Finländska högskolestuderande tror på jobb i framtiden
undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum
6.5.2014
10.37
Typ:Pressmeddelande
-
En enkätundersökning har gjorts om finländska högskolestuderandenas utkomst och faktorer som påverkar studierna. I undersökningen deltog förutom 3 620 studerande för grundexamen också 867 forskarstuderande. Också utländska studerande deltog. Undersökningen har gjorts som nationell undersökning i anslutning till forskningsprojektet EUROSTUDENT, som publiceras nästa år och där över 30 länder deltar.
De studerandes boendeformer ser ut på många olika sätt; en tredjedel bor ensamma eller i studentbostäder och 2/3 på annat sätt; i delad bostad eller gemensamt hushåll, med en partner eller med partner och / eller med barn. Bara fyra procent bor med sina föräldrar eller hos släktingar. Var sjätte studerande har barn.
Var sjätte högskolestuderande har deltagit i en prepkurs inför högskolans inträdesprov. Av universitetsstuderanden är det 22 procent som har gått en prepkurs och av yrkeshögskolestuderanden nio procent. Bland universitetsstuderanden är det vanligast att man inom det rättsvetenskapliga området gått en prepkurs. Bland yrkeshögskolestuderande är det vanligast att man gått en prepkurs om man söker till studier inom teknik, trafik och naturvetenskaper samt inom samhällsvetenskaper, företagsekonomi och förvaltning, där var tionde av de studerande har deltagit i en prepkurs.
16 procent av högskolestuderandena har varit utbytesstuderande i utlandet. Man har till exempel gjort praktik i anslutning till studierna, eller studerat något i anslutning till sin examen. Antalet har ökat med ett par procent från 2010, om man granskar endast finländska studerande. Av alla studerande har var femte, och av studerande under 30 var fjärde, inte ännu varit som utbytesstuderande utomlands, men har för avsikt att göra det. En utbytesstuderande spenderar i genomsnitt sex månader utomlands.
Största delen av de studerande (83 procent) uppfattar sig själva som studerande på heltid. I genomsnitt använder man 32 timmar per vecka för studier. Studerande som arbetar använder 27 timmar per vecka för studier. Ungefär hälften arbetar vid sidan av studierna. Över hälften av de studerande upplever att deras studier framskrider enligt deras målsättningar. Att ordna med sin utkomst upplevdes vara den största faktorn som bromsar studierna.
Medianinkomsten för studerande som bor ensamma var våren 2013 800 euro. Av inkomsterna är hälften arbetsinkomster, en knapp tredjedel studiestöd, 8 procent stöd från föräldrarna samt 13 procent andra inkomster. 58 procent har vissa svårigheter eller mycket svårt att få pengarna att räcka till. Mest pengar går det åt till boendekostnader.
De studerande är i huvudsak nöjda med högskolepersonalens attityd gentemot de studerande, med undervisningens pedagogiska kvalitet samt med inlärningsmiljön. Över hälften av nöjda med studiehandledningen.
Största delen (78 procent) studerande ser med tillförsikt på framtiden. Två av tre studerande tror att det kommer att finnas jobb inom den egna branschen i framtiden. För första gången var nu universitetens forskarstuderande med i undersökningen. Den största orsaken till att bedriva fortsatta studier är ett intresse att bedriva forskning. Fortsatta studier upplevs vara en naturlig fortsättning på studier eller arbete och upplevs stärka förutsättningarna för yrkesverksamheten. Forskarstuderande finansierar ofta sina studier med förvärvsarbete, stipendier och doktorprogrammets eller forskarskolans finansiering.
Också utländska studerande är för första gången med i undersökningen. Av alla högskolestuderande är 12 procent utländska. 53 procent av dessa är universitetsstuderande och 47 procent yrkeshögskolestuderande. Av de utländska studerandena är drygt hälften män. Utländska studerande är nöjdare med faktorer som hänför sig till studier, så som undervisningspersonal och studiemiljön i Finland, än finländska studerande.
