FI SV

Riksomfattande utvecklingsunderstöd för en motionsinriktad livsstil

Undervisnings- och kulturministeriet utlyser riksomfattande och regionala utvecklingsstöd för en motions- och idrottsinriktad livsstil för år 2023. Understöden är avsedda för motions- och idrottsprojekt som främjar en rörlig livsstil. Understödets huvudsakliga mål är att öka utövandet av motion och idrott och den fysiska aktiviteten hos den finländska befolkningen under hela livscykeln, i synnerhet bland personer som rör på sig för lite.

Med hjälp av understöden för en motionsinriktad livsstil genomförs de riksomfattande idrottsprogrammen, dvs. Rörelse-helheten, på riksnivå. En central princip för understödet är tvärsektoriellt, -administrativt och -professionellt samarbete, principen om idrottens integrering i det finländska samhället samt genomförande av likvärdigheten och jämställdheten mellan könen. I ansökan betonas omfattande samprojekt för flera aktörer.

I understöden för 2023 prioriteras projekt inom programmet Äldre i rörelse samt stöd- och samordningsprojekt inom Rörelse-helheten.

Understöd kan beviljas

registrerade sammanslutningar och stiftelser för allmännyttig riksomfattande eller nationellt betydelsefull verksamhet.

Understöd kan dock inte beviljas

kommuner, om projektets huvudsakliga syfte är en enskild kommuns/enskilda kommuners lokala verksamhet,
kommuner, samkommuner och privata utbildningsanordnare för verksamhet som ordnas i grundskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter.
enskilda arbetsgemenskaper,
idrottsföreningar,
privatpersoner och
juridiska personer som fungerar i bolagsform (begränsningen gäller inte högskolor).

Centrala stödformer för idrott och motion som främjar hälsa och välbefinnande inom idrottsväsendets förvaltningsområde vid undervisnings- och kulturministeriet.

Ansökningstiden börjar den 26 oktober 2022.
Ansökningstiden slutar den 30 november 2022 kl. 16.15.

Stöd kan beviljas förutsatt att riksdagen anvisar nödvändiga anslag för detta ändamål i budgeten för 2023. Avsikten är att understödsbesluten fattas före början av april 2023. De sökande underrättas skriftligen om beslutet.

Idrottslagen (390/2015)
Statsunderstödslagen (688/2001)
Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986)
Diskrimineringslagen (1325/2014)

Med utvecklingsunderstöden för en motionsinriktad livsstil stöds utvecklingsprojekt som är riksomfattande eller som har riksomfattande betydelse och riktar sig till olika ålders- och befolkningsgrupper och med vars hjälp man bidrar till ökad motionsaktivitet hos befolkningen i enlighet med motionsrekommendationerna samt tillägnandet av en motions- och idrottsinriktad livsstil. Projektet kan inriktas på enskilda målgrupper, såsom småbarnspedagogik, skolan, studier, äldre personer och specialgrupper eller alternativt kan olika ålders- och målgrupper kombineras tematiskt, såsom motion i naturen eller familjemotion. Projektet kan också ha som huvudsakligt syfte att förbättra jämställdheten mellan könen eller likabehandling inom ramen för främjandet av en motionsinriktad livsstil. Målet är dock en inkluderande idrottskultur som är öppen för alla och där såväl möjligheterna som slutresultaten inom idrottsverksamheten och idrottstjänsterna och tillgången till dem erbjuds olika befolkningsgrupper på jämställda och jämlika villkor.

De projekt som stöds med anslaget ska verkställa förslagen som gäller en motionsinriktad livsstil i statsrådets idrottspolitiska redogörelse (2018) samt riktlinjerna om en motionsinriktad livsstil i idrottslagen (390/2015) och regeringsprogrammet (2019).

Idrottslagen betonar ställningen för idrott och motion som främjar hälsa och välbefinnande i den helhet som utgörs av idrottsväsendet och samhällets olika sektorer. Lagens centrala mål är att främja olika befolkningsgruppers möjlighet att röra på sig och utöva motion och idrott, befolkningens välbefinnande och hälsa samt fysiska funktionsförmåga, barns och ungas uppväxt och utveckling, medborgar- och föreningsverksamhet inom idrott och motion samt att minska ojämlikhet inom idrotten.

Ett av målen för regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering (2019) är att den totala fysiska aktiviteten ska öka i alla grupper. Målet uppnås med hjälp av de riksomfattande idrottsprogrammen, dvs. Rörelse-helheten, genom vilka programmet Skolan i rörelse breddas till att omfatta flera olika livsskeden. Ett ytterligare mål för regeringsprogrammet är att stärka jämställdheten mellan könen och jämlikheten inom motion och idrott. Genomförandet av det program för äldre som samordnas av social- och hälsovårdsministeriet och som ingår i regeringsprogrammet främjas i fråga om motion och idrott med hjälp av programmet Äldre i rörelse.

