Arhinmäki drog upp riktlinjer för den audiovisuella kulturens mål
Kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki diskuterade på tisdagen den audiovisuella kulturens riktlinjer med aktörer i branschen. Riktlinjerna publiceras i början av oktober. Riktlinjerna går ut på att stärka den mångsidiga audiovisuella kulturen, att förnya stödsystemet samt att betona en regleringsram och en upphovsrättspolitik som stöder den audiovisuella kulturen. Man vill också lyfta fram betydelsen av kulturarvet, mediefostran, forskning, utbildningens samhälleliga betydelse samt informationsgrunden i anslutning till branschen. Det finns totalt 30 riktlinjer, varav sju är nya. Resten bygger på de nuvarande, pågående åtgärder och tillför nya förslag i anslutning till dessa.
I riktlinjerna betonas innehållsproduktion, att trygga verksamhetsmöjligheterna för professionella i de olika branscherna samt ett fungerande och flexibelt stödsystem. I riktlinjerna finns särskilda åtgärder för att stöda barn- och ungdomsfilm samt övrig produktion av audiovisuellt innehåll.
– Målet med riktlinjerna är att skapa så goda omständigheter som möjligt för aktörer inom den audiovisuella branschen och för kulturverksamhet som stöder den, säger minister Arhinmäki.
– Det är viktigt att av-branschen och övriga aktörer inom kultur och konst i tid får information om verkningarna av de nya behov som riktar sig till tippningsmedlen. Beredningsarbetet för detta påbörjas snarast, lovade ministern.
– Det behövs reformer inom stödsystemet och en mer omfattande finansieringsgrund för produktioner så att vi även framöver kan stöda film och övrigt audiovisuellt innehåll. Ett nytt initiativ är utvecklandet av det så kallade uppmuntringssystemet även i Finland, tillade ministern.
Riktlinjerna baserar sig på förändringar till följd av den digitala teknologin samt på målen i det nuvarande regeringsprogrammet. Av dessa är de viktigaste, med tanke på branschen, att stödet till kulturen betonar skapande och effektiv spridning av kulturellt innehåll, att stöda kulturföretagsamhet och arbetsplatser inom de kreativa branscherna, främjande av kulturexport och marknadsföringskompetens inom de kreativa branscherna samt stärkande av barnkulturens ställning och verksamhetsförutsättningar. Det offentliga stödet bör riktas till professionell verksamhet, produktion och spridning. De specialåtgärder som vidtagits för barns och ungas filmkultur fortsätter.
I riktlinjerna betonas Rundradions roll som producent och finansiär av inhemskt audiovisuellt innehåll.
– Enligt Rundradion förbättrar beslutet om en så kallad Yle-skatt de oberoende produktionsbolagens verksamhet inom av-branschen. Det kan också ha en positiv inverkan på sysselsättningen inom branschen. Rundradion bör satsa på produktion av inhemskt programinnehåll. Även kommersiella aktörer bör ta ansvar för inhemskt innehåll. Det är ett kulturpolitiskt korrekt krav.
– I förslagen finns en utmaning om möjligheten att få med alla sådana aktörer som kan dra ekonomisk nytta av innehållet som finansiärer av projekten. För att riktlinjerna skall kunna förverkligas behövs dialog och gemensam vilja, betonar Arhinmäki.
Ändringar i den digitala verksamhetsmiljön ställer också vissa krav på myndigheter inom den audiovisuella sektorn, bl.a. i fråga om långtidsförvaring och mediefostran.
– Dessa har stor samhällelig betydelse som sträcker sig lång in i framtiden, mer än vi kanske förstår.
-- -- --
Till den audiovisuella kulturen hör filmer, tv- och radioprogram, spel i digital form oberoende av plattform, musikvideor och videokonst, tv-reklamer, produktion, distribution och all form av förevisning av allt detta, bevarande av det audiovisuella kulturarvet, utbildning och forskning. Audiovisuellt innehåll hör också ihop med andra konstgrenar, så som mediekonst, webbkonst eller teaterföreställningar.
Ytterligare information:
-specialmedarbetare Anna Tulusto (UKM), tfn 040 148 6502
- kultturrådet Leena Laaksonen (UKM), tfn 0295 3 30175