UKM:s förslag till statsbudgeten 2013

Genom åtgärderna i undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag vill man trygga tillgången till kompetent arbetskraft genom att satsa på utbildning och utveckla bl.a. studerandeurvalen och utbildningssystemet. Inom kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken betonar ministeriet branschernas långsiktiga betydelse för välfärden.

För sitt förvaltningsområde har undervisnings- och kulturministeriet reserverat totalt 6 664 miljoner euro. I förslaget som ministeriet överräckte till finansministeriet på våren, och som nu publicerats, har man bl.a. uppmärksammat reformer inom studerandeurvalstjänsterna och datasystemen i anslutning till dessa. Dessutom har man tagit i beaktande de kostnader som förflyttningen av förskolepedagogiska ärenden medför. Förslaget innehåller finansiering som överskrider kostnadsramarna, bl.a. grundkapitaliseringen av Statens konstmuseums omvandlande till stiftelse (10 miljoner euro) samt skolornas renoverings- och byggnadsprojekt (10 miljoner euro).

Enligt regeringens tidigare beslut fryser man av besparingsskäl universitetsindexet och statsandelsindexet för 2013. Frysningen gäller dock inte statsandelar för teatrar, orkestrar och museer.

Samhällsgarantin för unga finns inskrivet i regeringsprogrammet och innehåller även utbildningsgarantin. Dessa träder till fullo i kraft 2013. För att förverkliga garantin ökas antalet utbildningsplatser. Man omorganiserar också platserna. Kompetensprogrammet för unga vuxna gör det möjligt att avlägga en yrkesexamen för sådana unga som har blivit utan en examen eller studieplats innan garantin trädde i kraft. Meningen är också att utveckla verkstadsverksamheten samt det uppsökande ungdomsarbetet och därigenom nå de unga som står utanför utbildnings-, arbetskrafts- och sociala tjänster.

För förverkligande av ungdomsgarantin reserveras ur statsbudgeten årligen totalt 60 miljoner euro för undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet, som man kommit överens om tidigare. Man föreslår också 27 miljoner euro för kompetensprogrammet för unga vuxna.

Allmänbildande utbildning:

Inom den allmänbildande utbildningen främjar man jämlikhet inom utbildning samt förverkligandet av likvärdig rätt till bildning. Ministeriet föreslår 987 miljoner euro till allmänbildande utbildning, varav 860 miljoner består av statsandelar och -understöd.

För skolornas byggnadsprojekt föreslås 61 miljoner euro i statsunderstöd, varav 12,5 miljoner euro är byggfullmakter för nya projekt. Understödet är ämnat för att bygga eller för grundliga renoveringar av utrymmen för uppskattningsvis 1 600 elever.

Enligt förslaget skall ca 100 miljoner euro riktas till att utveckla och förbättra kvaliteten på den allmänbildande utbildningen. Den grundläggande utbildningens kvalitet förbättras bl.a. genom att minska undervisningsgruppernas storlek (60 miljoner euro). Rätten till en trygg och flexibel skoldag stärks genom ökad morgon- och eftermiddagsverksamhet samt genom att stöda skolornas klubbverksamhet (11 miljoner euro). Läskunnighet bland barn och unga stärks genom att man inleder det riksomfattande programmet Läsiver (Lukuinto).

Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om småbarnsfostran och dagvårdstjänster överförs vid ingången av 2013 till undervisnings- och kulturministeriet. Meningen med överföringen är att stärka kontinuiteten i förskolan och den grundläggande utbildningen. Beredningen av lagen om förskolepedagogik inleds.

Kvaliteten på gymnasieutbildningen stärks och målen och timfördelningen förnyas. Studentexamen utvecklas bl.a. genom att man i högre grad kan utnyttja den i studerandeantagningarna. Invandrares förutsättningar för gymnasiestudier förbättras genom utbildning som förbereder för gymnasiet.

Målet är att den grundläggande utbildningen i högre grad än nu skall finansieras på basis av indikatorer som beskriver kommunernas verksamhetsmiljöer, så som befolkningens sysselsättningsgrad, utbildningsnivå och andelen invandrare. Gymnasieutbildningens finansiering förnyas så att den tryggar utbildningens kvalitet och regionala tillgänglighet, bl.a. genom distansstudier, då antalet gymnasieelever minskar.

Yrkes- och vuxenutbildning:

737 miljoner euro riktas i förslaget till yrkesutbildning, varav 724 miljoner euro är statsandelar och -understöd till yrkesutbildning.

Samhällsgarantin för unga, och utbildningsgarantin som ingår i den, träder till fullo i kraft 2013 och förutsätter att tillgång till utbildning och flexibla utbildningsvägar tryggas. Målet är att garantera en utbildnings-, praktik-, verkstads- eller arbetsplats för personer under 25 år och personer under 30 år som nyss utexaminerats.

