Hyppää sisältöön

Lättare att antas till högre utbildning och bättre möjligheter till kontinuerligt lärande och uppdragsutbildning

Undervisnings- och kulturministeriet
27.9.2018 13.30 | Publicerad på svenska 27.9.2018 kl. 13.39
Pressmeddelande
Foto: Teresa Nurmioja

Möjligheterna till kontinuerligt lärande i högskolorna förbättras och det blir lättare att bli antagen till högre utbildning. Målet är att förbättra tillgången till kompetent arbetskraft och att öka antalet utexaminerade från högskolor. Högskolorna kunde på ett bättre sätt möta behovet av kompetent arbetskraft samt den växande efterfrågan på vidareutbildning och kompletterande utbildning. Statsrådet avlät den 27 september ett förslag till ändring av universitetslagen och yrkeshögskolelagen till riksdagen. Förslagen hänför sig till Visionen för högre utbildning och forskning 2030.

Lagförslaget förtydligar lagstiftningen i fråga om vidareutbildning efter avlagd examen. Framöver ska det vara entydigt att det också är möjligt att erbjuda utbildning som innehåller delar av examen (moduler) som vidareutbildning med samma förutsättningar som annan fortbildning.

Framöver ska också medborgare i EU eller EES-länder kunna delta i uppdragsutbildning som leder till en högre examen. Högskolan ska enligt förslaget inte uppbära avgifter av studerande som deltar i uppdragsutbildning. Istället ska beställaren, t.ex. arbetsgivaren, vara den som betalar avgiften i sin helhet. Beställaren får inte enligt förslaget ta ut avgifter för utbildningens kostnader av studeranden som är  medborgare i en EU-/EES-stat. Ordnande av uppdragsutbildning får inte inverka negativt på den utbildning för grund- eller påbyggnadsexamen som högskolan ger och utbildningen får inte heller ordnas i syfte att kringgå antagningen av studerande. Syftet är att åtgärda kompetensbristen gör det lättare att skaffa sig en examen som motsvarar beställarens behov i situationer där arbetslivet förändras. Uppdragsutbildningen utvidgar högskolornas finansieringsbas och möjliggör nya verksamhetsmöjligheter för högskolorna.

- Behovet av utbildning och av att lära sig nya saker genom hela arbetslivet kommer bara att öka. Därför behövs flexibla möjligheter att återgå till studierna, att komplettera sitt kunnande och att skaffa sig en ny utbildning också vid sidan av arbetet. Regeringens proposition främjar kontinuerligt lärande och tar tag i kompetensbristen. Förslagen har beretts i tillsammans med högskolorna, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

Förslagen ger de autonoma högskolorna större möjligheter i fråga om att verka och reagera, utan att dessa förpliktas att införa de nya verksamhetsmodellerna. Högskolornas uppgift inom kontinuerligt lärande beaktas i beredningen av högskolornas nya finansieringsmodeller under hösten 2018.

Lättare att antas till högre utbildning

Lagförslaget gör det lättare att byta studieinriktning inom högskolan. Högskolorna ska kunna välja ut de som vill byta inriktning inom högskolan och de övriga separat. Lösningen minskar behovet av att ansöka om ny studierätt i den gemensamma antagningen.

Den gemensamma ansökan ska även framöver vara det huvudsakliga sättet att antas till högre utbildning. Enligt förslaget ska användningsområdena för gemensam ansökan och separata antagningar till högskolorna förtydligas och man inför flexiblare ansökningsförfaranden vid separata antagningar. De flexiblare ansökningsförfarandena kan utnyttjas i synnerhet då man antar studeranden till studieplatser som inte fyllts i den gemensamma ansökan.

Det blir lättare att komma in på utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen.  Kravet på arbetserfarenhet hos examensstuderande lättas upp så att det är två år istället för tre. Behörighetskravet ändras inte (yrkeshögskoleexamen eller annan lämplig högskoleexamen), men  också t.ex. personer som avlagt en gammal institutexamen och som har tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna ska på basis av yrkeshögskolans bedömning kunna antas till utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen.

Satsningar på internationalitet, finansieringens byråkrati luckras upp

Längden på studier på magister- eller högre yrkeshögskolenivå som förverkligas som ett internationellt samarbete blir mer flexibel. Universiteten ska enligt förslaget kunna besluta att omfattningen av de examina som avläggs efter grundexamina består av också 60 eller 90 studiepoäng istället för 120 studiepoäng. Yrkeshögskolorna ska kunna besluta om en examensomfattning på 120 poäng istället för den omfattning som examensbenämningen anger. Syftet med ändringen är att förenkla högskolornas internationella utbildningssamarbete.

Projektfinansieringen som beviljas till högskolorna ska enligt förslaget överföras från att omfattas av statsunderstödslagen till ett finansieringssystem i enlighet med universitets- och yrkeshögskolelagen. Förslaget påverkar inte den basfinansiering som delas ut genom högskolornas finansieringsmodell. Ändringen skulle innebära mindre administrativt arbete för högskolorna.

Förslagen som hänför sig till Visionen för högre utbildning och forskning 2030 grundar sig på ett bredbasigt arbetsgruppsarbete där högskolorna, arbetslivet, personalen, studerande och intressentgrupperna är representerade.

Avsikten är att lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2019. Bestämmelserna om antagning av studerande är emellertid avsedda att träda i kraft den 1 januari 2020 och skulle börja tillämpas i samband med antagandet av studeranden till den utbildning som börjar hösten 2020. Bestämmelserna om den målsatta tiden för studier som leder till examen och som ordnas genom internationellt samarbete ska träda i kraft den 1 augusti 2020.


Promemorian med motiveringar finns att läsa kort efter statsrådets sammanträde (på finska)

Upplysningar:

- Laura Karppinen, regeringsråd, tfn 02953 30294

-  Laura Hansén, regeringsråd, tfn 02953 30 098

- Birgitta Vuorinen, undervisningsråd, gruppens ordförande, tfn 02953 30335

- Daniel Sazonov, ministerns specialmedarbetare, tfn 02953 30276

***

Regeringspropositionen är en del av verkställandet av Visionen för högre utbildning och forskning 2030. Undervisnings- och kulturministeriet samt högskolorna och forskningsinstituten lade i november 2017 fram gemensam vision ”Förslag till Finland: Finland 100+”. I visionen ställer man upp som mål att det ska finnas bättre möjligheter till kontinuerligt lärande i högskolorna samt att minst 50 % av åldersklassen avlägger en högskoleexamen. 

Mer om högskolevisionen:
- Visionen för högskoleutbildningen och forskningen år 2030 – ”Ett förslag för Finland: Finland 100+”

Högskoleutbildning och forskning Sanni Grahn-Laasonen Utbildning norminpurku