Wallin delade ut Barndagsprisen och statsprisen för barnkultur

Barndagspriset är avsett som uppmuntran till hobbyverksamhet inom barnkulturen och för ett evenemang eller en organisation med anknytning till konstfostran. Barndagspriset har delats ut sedan år 2000. Kultur- och idrottsministern beslutar om priset.

Statspriset för barnkultur kan beviljas en konstutövare eller en arbetsgrupp bestående av två eller flera konstutövare. Priset är en erkänsla för förtjänstfullt arbete inom barnkultur som slutförts under de tre senaste åren eller för långvarig och förtjänstfull verksamhet inom barnkultur. Priset har beviljats sedan år 1981.

Prismotiveringar för Barndagsprisen

1. Ungdomsföreningen Motora

Ungdomsföreningen Motora från Joensuu har i 40 år gjort ett betydande arbete för folkdansen i hela Norra Karelen. Föreningen har överfört folkdanstraditionerna till nya generationer och samtidigt på ett fräscht sätt utvecklat folkdansen. Redan på 1970- och 1980-talen förnyade Motora folkdansen. Gruppen höll sig strikt till traditionen men sökte samtidigt nya uttryckssätt. Samma linje har fortsatt in på 2000-talet. Motoras grupper har erhållit talrika pris och erkännanden i riksomfattande folkdansklassificeringar.

Motora består av flera grupper. Barn- och ungdomsgrupperna indelas enligt ålder och de minsta hör till gruppen Pikkaraiset. Motora består av sammanlagt 150 dansare.

Motora förverkligar läroplanen för den grundläggande konstundervisningen vad beträffar både den allmänna lärokursen och den fördjupade lärokursen. I Motora har man aktivt arbetat för att utveckla läroplanerna. Motoras läroplan används som grund när den riksomfattande läroplanen för folkdans i den grundläggande konstundervisningen utvecklas.

Motora har lyckats locka exceptionellt många pojkar till folkdansgrupperna. Motora har samlat pojkar och män som dansar i olika grupper för att stöda deras manliga dansaridentitet. Motora har rönt framgång på ett riksomfattande plan med dansen Jätkien juttu, som koreograf Jouni Pirttinen gjort enkom för dem.

2. Lasten Aurinkojuhla - Barnens Solfest, Aurinkoinen tulevaisuus ry

Lasten Aurinkojuhla - Barnens Solfest är ett tvåspråkigt evenemang som har ordnats i Kimito sedan 2004. Barnens Solfest belönas eftersom evenemangets innehåll är mycket aktuellt.

Evenemanget fokuserar på spontan lek och världserövring och kombinerar barnkultur och miljöfostran. Professionalism inom konstens område, hållbar utveckling och kärnan i miljöfostran betonas. Barnen styrs mot mjukare val genom estetik och genom att få göra saker själva.

Solfesten har under årens lopp resulterat i en bredare lära om ekologisk barnkultur som har sammanställts till en handbok som miljöministeriet har finansierat. Det är viktigt att lita på barnens förmågor och föreställningar; barnen kan göra sina leksaker själva och de kan dra upp ramarna till sin fantasivärld. En manick som de vuxna tycker att är konstig kan för barnen vara en sjungande och dansande fiskrobot eller en samling älvvingar. Ekologisk barnkultur vill genom barnens värld förankra den hållbara utvecklingens värderingar i vår vardag.

I verksamheten är det viktigt att förstå det sätt barn ser på saker och barnets estetik. De vuxnas roll är att stå för ramarna. I smedjorna tillverkar barnen sina egna föremål; inte konst som styrs av vuxna, inte prydnader och inte grejer som imiterar de vuxnas värld utan föremål som behövs i de egna lekarna. Barnens estetik och synsätt inser betydelsen av de små underverken i världen, den hjälper en att se det som är nära och att njuta av det som är bristfälligt, gammalt och diffust. Genom det här når man miljöfostrans värden; man minskar konsumtionen och börjar uppskatta motsatsen till fabriksestetiken.

Prismotiveringar statsprisen för barnkultur:

Duo Sås och Kopp/Sotta ja Pytty. Pasi Hiihtola (f. 1958) och Peik Stenberg (f. 1960). Sås och Kopp är en populär och framstående duo som i närmare 15 års tid har producerat musik för barn. Pasi Hiihtola och Peik Stenberg har byggt upp en karriär främst bland den finlandssvenska publiken, men på 2000-talet har de uppträtt också på finska under namnet Sotta ja Pytty. Duons viktigaste produktion har publicerats på samlingsalbum också på finska.

Sås och Kopp gör mångsidig musik som överskrider gränserna mellan olika musikstilar. Duon har blivit känd för sin barnmusik, men den gör mycket mer än så. Den mångsidiga musiken i kombination med de verbalt svängiga sångtexterna samt scenfigurernas självironi är en högklassig föreställning som går hem också hos vuxna. Särskilt duons personliga humor ger helheten en extra krydda och värme på ett mycket lyckat sätt.

Pasi Hiihtola står för största delen av sångerna; han har skrivit låtar redan ett kvartssekel. Också Peik Stenberg producerar material för duon, även om hans största insats till helheten ligger i hans teaterbakgrund.

Duon är också berömd för sina uppträdanden i radion. Rundradion (senare Radio Vega) sände i 13 års tid Sås och Kopps eget program Radio Fnatt, som blev mycket populärt bland både vuxna och barn – allt som allt sändes cirka 700 program. När programmet lades ner gav det nästan upphov till en folkrörelse.

Översättare Kapari-Jatta, Jaana (Jaana Kapari), (f. 1955)
Jaana Kapari är mest känd för sina finska översättningar av brittisk barn- och ungdomslitteratur. Till hennes populäraste och mest älskade verk hör J.K. Rowlings böcker om Harry Potter, av vilka det hittills har utkommit sex stycken. De ivrigaste Potter-fansen läser böckerna på deras originalspråk genast då de kommer ut, men Kaparis översättningar erbjuder också dem en läsupplevelse full av nyanser och ett rikt språk.

Jaana Kapari har också roat sina läsare bland annat med Dav Pilkeys vansinnigt roliga serie Kapteeni Kalsari. Böckerna om Kapteeni Kalsari kan beskrivas som serietidningsaktiga ungdomsromaner, där både de språkliga skämten och den underhållande berättarstilen är i topp. Kapari har också en seriösare och känsligare sida som kommer fram i hennes översättningar av Oscar Wildes sagor och Roald Dahls berättelser.

Kaparis verbalt fyndiga och lättsamma översättningar, som dock genomsyras av en respekt för språkets särart, har lockat en hel ny generation att läsa böcker. Tack vare Kapari uppskattas också översättarens arbete mycket högre i dag.

Kapari har flitigt besökt skolor för att berätta om sitt jobb och har fått ungdomarna i datorgenerationen att intressera sig för inte bara litteratur utan också för översättarens yrke.
-- -- --

Ytterligare information:
- Barndagsprisen: överinspektör Katri Santtila, undervisningsministeriet, tfn (09) 160 77487
- Statsprisen för barnkultur: konstsekreterare Esa Rantanen, centralkommissionen för konst, tfn (09) 160 77065