Lagstiftningen om en kunskapsgaranti har godkänts

Riksdagen har den 15 juni godkänt den lagändring som gäller en kunskapsgaranti inom den grundläggande utbildningen. Bestämmelserna om bedömningen av eleverna och deras framsteg i studierna förenhetligas. I och med lagändringen förtydligas målen för och innehållet i läroämnena och fastställs målen för en minimikunskapsnivå skilt för varje årskurs.

 
Reformen ingick i regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering. Grunderna för elevbedömningen och de förfaranden som tillämpas för att eleverna ska uppnå en minimikunskapsnivå inom den grundläggande utbildningen förenhetligas för att säkerställa att varje ung person som går ut grundskolan har tillräckliga grundläggande färdigheter i bland annat läsning, skrivning och räkning. För att detta mål ska kunna uppnås förutsätts att det inom den grundläggande utbildningen finns tydliga nationella mål för kunnandet och att bedömningen av kunnandet grundar sig på enhetliga kriterier. 

I lagen föreskrivs också om enhetliga principer för uppflyttning av en elev från en årskurs till nästa samt om betyg. Enligt lagen ska det i grunderna för läroplanen nationellt fastställas en minimikunskapsnivå som eleven ska ha uppnått för att gå vidare till följande årskurs. En elev kan hållas kvar i årskursen om han eller hon trots stödåtgärder inte med godkänt resultat har uppnått målen för årskursen i ett eller flera läroämnen. 

En elev ska få de stödåtgärder som han eller hon behöver innan det övervägs att eleven ska hållas kvar i årskursen. Kvarstannande i årskursen är, liksom i nuläget, en pedagogisk lösning som tillämpas i sista hand. Beslut om kvarstannande kan endast basera sig på en situation där eleven trots de stödåtgärder som erbjudits inte har uppnått den fastställda minimikunskapsnivån. 

- Genom att genomföra kunskapsgarantin stärker vi elevernas jämlikhet och stöder lärarna både i undervisningen och i bedömningen. Enligt forskning upplever lärarna att de nuvarande bedömningskriterierna lämnar utrymme för tolkning och inte ger en tillräckligt tydlig grund för bedömningen av kunnandet, säger undervisningsminister Adlercreutz.

Det centrala syftet med ändringarna i bestämmelserna om bedömningen är att göra målen för lärandet och bedömningen i förhållande till dessa mål tydligare. Syftet är också att systematiskt följa upp utvecklingen av kunnandet och att ge handledande respons på denna utveckling under läsårets gång. Avsikten är att det i och med reformen blir lättare för vårdnadshavarna att förstå vad eleverna lär sig och hur elevernas framsteg i studierna bedöms. 

Lagändringen förutsätter att grunderna för läroplanen ses över så att de läroämnesspecifika målen, innehållen och bedömningskriterierna fastställs för varje årskurs på ett nationellt enhetligt sätt. Att målen och bedömningskriterierna förenhetligas på nationell nivå är viktigt med tanke på likabehandlingen av eleverna. Med dessa säkerställs att bedömningen är enhetlig och att den inte varierar mellan olika kommuner eller från lärare till lärare. En enhetlig bedömning är särskilt viktig vid slutbedömningen i den grundläggande utbildningen, eftersom bedömningen används som grund för antagningen till vidare studier.

Lagen träder i kraft stegvis den 1 augusti 2027 och den 1 augusti 2028 så att de bemyndiganden som gäller utfärdande av läroplansgrunder och förordningar träder i kraft först. Med stöd av bemyndigandet i lagen ska Utbildningsstyrelsen ändra de riksomfattande grunderna för läroplanerna så att de överensstämmer med lagen och utfärdas den 31 oktober 2027 och så att de lokala läroplanerna i enlighet med dem tas i bruk inom den grundläggande utbildningen och på de platser där förskoleundervisning ordnas från och med den 1 augusti 2028.

Mer information:

• Erja Vitikka, undervisningsråd, tfn 0295 330 058
• Marja Penttilä, regeringsråd, tfn 0295 330 400