De resultat som presenteras i rapporten baserar sig på en webbenkät som gjordes våren 2013 i Finland. I undersökningen deltog förutom 3 620 studerande för grundexamen också 867 som studerade för licentiat- eller doktorsexamen. Också vuxenstuderande och utländska studerande som bedriver studier i Finland deltog.
Ytterligare information:
forskare Anna-Kaarina Potila (Statistikcentralen), tfn 09 1734 2680
konsultativa tjänstemannen Virpi Hiltunen (UKM), tfn 02953 30110
Studentundersökning 2014
Var sjätte högskolestuderande har deltagit i en prepkurs inför högskolans inträdesprov. Av universitetsstuderanden är det 22 procent som har gått en prepkurs och av yrkeshögskolestuderanden nio procent. Bland universitetsstuderanden är det vanligast att man inom det rättsvetenskapliga området gått en prepkurs. Bland yrkeshögskolestuderande är det vanligast att man gått en prepkurs om man söker till studier inom teknik, trafik och naturvetenskaper samt inom samhällsvetenskaper, företagsekonomi och förvaltning, där var tionde av de studerande har deltagit i en prepkurs.
16 procent av högskolestuderandena har varit utbytesstuderande i utlandet. Man har till exempel gjort praktik i anslutning till studierna, eller studerat något i anslutning till sin examen. Antalet har ökat med ett par procent från 2010, om man granskar endast finländska studerande. Av alla studerande har var femte, och av studerande under 30 var fjärde, inte ännu varit som utbytesstuderande utomlands, men har för avsikt att göra det. En utbytesstuderande spenderar i genomsnitt sex månader utomlands.
Största delen av de studerande (83 procent) uppfattar sig själva som studerande på heltid. I genomsnitt använder man 32 timmar per vecka för studier. Studerande som arbetar använder 27 timmar per vecka för studier. Ungefär hälften arbetar vid sidan av studierna. Över hälften av de studerande upplever att deras studier framskrider enligt deras målsättningar. Att ordna med sin utkomst upplevdes vara den största faktorn som bromsar studierna.
Medianinkomsten för studerande som bor ensamma var våren 2013 800 euro. Av inkomsterna är hälften arbetsinkomster, en knapp tredjedel studiestöd, 8 procent stöd från föräldrarna samt 13 procent andra inkomster. 58 procent har vissa svårigheter eller mycket svårt att få pengarna att räcka till. Mest pengar går det åt till boendekostnader.
De studerande är i huvudsak nöjda med högskolepersonalens attityd gentemot de studerande, med undervisningens pedagogiska kvalitet samt med inlärningsmiljön. Över hälften av nöjda med studiehandledningen.
Största delen (78 procent) studerande ser med tillförsikt på framtiden. Två av tre studerande tror att det kommer att finnas jobb inom den egna branschen i framtiden. För första gången var nu universitetens forskarstuderande med i undersökningen. Den största orsaken till att bedriva fortsatta studier är ett intresse att bedriva forskning. Fortsatta studier upplevs vara en naturlig fortsättning på studier eller arbete och upplevs stärka förutsättningarna för yrkesverksamheten. Forskarstuderande finansierar ofta sina studier med förvärvsarbete, stipendier och doktorprogrammets eller forskarskolans finansiering.
Också utländska studerande är för första gången med i undersökningen. Av alla högskolestuderande är 12 procent utländska. 53 procent av dessa är universitetsstuderande och 47 procent yrkeshögskolestuderande. Av de utländska studerandena är drygt hälften män. Utländska studerande är nöjdare med faktorer som hänför sig till studier, så som undervisningspersonal och studiemiljön i Finland, än finländska studerande.
De resultat som presenteras i rapporten baserar sig på en webbenkät som gjordes våren 2013 i Finland. I undersökningen deltog förutom 3 620 studerande för grundexamen också 867 som studerade för licentiat- eller doktorsexamen. Också vuxenstuderande och utländska studerande som bedriver studier i Finland deltog.
Ytterligare information:
forskare Anna-Kaarina Potila (Statistikcentralen), tfn 09 1734 2680
konsultativa tjänstemannen Virpi Hiltunen (UKM), tfn 02953 30110
Studentundersökning 2014