OECD:s rapport: Finländare utbildar sig mer än förr

Finländarna skaffar sig mycket utbildning

I Finland är allt färre personer i arbetsför ålder utan utbildning från tiden efter grundskolenivån. Andelen minskar vidare när de stora åldersklasserna går i pension. År 1997 hade ungefär en tredjedel av personer mellan 25-64 år ingen utbildning efter grundskolenivån, men tio år senare har andelen minskat till under 20 procent. Under samma tidsperiod sjönk medelvärdet i OECD-länderna från 37 procent till 30 procent.

Finländare som har fyllt 20 år deltar klart mer i utbildning än vad de unga i OECD-länderna gör i medeltal. Av personer mellan 20-29 år studerar 43 procent antingen på hel- eller deltid - i medeltal studerar bara en av fyra i OECD-länderna. Att man deltar i utbildning är bra med tanke på nationens kunskapsreserv, men på samma gång betyder det att övergången till arbetsmarknaden fördröjs.

Mellan åren 1995-2007 ökade deltagandegraden i OECD-länderna i åldersklassen 20-29 år med 7 procentenheter, i Finland med 15 procentenheter. År 2007 hade Finland OECD-ländernas högsta deltagandegrad i åldersklassen (43 procent). I OECD-länderna deltog i medeltal en fjärdedel avpersoner mellan 20-29 år i utbildning. I Storbritannien och Förenta Staterna var deltagandegraden i åldersklassen lägre än OECD:s medeltal, likaså förblev deltagandegraden under OECD:s medeltal bland personer mellan 15-19 år. Siffrorna berättar om selektiviteten inom utbildningssystemen i dessa två länder.

I Belgien, Polen, Irland och Republiken Tjeckien deltog 90 procent eller mer av personer mellan 15-19 år i utbildning. I Finland deltog 88 procent i utbildning. Att andelen som deltar i utbildning i denna åldersklass är lägre i Finland beror på att en del av 19 åriga män fullgör sin värnplikt och att en del av dem som avlagt examen på andra stadiet håller ett mellanår eller har svårigheter med att få delta i fortsatta studier.

På basis av uppgifterna i rapporten möter Finland två utmaningar gällande utbildningssystemet. Å ena sidan finns det personer under 20 år som löper risk att bli utslagna på grund av att man blir utan utbildning, å andra sidan övergår personer mellan 20-29 år till arbetslivet senare än vad de unga i andra länder gör.

Samtidigt som man i Finland inom åldersklassen 20-29 år har en hög deltagandegrad gällande utbildning, så är andelen personer mellan 20-24 år som är utanför utbildning och arbetslösa högre (8,3 %) än i OECD-länderna i genomsnitt (7,3 %). Detta återspeglar både fördröjningen vid övergången från andra stadiet till högskolestadiet och friktionen då en studerande som har avlagt examen på andra stadiet placeras i arbete.

Stora skillnader mellan länderna i undervisningsavgifterna för högre utbildning

I rapporten jämfördes de undervisningsavgifter som OECD-ländernas högskolestuderanden betalar. Jämförelsen gäller läsåret 2006-2007 och för de flesta länders del ingick enbart offentliga läroanstalter i jämförelsen. I medeltal hade Förenta Staterna de högsta terminsavgifterna, över 3 900 euro per studerande (i privat högskola ca 14 000 euro). I Japan, Sydkorea och Storbritannien uppgick terminsavgiften vid ett offentligt utbildningsinstitut till ca 3000 euro, men i dessa länder studerar över 2/3 av högskolestuderandena vid privata läroanstalter. I flera europeiska länder är studier vid ett offentligt utbildningsinstitut kostnadsfritt. Förutom Finland är bl.a. Irland, Island, Norge, Sverige, Danmark och Republiken Tjeckien sådana länder. I olika länder tar man också ut avgifter av utländska studerande på olika sätt. I de flesta länderna är terminsavgifterna för utländska studerande högre än för den infödda befolkningen. I Finland är undervisningen avgiftsfri för alla.

I flera länder där terminsavgifterna är låga eller där undervisningen är avgiftsfri förs det diskussioner ifall högre avgifter motiverade studerande att slutföra sina studier snabbare. Man kan inte på basis av uppgifterna i rapporten påvisa en korrelation mellan avgifterna och slutförandet av studierna.