Personer som inte avlagt examen skall få det lättare att få en plats inom grundläggande yrkesutbildning. Man organiserar utbildningsplatserna så att det finns tillräckligt med platser särskilt på metropolområdet och i tillväxtcenter. Antalet studieplatser inom yrkesutbildningen ökar från och med ingången av 2013 med 500 platser utöver den 1200 platser som redan i augusti 2012 förverkligades.

Utbildningarnas ansökningar och urval effektiveras genom att systemet med ansökan till och uppgifter om utbildningsutbudet förnyas. Finansieringen av yrkesutbildningen förnyas bl.a. genom att på ett bättre sätt stöda utbildningens genomströmning, övergången till yrkeslivet samt erkännande av tidigare förvärvad kunskap.

Även inom vuxenutbildningen förverkligas samhällsgarantin och kompetensprogrammet för unga vuxna bl.a. genom att öka antalet platser inom yrkesinriktad tilläggsutbildning och läroavtalsutbildning. Genom kompetensprogrammet blir det möjligt för personer under 30 år, som innan garantin trädde i kraft blivit utan examen eller studieplats, att avlägga en yrkesexamen.

503 miljoner euro föreslås för vuxenutbildningen, varav totalt 467 euro reserveras för driftskostnader för fritt bildningsarbete, yrkesinriktad tilläggsutbildning, läroavtalsutbildning och yrkesinriktade specialläroanstalter. Systemet med fristående examen stärks som en del av systemet med erkännande av kompetens och finansieringen utvecklas.

Högskoleundervisning och forskning:

2, 7 miljarder euro reserveras i ministeriets förslag till högskole- och forskningskostnader. Statsfinansieringen av universitetens verksamhet är enligt förslaget 1 852 miljoner euro och statsandelarna och -understöden till yrkeshögskolorna 411 miljoner euro. Finlands Akademis fullmakt att bevilja forskningsanslag föreslås vara 282 miljoner euro.

Universitetens finansiering förnyas från och med ingången av 2013. Av basfinansieringen bestäms 75 procent på basis av verksamhetens omfattning, kvalitet och verkningsfullhet och 25 procent på basis av övriga utbildnings- och forskningspolitiska målsättningar. Statsfinansieringen riktas särskilt enligt avlagda examina och studiepoäng samt på basis av vetenskapliga publikationer och forskningsfinansiering.

Genom att sammanslå Sibeliusakademin, Bildkonstakademin och Teaterhögskolan förverkligas Konstuniversitetet från och med 2013. Dess verksamhetsförutsättningar tryggas inom de nuvarande ekonomiska ramarna.

Högskolornas studerandeurval förnyas, ansökningssystemet utvecklas och utbildning i studiehandledning ökar. Studieprocesserna utvecklas i syfte att förlänga arbetskarriärerna. Utbildningsutbudet riktas enligt de förutsedda utbildningsbehoven.

Yrkeshögskolorna minskar sitt utbildningsutbud med 2030 nybörjarplatser från och med 2013. En reform av yrkeshögskolornas finansieringsgrunder, tillstånd och utbildningsansvar är under beredning.

Forskningsresultat och kompetens skall på ett omfattande sätt kunna utnyttjas. Med forskningspolitiska medel främjas bildandet av forskningskoncentrationer, internationalisering och kontakter till forsknings- och kompetensnätverk. Genom forskningsfinansiering stärker man forskningsinfrastrukturer, förutsättningarna för toppforskning samt bl.a. koncentrationer av spetskunnande. Nationalarkivet får fullmakt att göra upp ett hyresavtal om nybyggnaden vid S:t Michels centralarkiv.

Studiestödet:

Grunderna för beviljandet av studiestöd och skolresestöd preciseras bl.a. genom att förenhetliga bestämmelserna om stödtiden. Man föreslår en höjning av högskolestuderandes måltidsstöd från och med ingången av 2013. I fråga om skolresestödet bereder man sig på kostnader till följd av förhöjda priser.

Kultur-, idrotts- och ungdomsbranscher:

Ministeriet vill trygga likvärdiga möjligheter till tjänster i anslutning till kultur, idrott och ungdomsarbete i hela landet. Likvärdigheten i tjänsternas tillgänglighet förutsätter bl.a. en prissättning som möjliggör deltagande, riktad information samt tillgängliga utrymmen.

För kultur- och konstområdet reserveras i undervisnings- och kulturministeriets förslag 445 miljoner euro. För teatrarnas, orkestrarnas och museernas statsandelar, som inte berörs av indexfrysningen, föreslås totalt 117 miljoner euro. 5 miljoner euro föreslås för biblioteksanläggningsprojekt.

