökning på 1,84 %), Finlands Bollförbund (1 460 000 euro, en ökning på 4,29 %), Finlands Ishockeyförbund (960 000 euro, en ökning på 5,49 %), Finlands Skidförbund (910 000 euro, en ökning på 5,2 %), Finlands friidrottsförbund (852 000 euro, en ökning på 1,71 %) och Finska Orienteringsförbundet (677 000 euro, en ökning på 6,61 %). De ökade understöden till toppidrottsorganisationerna Finlands Olympiska Kommitté och Finlands Paralympiska Kommitté baserar sig på riktlinjerna i överdirektör Kalevi Kivistös arbetsgrupp. Ökningen på 200 000 euro till Ung i Finland, som ansvarar för idrottsverksamhet för barn och ungdomar, riktar sig till innehållsproduktionen för regelbunden verksamhet inom eftermiddagsverksamheten och kvalitetsklubbarna, berättar Haukilahti.
¬- De största höjningarna riktar sig till organisationer med omfattande verksamhet som har fungerande och högklassiga tränings-, utbildnings- och tävlingssystem och som i sin verksamhet så bra som möjligt beaktar idrottsresultaten hos speciellt barn och unga. Hälsomotions- och toppidrottsresultaten hos de organisationer som fått ökade understöd ligger också på en utmärkt nivå och en del av organisationerna har en bred annan verksamhet. Samhällsansvaret ligger också på en god nivå, fortsätter han.
- Med de höjda statsunderstöden till specialidrottsorganisationerna vill man förbättra servicen på medlemsfältet och skapa en växande jämställdhet i verksamheten mellan de riksomfattande idrottsorganisationerna. De mest betydande höjningarna riktar sig till Finska Handikappidrottsförbundet, Idrott och Motion för Utvecklingsstörda i Finland samt till Soveltava Liikunta SoveLi. De höjda anslagen till de regionala idrottsorganisationerna hör ihop med det ökade utvecklingsarbetet för hälsomotion på regionalnivå, aktivering av verksamhet för barn och ungdomar samt utveckling av klubbverksamhet som är regionernas huvudsakliga resultatområden.
I beviljandet av understöden har man beaktat kvaliteten och omfattningen av organisationens verksamhet samt dess samhälleliga betydelse. Också behovet av understöd, enligt vad som förutsätts i statsunderstödslagen, har noterats i fråga om organisationer vars överskott under flera år varit anmärkningsvärt stort.
Ytterligare information:
- idrottsrådet Timo Haukilahti, tfn (09) 160 77273, 0400 425 713