Kommunernas kultureuro bör höjas

  En särskilt stor utmaning för utvecklingen av den regionala kulturverksamheten är kommunernas differentiering. De regionala skillnaderna i kulturkonsumtionen i Finland hör till de största i EU. Utanför Helsingforsregionen och landskapscentren är utbudet på kulturtjänster knappt. Differentieringen i användningen av kulturtjänster är synlig som skillnader mellan såväl olika regioner som olika sociala grupper. Utredningspersonerna framhåller att man med hjälp av kulturpolitik bör förbättra grundnivån på de kommunala kulturtjänsterna. Utredarna bedömer att statliga åtgärder för att främja den lokala kulturverksamheten har haft obetydliga verkningar i och med att förhållandet mellan kommunen och staten förändrats.

Utredningspersonerna föreslår att de allmänna kulturväsendenas statsandelar per invånare skulle ökas så att de skulle motsvara till exempel statsandelarna för idrottsväsendet. Det skulle innebära en ökning från 3,50 euro till 12,00 euro. Förslaget skulle innebära att statens utgifter ökar med drygt 13 miljoner euro per år. Reformen kunde tas i bruk gradvis genom att börja med sådana kommuner erbjuder minst tjänster. Dessutom skulle det vara möjligt att bevilja understöd enligt prövning till kulturväsendet för att utveckla tjänsterna. Bestämmelserna och kriterierna för att erhålla statsandelar skall granskas utifrån kvaliteten och utvärderingen av konst- och kulturinstitutionernas verksamhet. Man föreslår att undervisnings- och kulturministeriet skall bereda och sätta igång utvärderingen.

Då det gäller att stärka företagsverksamheten inom de kreativa branscherna är samarbetet mellan undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet centralt. Dessa skall gemensamt utvärdera systemet för företagstjänster ur en synvinkel som motsvarar de små, kreativa branschernas företag. För att öka den nödvändiga affärsverksamhetskompetensen behövs tjänster med låg tröskel: målet kan nås genom att säkra och stärka Jalostamo-verksamheten som ger expertstöd till de kreativa branschernas affärsverksamhet och som fungerar i samband med NTM-centralerna.

De regionala konstkommissionernas betydelse i regionerna är central när det gäller att främja professionell konstverksamhet och det finns efterfrågan på och behov av samarbete med övriga regionala aktörer. Särskilt viktigt är länskonstnärerna och att deras arbetsresultat på ett bättre sätt ses som en långsiktig verksamhet i regionerna och kommunerna. Arbetet och projekten borde inte ta slut då konstnären avslutar sin uppgift, utan projektens fortsättning borde tas i beaktande redan då länskonstnären utnämns.

Medborgarnas delaktighet och deltagande i produktionen av kulturtjänster bör utvecklas, likaså hur man ger feedback för tjänsterna. De nya elektroniska kanalerna erbjuder möjligheter att ta emot feedback. Att allmänheten är med om att välja representanter till konst- och kulturinstitutionerna organ kan fungera som feedback-metod.

Utredarna betonar att konstundervisningen är varje barns och ungas grundläggande rättigheter. Att underlätta samarbetet mellan enheter som erbjuder grundläggande konstundervisning och den allmänbildande skolan och medborgarinstituten skulle förbättra möjligheterna att rekrytera så kompetenta konstlärare som möjligt till kommunerna.

Enligt utredarna varierar kulturens resurser mycket mellan de olika kommunerna. Kulturens marginella ställning i lokalpolitiken det grundläggande problemet i främjandet av den lokala kulturverksamheten. Strategierna presenterar mål, men de verkställs inte i den praktiken. Utvecklingen av samarbetet mellan olika förvaltningsgrenar presenterar också utmaningar. Till exempel kräver en starkare verksamhet som strävar efter välfärd samarbete med social- och hälsovårdssektorn. Enligt utredarna är det en möjlighet för tredje sektorn att få en starkare roll inom kulturproduktionen.

Ytterligare information:
- kulturrådet Kirsi Kaunisharju, tfn 09 160 77385, 040 352 6590
- direktör Paula Tuomikoski, tfn 09 160 77486

Utredningen finns efter publiceringen att läsa på adressen:
http://www.minedu.fi/OPM/Julkaisut/2011/liitteet/tr12.pdf

Minister Kalevi Kivistö och professor Anita Kangas överräcker en utredning om de kommunala kulturväsendenas stöd- och utvecklingspolitik till statssekreterare Marcus Rantala  7.3.2011