Beskattningsanvisningarna ersättningar för upphovsrätt måste utvecklas
Utgivningsdatum 9.6.2009 7.00
Typ:Pressmeddelande
-
Undervisningsministeriets arbetsgrupp föreslår en klarläggning av anvisningarna gällande beskattningen av ersättningar för upphovsrätt. Enligt arbetsgruppen finns det dock inte behov av att ändra lagstiftningen. Arbetsgruppen överlämnade sin promemoria till kultur- och idrottsminister Stefan Wallin på tisdagen.
Enligt arbetsgruppens syn på saken kan upphovsrättsorganisationerna och skatteförvaltningen tillsammans fundera över huruvida det i skatteförvaltningens anvisningar kan skapas kriterier som förtydligar och möjliggör en inkomstutjämning i lagens anda. Det finns också skäl att bättre underrätta de skapande branscherna om nuvarande möjligheter till inkomstutjämning.
Man kan uppnå de mål som anges i ändrad lagstiftning, ifall upphovsrättorganisationerna också betalade ersättningar för upphovsrätt till rättsinnehavare som är i samfundsform. Ändringen kräver att reglerna inom branschens organisationer utvecklas. Också på den kreativa branschen bör man ha möjlighet att vara samfund, inklusive enpersonsbolag. Likaså är det skäl inom den kreativa branschen att mer än förut iaktta möjligheten att fungera som yrkesutövare.
Inom de flesta branscherna är den utbetalade ersättningen löneintäkt och orsakar därmed inga fördelningsproblem. Den direkta ersättningen för upphovsrätt i den här gruppen är i beloppsklassen ca en promille jämfört med lönesumman i nationalekonomin. Därför är det inte ändamålsenligt att ändra på lagstiftningen.
I Finland kan upphovsrättslig inkomst vara antingen kapitalinkomst eller förvärvsinkomst. För en levande ursprunglig upphovsman är den förvärvsinkomst, men för arvingar och dem som mot vederlag förvärvat sig upphovsrätten är den kapitalinkomst.
Arbetsgruppen anser att man, för att gestalta upphovsrättsekonomin, bör utveckla statistikföringen och kvaliteten samt kvantiteten av tillgänglig information inom branschen.
I Sverige kan upphovsmannen fondera en del av upphovsrättsintäkterna i banken på en personlig upphovsmannakonto. I året måste minst 10 000 kronor av inkomsterna fonderas och högst 2/3 av upphovsrättsintäkterna. Upphovsrättsintäkterna måste med minst 50 % överskrida någondera av de två föregående årens upphovsrättsintäkter. Den fonderade inkomsten måste inom sex år beaktas som intäkt. I Sverige är det också möjligt att flytta över upphovsrättsintäkter till ett företag. I så fall betalas den upphovsrättsliga ersättningen till företaget. I Sverige utgår det ingen källskatt på upphovsrättsintäkter.
Arbetsgruppens promemoria går att läsa på ministeriets webbplats på adressen: http://www.minedu.fi/OPM/Julkaisut/julkaisulistaus?lang=sv
-- -- --
Ytterligare information:
- direktör Rauno Anttila, tfn (09) 160 77470
- regeringsråd Tuula Lybeck, tfn (09) 160 76910
Man kan uppnå de mål som anges i ändrad lagstiftning, ifall upphovsrättorganisationerna också betalade ersättningar för upphovsrätt till rättsinnehavare som är i samfundsform. Ändringen kräver att reglerna inom branschens organisationer utvecklas. Också på den kreativa branschen bör man ha möjlighet att vara samfund, inklusive enpersonsbolag. Likaså är det skäl inom den kreativa branschen att mer än förut iaktta möjligheten att fungera som yrkesutövare.
Inom de flesta branscherna är den utbetalade ersättningen löneintäkt och orsakar därmed inga fördelningsproblem. Den direkta ersättningen för upphovsrätt i den här gruppen är i beloppsklassen ca en promille jämfört med lönesumman i nationalekonomin. Därför är det inte ändamålsenligt att ändra på lagstiftningen.
I Finland kan upphovsrättslig inkomst vara antingen kapitalinkomst eller förvärvsinkomst. För en levande ursprunglig upphovsman är den förvärvsinkomst, men för arvingar och dem som mot vederlag förvärvat sig upphovsrätten är den kapitalinkomst.
Arbetsgruppen anser att man, för att gestalta upphovsrättsekonomin, bör utveckla statistikföringen och kvaliteten samt kvantiteten av tillgänglig information inom branschen.
I Sverige kan upphovsmannen fondera en del av upphovsrättsintäkterna i banken på en personlig upphovsmannakonto. I året måste minst 10 000 kronor av inkomsterna fonderas och högst 2/3 av upphovsrättsintäkterna. Upphovsrättsintäkterna måste med minst 50 % överskrida någondera av de två föregående årens upphovsrättsintäkter. Den fonderade inkomsten måste inom sex år beaktas som intäkt. I Sverige är det också möjligt att flytta över upphovsrättsintäkter till ett företag. I så fall betalas den upphovsrättsliga ersättningen till företaget. I Sverige utgår det ingen källskatt på upphovsrättsintäkter.
Arbetsgruppens promemoria går att läsa på ministeriets webbplats på adressen: http://www.minedu.fi/OPM/Julkaisut/julkaisulistaus?lang=sv
-- -- --
Ytterligare information:
- direktör Rauno Anttila, tfn (09) 160 77470
- regeringsråd Tuula Lybeck, tfn (09) 160 76910