Huvudsakligt mål

Att öka befolkningens rörlighet under hela livscykeln, i synnerhet bland personer som rör på sig för lite.

Projekten som stöds ska genomföra ett eller flera av följande undermål:

Sekundära mål

Att utveckla verksamhetskulturerna hos organisationer som arbetar i olika skeden under livscykeln så att de blir fysiskt aktiva och motionsinriktade: småbarnspedagogiken, skolan, studierna, arbetslivet, verksamhetsmiljöer för äldre.
Att utveckla motion och idrott för olika åldersgrupper, såsom familjemotion.
Att öka hobbyidrotten med låg tröskel, motion på eget initiativ och vardagsmotion.
Att främja tillämpad motion, i synnerhet bland barn och unga.

Understödets huvudfokus

Projekt inom programmet Äldre i rörelse: Att öka den motionsinriktade livsstilen hos personer över 65 år som rör på sig för lite.
Stöd- och samordningsprojekt som stöder genomförandet av Rörelse-helheten.

Målen ska uppfyllas med utgångspunkt i jämställdhet mellan könen och likabehandling i enlighet med idrottslagen (390/2015). Projekt som riktar sig till barn och unga ska fokusera speciellt på att öka motionen bland flickor, eftersom forskningen visar att den fysiska aktiviteten i alla åldersgrupper är lägre bland flickor än bland pojkar.

Ansökan om understöd lämnas in via undervisnings- och kulturministeriets e-tjänst. Om det inte är möjligt ska du kontakta tjänstemannen som ger mer information om understödet.

Sökanden ska beakta att ansökan inte kan sändas via e-tjänsten efter den utsatta tiden. Sökanden ansvarar för att ansökan kommer fram i tid.

Bruksanvisning för e-tjänsten

Organisationer ska ha ett FO-nummer, identifiera sig med Suomi.fi och ha Suomi.fi-fullmakter för att kunna använda e-tjänsten. Inloggning till tjänsten görs via Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas Suomi.fi-identifikation med personliga bankkoder, mobilcertifikat eller certifikatkort.

Sökanden ska fylla i ansökningsblanketten i e-tjänsten, bifoga de bilagor som anges på blanketten och lämna in ansökan till ministeriet via e-tjänsten. Ministeriet skickar beslutet till sökanden via tjänsten.

Via tjänsten kan sökanden göra eventuella kompletteringar i ansökan och söka ändring i beslutet. Även redovisningarna lämnas in via e-tjänsten.

Bruksanvisning för e-tjänsten för sammanslutningar
E-tjänst för statsunderstöd och bruksanvisning
Inloggning i e-tjänsten och fullmakter
Suomi.fi – Anvisningar och stöd

Understöden beviljas efter prövning. I bedömningen beaktas projektets ändamålsenlighet i relation till utlysningens mål och fokus, verksamhets- och ekonomiplanens genomförbarhet samt projektets kvalitet, omfattning och genomslag. Bedömningen av ansökningarna och den inbördes jämförelsen av dem utgår från en helhetsbedömning där man beaktar följande:

Ansökningsspecifika grunder för beviljande

Understödet söks i regel för perioden 1.6.2023–31.5.2024. Understödsperioden för fortsatta projekt börjar dock när användningstiden för det föregående året har gått ut.

Projekten kan löpa över ett eller flera år (i regel höst tre år), men finansiering söks för ett år i sänder. Projektets totala längd ska anges tydligt när man ansöker om understöd.

I konkurrensen mellan projekten kan väl framskridna och välgrundade fortsatta projekt som pågått i endast ett eller två års tid ges företräde.

Projekten ska ha stor regional eller nationell betydelse. Projekten ska vara stöd- och samordningsprojekt eller försöks- och utvecklingsprojekt som bidrar till att uppnå målen för denna utlysning och som syftar till att utveckla verksamhetssätt, -metoder och -strukturer. Inom projekten kan man också tillämpa tidigare god praxis och verksamhetsmodeller i en ny miljö.

I utlysningen betonas omfattande nätverksbildning, tvärsektoriellt, -administrativt och -professionellt samarbete mellan olika intressentgrupper samt projekt som är gemensamma för flera sammanslutningar. I synnerhet i fråga om projekt som genomförs av grenförbund och regionala aktörer är det önskvärt med projekt som är gemensamma för flera grenar och regioner.

