Enhetligare grunder för bedömning av studieframgången hos högskolestuderande
Förordningen om studiestöd ändras. I förordningen bestäms om de grunder för bedömning av studieframgången hos högskolestuderande som skall användas vid beviljande av studiestöd. Statsrådet fattade beslut om ärendet på onsdagen.
Ändringen hänför sig till den ändring av lagen om studiestöd som träder i kraft 1.8.2004. I lagens 5 b § bestäms om tillräcklig framgång i studierna. Närmare bestämmelser om detta kan utfärdas genom förordning av statsrådet.
Enligt förordningen skall grunden för bedömning av en studerandes arbetsmängd, såsom för närvarande, vara antalet slutförda studieveckor. Antalet studieveckor fastställs särskilt för universitetsstuderande och yrkeshögskolestuderande, eftersom arbetsmängden under ett läsår dimensioneras på olika sätt i universitet och yrkeshögskolor.
För att utbetalningen av studiestöd skall fortsättas måste studieprestationerna vara i genomsnitt minst 2,7 studieveckor per stödmånad i universitet och i genomsnitt minst 3,2 studieveckor per stödmånad i yrkeshögskolor. Även om studieprestationerna under heladen studietid då stöd betalts är färre än vad som nämns ovan, kan utbetalningen av studiestöd fortsättas, om den studerande under stödmånaderna under det föregående läsåret har klarat av ovannämnda antal studieprestationer. Jämlikheten bland de studerande förbättras i och med att bestämmelserna förenhetligas. I de flesta universitet och yrkeshögskolor skärps kriterierna för studieframgång något jämfört med nuläget, i några universitet luckras de upp.
En studerande som inte har nått upp till minimiantalet studieprestationer får en begäran om utredning, som han eller hon skall besvara. Enligt lagen om studiestöd kan studiestödsnämnden fortsätta bevilja studiestöd, även om det föreskrivna antalet studieveckor inte uppnåtts. Då en studerande inte presterat tillräckligt men ligger nära gränsen är praxis att fortsatt stöd beviljas, men den studerande ges en tidsfrist inom vilken han eller hon bör påskynda studierna, annars måste förutsättningarna för fortsatt stöd omprövas. Det är i allmänhet t.ex. inte motiverat att dra in studiestödet efter det första studieåret, även om studieframstegen inte är tillräckliga. Det är dock i ett sådant fall skäl att meddela den studerande att examen inte kan avläggas inom den tid som berättigar till studiestöd om studietakten inte ökas.
I och med att kriterierna för studieframgång ändras får studiestödsnämnderna något fler fall att övervaka per år. På grund av otillräcklig studieframgång har studiestödet dragits in för omkring 4 000 högskolestuderande varje år. Antalet väntas inte öka till följd av ändringen.
Förordningen träder i kraft samtidigt som ändringen av lagen om studiestöd, dvs. 1.8.2004. Bedömningen av tillräcklig framgång i studier som genomförts före förordningens ikraftträdande sker på basis av tidigare bestämmelser. I praktiken innebär detta att man vid uppföljningen av studieframgången läsåret 2003-2004 fortfarande tillämparde gränser i fråga om studieveckor som studiestödsnämnderna fastställt tidigare.
Studiestödsnämnderna kan för närvarande fastställa bedömningsgrunderna för sin egen högskola på basis av anvisningar och rekommendationer av undervisningsministeriet.
Ytterligare information: konsultativ tjänsteman Leena Koskinen, tfn (09) 160 77443