Biblioteksnätverket

Finlands biblioteksnätverk består av

• allmänna, dvs. kommunala bibliotek
• Nationalbiblioteket som fungerar i anslutning till Helsingfors universitet
• universitets-, yrkeshögskole- och specialbibliotek (vetenskapliga bibliotek)  
• bibliotek med säte i skolor och läroanstalter
• tillgänglighetsbiblioteks- och lagerbibliotekstjänster vid Riksarkivet

Allmänna bibliotek

De allmänna biblioteken fungerar i kommuner respektive städer. Kommunens uppgift är att se till biblioteks- och informationstjänsterna fungerar. Ibland samarbetar kommunerna. Bibliotekslagen anger ramarna för de kommunala bibliotekens verksamhet.

I lagen fastställs de allmänna bibliotekens viktigaste uppgifter. Utöver dessa kan allmänna bibliotek ha riksomfattande utvecklingsuppdrag, regionala utvecklingsuppdrag och särskilda uppgifter (t.ex. att upprätthålla det samiska eller flerspråkiga biblioteket, och att främja läskunnigheten hos barn och unga.)

Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet föreskrivs om bibliotek som handhar riksomfattande och regionala utvecklingsuppdrag.

• Undervisnings- och kulturministeriets förordning om allmänna bibliotek (660/2017)

 

De vetenskapliga biblioteken och biblioteken i läroanstalter  

De vetenskapliga biblioteken stöder högskoleundervisningen, studierna och forskningen. Nationalbiblioteket, högskolornas bibliotek och specialbiblioteken är vetenskapliga bibliotek.

Nationalbiblioteket erbjuder alla bibliotekssektorer nationella nätverksbaserade bibliotekstjänster. Utöver sina egna samlingar ansvarar Nationalbiblioteket för det nationella publikationsarvet. Nationalbiblioteket är en del av den nationella forskningsinfrastrukturen och det fungerar i anslutning till Helsingfors universitet.

Universitetsbiblioteken är allmänna forskningsbibliotek. Staten bidrar med grundfinansieringen men universiteten beslutar självständigt hur de finansierar sina bibliotek. Yrkeshögskolorna har egna bibliotek och egen informationsservice.

Riksdagens bibliotek, Statistikbiblioteket och bibliotek i anslutning till forskningsanstalter, ämbetsverk och museer är exempel på specialbibliotek.

Läroanstalterna ansvarar för biblioteks- och informationstjänster till skolelever och studerande. För det här ändamålet samarbetar de bl.a. med de allmänna biblioteken.

 

Riksarvet

Tillgänglighetsbiblioteket Celia och Depåbiblioteket sammanslogs med Riksarkivet den 1 januari 2026 som en del av projektet Utbildningsförvaltningen 2030. I och med reformen är Riksarkivets nya uppgifter produktion av bibliotekstjänster för personer med läsnedsättning, främjande av tillgänglig publicering samt mottagande, förvaring och tillgängliggörande av material som överförs från finländska bibliotek.

 

Finna och helheten inom det digitala kulturarvet

Finna är en tjänst som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet och som samlar material från hundratals museer, bibliotek och arkiv på en enda webbplats:  www.finna.fi. Dessutom erbjuder Finna en plattform för webbtjänster med hjälp av vilka olika aktörer kan skapa en egen elektronisk söktjänst eller till exempel ett webbibliotek. För närvarande kan man i Finna söka material från närmare 500 olika bibliotek, arkiv och museer.

Mer information om det digitala kulturarvets helhet finns på undervisnings- och kulturministeriets webbplats: Det digitala kulturarvet

Huvudkanal för kommunikationen om det digitala kulturarvets helhet: Webbplatsen Vårt digitala kulturarv

Biblioteken.fi

Nationalbiblioteket

FINNA

Tillgänglighetsbiblioteket Celia (slogs samman med Riksarkivet den 1 januari 2026)

Flerspråkiga biblioteket

Depåbiblioteket (slogs samman med Riksarkivet den 1 januari 2026)

Allmänna bibliotekens regionala utvecklingsuppgift - Utredning om effekter och utvecklingsbehov (2025)