Om understöd söks för ett projekt som är gemensamt för flera sammanslutningar, bör en av dem utses till administratör för ansökan. Den administrerande sammanslutningen söker understödet och svarar för användningen av understödet, eventuell återbetalning och redovisning för understödet till undervisnings- och kulturministeriet. Till ansökan ska fogas ett avtal som de deltagande sammanslutningarna har ingått om principerna för arbets- och ansvarsfördelningen och om understödets användning och ansvaret för användningen. Understödet får överföras som understöd för en projektpartners användning endast om tillstånd att vidarefördela understödet har begärts av ministeriet och ett sådant tillstånd beviljats och antecknats i understödsbeslutet.

Av projekten förväntas en betydande andel övrig finansiering och en sådan är till fördel när ansökningarna bedöms (till exempel övrig finansiering på 50 procent räknas som betydande). Undervisnings- och kulturministeriets understöd kan dock i regel täcka högst 90 procent av de faktiska totalkostnaderna för verksamheten eller projektet. Den övriga finansieringen ska kunna påvisas i resultaträkningen i samband med redovisningen.

Det har genomförts mycket utvecklingsarbete och många enskilda projekt som främjar en motionsinriktad livsstil. När understöd beviljas beaktar ministeriet hur väl man i planeringen av projektet har beaktat den befintliga forskningen samt god praxis och rekommendationer från tidigare motsvarande projekt (Bakgrundsinformation för utvecklingsverksamheten och planeringen av den). I bedömningen beaktas därtill försök att etablera projektets funktioner som en del av den normala verksamheten.

Understöd kan inte beviljas för grundforskning, lärdomsprov, kommersiell verksamhet, byggande eller för sådan grundläggande verksamhet som är lagstadgad eller som kan anses vara normal för organisationen. Projekt vars huvudsakliga syfte är forskning, anordnande av ett enskilt evenemang eller anskaffning av redskap understöds inte. Understöd ges inte heller till projekt som enbart handlar om att minska stillasittande och övrig orörlighet. Däremot är det önskvärt att även detta element ingår i de projekt som understöds.

1. Allmänna grunder

I enlighet med sin strategi arbetar undervisnings- och kulturministeriet för att stärka allas förmågor och kompetens, för att förnya samhället genom kreativ, utforskande och ansvarsfull verksamhet och för att trygga förutsättningarna för ett meningsfullt liv på lika villkor. Undervisnings- och kulturministeriets strategi finns på adressen.

I bedömningen och jämförelsen av ansökningarna kan det därmed räknas till fördel om verksamheten eller projektet bidrar till att främja delaktighet, ömsesidig respekt och hållbar utveckling i enlighet med verksamhetslöftet i UKM:s strategi.

2. Allmänna förutsättningar enligt statsunderstödslagen

Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Ministeriet beaktar de allmänna förutsättningarna också vid prövningen av understödets belopp.

Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen):

Det ändamål för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart.
Beviljandet av understöd är motiverat med avseende på de mål som ställts upp för användningen av statsunderstödet.
Beviljandet av understöd ska anses vara nödvändigt med beaktande av annat offentligt stöd som sökanden fått samt arten och omfattningen av projektet eller verksamheten.
Beviljandet av statsunderstöd orsakar endast obetydlig snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden.

Om understödet hänför sig till lönekostnader, kan understödet endast beviljas av synnerligen vägande skäl om understödstagaren har straffats för att ha anlitat utländsk arbetskraft som saknar tillstånd (7 § 2 mom. i statsunderstödslagen).

3. Hinder för beviljande av understöd

Sökande som tidigare har beviljats understöd av ministeriet ska se till att de redovisningar för användningen av understödet som förutsätts i understödsbesluten lämnas in inom utsatt tid. Ministeriet avslår ansökan om sökanden väsentligt har försummat sin skyldighet att lämna ministeriet uppgifter för kontroll av användningen av tidigare beviljade understöd.

Ansökan avslås om den lämnas in i pappersform efter utsatt tid.

Understödet får endast användas för det ändamål som det har beviljats för.

Undervisnings- och kulturministeriets understöd kan täcka högst en i understödsbeslutet fastställd andel av de faktiska totalkostnaderna för den verksamhet eller det projekt som finansieras. De godtagbara kostnaderna anges i understödsbeslutet och dess bilagor.

Som godtagbara kostnader räknas löner eller arvoden som för varje löntagare utgör högst ett belopp som motsvarar en årslön på 80 000 euro jämte lagstadgade lönebikostnader. Lönen kan betalas ut som penninglön eller naturaförmån.