Allt fler studerar utomlands

Man har utgående från OECD:s och Unescos uppgifter bedömt den långsiktiga utvecklingen i antalet personer som studerar utanför sitt ursprungsland. År 1975 fanns det totalt 800 000 personer som studerade på högskolenivå utanför sitt ursprungsland. År 2007 uppgick den motsvarande siffran redan till tre miljoner. Av dessa studerade 2,5 miljoner i ett OECD-land. Förenta Staterna hade flest utländska studerande, en femtedel av alla dem som studerade utanför sitt ursprungsland. De näst största mottagarländerna var Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

År 2007 var Nya Zeeland och Australien relativt sett de största mottagarländerna av utländska studerande. Andelen utländska studerande uppgick till över 20 procent av alla grundexamensstuderande. I Finland var andelen 3 procent, men å andra sidan har antalet utländska studenter inom högre utbildning nästan tvådubblats under åren 2000-2007. I de traditionellt populära destinationsländerna för studenter inom högre utbildning, Förenta Staterna, Storbritannien, Tyskland och Schweiz, var ökningen inte lika markant.

I Storbritannien, Nya Zeeland och Schweiz uppgick andelen utländska studerande inom forskarutbildning till över 40 procent år 2007. I Finland låg den motsvarande siffran på 8 procent.

Sverige var det mest populära destinationslandet för finländska studerande. Närapå 40 procent av dem som studerade utomlands studerade i Sverige. De näst populäraste länderna var Storbritannien (18 %), Tyskland (9 %), Förenta Staterna (6 %) och Estland (5 %). Finland var i sin tur ett betydelsefullt land för estniska studerande. Totalt 14 % av de estniska studerande som studerade utomlands studerade i Finland. Andra länder där andelen studerande som kommit till Finland för att studera överskred en procent var Sverige (4 %), Ryssland (2,3 %) och Ungern (1,3 %).

Näst minst klassundervisning i Finland

Minimitimantalet för en finländsk grundskolelev i en ålder mellan 7-14 år är i enlighet med timfördelningen sammanlagt under 6 000 undervisningstimmar, då OECD:s genomsnittliga antal undervisningstimmar låg år 2007 på nästan 6 900 timmar. Endast i Estland var minimitimantalet lägre. Av OECD-länderna hade Italien det högsta antalet undervisningstimmar, något över 8 000 timmar.

Det är svårt att jämföra timantalen för ämnen internationellt, eftersom namnen på olika läroämnen och innehållen varierar från land till land. I Finland får elever mellan 12-14 år exakt lika mycket undervisning i läroämnet matematik som i OECD-länderna i genomsnitt och endast något mer undervisning i främmande språk. Det förekommer enbart små skillnader i den proportionella andelen matematikundervisning mellan länderna, språkundervisningen varierar däremot mer. Av de obligatoriska lektionerna riktar man i Australien 4 procent och i Irland 7 procent till språkundervisning. I Luxemburg uppgår siffran till 20 procent och i Finland ligger den motsvarande siffran på 14 procent.

I Finland bestod undervisningsgrupperna i årskurserna 1.-6. i genomsnitt av 19,8 elever, då OECD:s medeltal låg på 21,4 elever. Spridningen inom OECD-länderna varierade mellan Luxemburgs15,8 elever och Sydkoreas 31 elever. Finland placerade sig också bland de länder som har de minsta undervisningsgrupperna inom den grundläggande utbildningens högre årskurser med en genomsnittlig gruppstorlek på 20,1 elever. Island hade de minsta undervisningsgrupperna med 19,8 elever i genomsnitt och Sydkorea de största med 35,6 elever.
_ _ _

Ytterligare upplysningar:
- undervisningsråd Matti Kyrö (Utbildningsstyrelsen), tfn 040 348 7124
- konsultativ tjänsteman Ville Heinonen (undervisningsministeriet), tfn (09) 160 77098
- www.oecd.org

Education at a Glance 2009 (ISBN 978-92-64-02475-5) kan beställas från Finska bokhandeln: [email protected], tfn (09) 852 7907.