Inom kulturpolitiken stärker man kulturens grund och förbättrar kulturtjänsternas likvärdiga tillgänglighet. Man förbättrar också förutsättningarna för aktörer inom kreativaarbeten samt utnyttjandet av den kreativa ekonomin.

Den strukturella reformen inom konstförvaltningen fortsätter i enlighet med regeringsprogrammet. Centret för främjande av konst inleder sin verksamhet och beredningen av reformen av administrationsmodellen inom Statens konstmuseum fortsätter. För att fortsätta museets verksamhet reserverar man 10 miljoner euro för kapitalisering av det offentligrättsliga samfundet. Även beredningen av sammanslagningen av Nationella audiovisuella arkivet och Centret för mediefostran och bildprogram fortsätter. Institutet för Ryssland och Östeuropa upphör att verka som en statlig institution vid årsskiftet och en ny stiftelse bildas för att erbjuda kulturtjänster för den ryskspråkiga befolkningen.

Planeringen av Nationalmuseets utrymmen för växlande utställningar påbörjas som en del av förberedelserna för självständighetens jubileumsår.

Inom idrottspolitiken har man som mål att garantera tillgängligheten till idrottstjänster och att främja en rörlig livsstil. Man vill avlägsna hinder som står i vägen för barns och ungas hobbyverksamhet genom att understöda på lokal nivå och att hålla kostnaderna rimliga. Inom toppidrottens förändringsarbete stöder man lösningar som är effektivare än de nuvarande och som kan bygga en grund för framgång inom internationell tävlingsidrott.

I förslaget reserveras totalt 152,4 miljoner euro till utgifter inom idrottsväsendet, varav 6,3 miljoner är ämnat som statsandel för ombyggnaden av Helsingfors Olympiastadion. Kostnadsberäkningen för projektet, som skall utföras under tiden 2012-2018, uppgår till totalt 197 miljoner euro, varav högst hälften (98 500 000 euro) finansieras av staten enligt den fullmakt som förslaget innehåller.

Inom ungdomsarbetet och -politiken betonas främjandet av ungas samhällsgaranti samt förverkligandet av ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet. Ministeriet betonar särskilt utvidgandet av det uppsökande ungdomsarbetet samt utvecklandet av ungas verkstadsverksamhet.

Ministeriet föreslår att man reserverar 52,6 miljoner euro av tippningsmedlen, samt 19,7 miljoner euro av budgetmedlen för ungdomsarbete. Av budgetmedlen riktas 19 miljoner till att stödja verkstadsverksamhet och till uppsökande ungdomsarbete. I förslaget bereder man sig också på att stöda den samiska ungdomskulturen och språkboverksamheten.

Tippningsmedel:

Ca 532 miljoner euro av Veikkaus vinstmedel uppskattas vara till förfogande för finansiering av forskning, konst, idrott och ungdomsarbete. 507,5 miljoner euro är avkastning, resten kommer från fonden för outdelade vinstmedel. Genom fondandelen finansieras bl.a. ombyggnaden av Olympiastadion.

Ca hälften (49,8 %) av finansieringen av forskning, konst, idrott och ungdomsarbete täcks av tippningsvinstmedel. Man föreslår att 102,2 miljoner euro av vinstmedlen beviljas för att stödja forskning, 224,8 miljoner till konst, 152,3 miljoner euro till idrott och 52,6 miljoner euro till ungdomsarbete. Fördelningen sker i enlighet med den lag som gäller fördelningen av tippningsvinstmedel.

Ytterligare information:

Utbildnings- och forskningspolitik:
- överdirektör Anita Lehikoinen, tfn 0295 3 30182
- överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen, tfn 0295 3 30258
- direktör Kirsi Kangaspunta, tfn 0295 3 30136
- statssekreterare Tapio Kosunen, tfn 0295 3 30168

Kultur-, idrotts- och ungdomspolitik
- överdirektör Riitta Kaivosoja, tfn 0295 3 30129 (anträffbar fr.o.m. 13.8.)
- direktör Rauno Anttila, tfn 0295 3 30062
- överinspektör Timo Oravainen, tfn 0295 3 30238
- statssekreterare Lindén Jarmo, tfn 0295 3 30194

Allmän ekonomiplanering
- direktör Matti Väisänen, tfn 0295 3 30337
- finanssekreterare Timo Ertola, tfn 0295 3 30083

Budgetförslaget för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 2013 (pdf, på finska) offentliggjordes 8.8. sedan finansministeriet publicerat sitt förslag till statsbudget. Regeringen behandlar budgetförslaget under budgetmanglingen som inleds 29.8. Regeringens syfte är då att godkänna innehållet i budgetpropositionen. Budgetförslaget föreläggs riksdagen 17.9.2012.