Understödstagarens ekonomi och förvaltning ska ordnas på behörigt sätt. En styrgrupp ska tillsättas för projektet.

En redogörelse för användningen av understödet ska lämnas senast det datum som anges i beslutet. Understödets mottagare förutsätts rapportera kostnaderna enligt kostnadsställe.

Undervisnings- och kulturministeriet har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller statsunderstödsmottagarens ekonomi och verksamhet (statsunderstödslagen 16 §).

Understödsmottagaren ska utreda sin eventuella skyldighet att iaktta upphandlingslagstiftningen och beakta den i sin verksamhet. Även en understödsmottagare som inte hör till staten, kommunerna eller församlingarna kan vara skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar enligt förfarandena i upphandlingslagen.

Om understödsmottagaren uppfyller kännetecknen för en offentligrättslig inrättning (till exempel om över hälften av finansieringen är offentlig), ska understödsmottagaren i all upphandling iaktta upphandlingslagen.
Om stödmottagaren får understöd för en specifik upphandling till över 50 procent av upphandlingens värde, ska stödmottagaren i den upphandlingen iaktta upphandlingslagen.
(Lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016)

Undervisnings- och kulturministeriet har fastställt att en understödsmottagare ska begära anbud av flera än en leverantör i varu- och tjänsteupphandlingar som understiger det nationella tröskelvärdet, men vars värde utan mervärdesskatt överstiger 20 000 euro.

Det finns också andra villkor och begränsningar gällande användningen av understödet. Se villkoren och begränsningarna för understöd i sin helhet.

En förutsättning för beviljande av statsunderstöd är att projektet deltar i uppföljningen och utvärderingen av verksamheten på det sätt som statsbidragsmyndigheten anger. Forskningscentralen LIKES vid Jyväskylä yrkeshögskola/Rörelse-programmen tar i praktiken hand om insamlandet av uppföljningsinformation beträffande riksomfattande utvecklingsunderstöd på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. Grunderna för behandling av personuppgifter i anknytning till uppföljningen och utvärderingen av projekten och den registrerades rättigheter beskrivs i dataskyddsbeskrivningen, se (UKM). Ovannämnda uppföljningsinformation ersätter dock inte projektredovisningen som ska lämnas in till undervisnings- och kulturministeriet senast det datum som anges i beslutet om statsunderstöd.

Rörelse-programmen (Familjen i rörelse, Småbarnspedagogiken i rörelse, Skolan i rörelse, Studier i rörelse, Vuxna i rörelse och Äldre i rörelse/motion för äldre) erbjuder olika stödåtgärder för projekt som gäller deras målgrupper, såsom nätverksmöten, mentorverksamhet, utbildning, material och kommunikationsstöd. Mer information finns på programmens webbplatser eller fås från programbyråerna.

En redovisning av användningen av understöden ska lämnas senast det datum som anges i beslutet. I redovisningen ingår både ekonomisk rapportering och resultatrapportering. Understödstagaren förutsätts göra en ekonomisk redovisning enligt kostnadsställe, om understödet gäller specialunderstöd eller allmänt statsunderstöd för en del av verksamheten.

Understöd som ansökts och beviljats i den ärendehanteringstjänsten redovisas i ärendehanteringstjänsten.

Redovisningar för understöd som ansökts om med pappersblankett ska lämnas till ministeriet på en separat blankett.

BILAGA 1
Sammandrag av projektplanen, max. en A4, som innehåller:

Sökandens namn (sammanslutningens registrerade namn),
Projektets namn,
Hela projektperiodens längd, totala kostnader och understöd som söks,
Det kommande projektårets tid (som understöd nu söks för), kostnader och understöd som söks,
Koncis beskrivning av projektets verksamhetsplan. Projekt som fortsätter beskriver här i korthet även hur projektet framskridit under tidigare projektår.

BILAGA 2
Projektets budget specificerad enligt år

På ansökningsblanketten anges budgeten för det kommande projektåret. Här anges budgetar för alla projektår specificerade enligt år och kostnadsslag (projekt som fortsätter anger även utfallet under den första projektperioden).

BILAGA 3
Gemensamma projekt

Om det handlar om ett gemensamt projekt för flera aktörer ska man bifoga ett avtal om principerna för arbets- och ansvarsfördelningen samt om användningen av understödet och ansvaren i anknytning därtill.

Dessa bilagor (1–3) kan lämnas in under punkten ”Annan bilaga” i e-tjänsten.

Riksomfattande och regionala utvecklingsprojekt för en motionsinriktad livsstil

Hälsofrämjande motion för vuxna

2014