Projektunderstöd för ungdomsarbete i skolor och läroanstalter

Ett av regeringens mål är att främja skol- och läroanstaltsungdomsarbetet samt trygga vuxnas närvaro i skolorna. Med understödet stöds ungdomsarbete som genomförs i skolor och läroanstalter. Den projektverksamhet som genomförs med understödet stärker samhörigheten, ökar de ungas välbefinnande och trivsel, förebygger mobbning samt erbjuder de unga en trygg vuxennärvaro i vardagen.

Statsunderstöd söks i regionförvaltningsverkets ärendehanteringstjänst med blanketten ”Statsunderstöd för inledning och utveckling av ungdomsarbetet i skolor och läroanstalter”.

Anvisning om ansökan om understöd: Avustukset – avin avustukset

Ansökan sänds in via e-tjänsten. Ansökan ska lämnas in senast den 31 mars 2025 kl. 16.15.
Sammanslutningar ska foga följande till ansökningsblanketten:

• ett aktuellt registerutdrag eller en ändringsanmälan som lämnats till Patent- och registerstyrelsen 
• det senaste fastställda bokslutet (inkl. verksamhetsberättelse, resultaträkning och balansräkning). 
• ett samarbetsavtal med en kommun om bedrivande av ungdomsarbete inom kommunens område eller om genomförande av den verksamhet som får understöd

Bruksanvisning för e-tjänsten:

Användning av tjänsten förutsätter Suomi.fi-identifikation, där det för skötseln av ärenden behövs antingen personliga bankkoder, mobilcertifikat eller ett chipförsett id-kort.

Sökanden ska fylla i ansökningsblanketten i e-tjänsten, bifoga de bilagor som anges på blanketten och lämna in ansökan via tjänsten. 
På e-tjänsten 

• görs också eventuella kompletteringar av ansökan 
• sänds beslutet till sökanden 
• söks eventuella ändringar i besluten 
• rapporteras om användningen av understödet

Understöden behovsprövas. I bedömningen av ansökningarna och i den inbördes jämförelsen av dem utgår man från en helhetsbedömning där man beaktar följande:

Ansökningsspecifika grunder för beviljande

Understöd beviljas kommuner och sådana sammanslutningar som har rättsförmåga och ett gällande avtal med en kommun om bedrivande av ungdomsarbete inom kommunens område eller om genomförande av det projekt som får understöd. 

Understöd kan också beviljas för samarbetsprojekt mellan flera kommuner. Då kommer kommunerna sinsemellan överens om vilken kommun som ansöker om understöd. Ett avtal om samarbete ska ingås.

Projekten ska vara en del av kommunens uppgiftsområde som ansvarar för ungdomsarbetet i kommunen enligt ungdomslagen. Skolungdomsarbetet bör utvecklas som en del av kommunens samlade tjänster inom ungdomsarbetet. Ungdomsarbete är en arbetsform som ökar samhörigheten och stöder de ungas uppväxt, självständighetsprocess och delaktighet i samhället.

Understöd kan beviljas för

• projekt för att inleda ungdomsarbete i skolor och läroanstalter eller
• utvecklingsprojekt gällande befintliga verksamhetsmodeller och metoder för ungdomsarbete i skolor och läroanstalter

Understöd beviljas inte för projekt som syftar till att upprätthålla ungdomsarbetet i skolor och läroanstalter.

De projekt som understöds ska inledas under 2025. Understödets användningstid kan vara högst två år.

Vid bedömningen av ansökningarna betonas
- motivering till behovet av understöd:
- i inledningsprojekten ska det beskrivas hur kommunens ungas behov har identifierats, vilka ungas behov är och hur avsikten är att svara på dem i det projekt som understöds, och
- i utvecklingsprojekten ska det motiveras varför verksamhetsmodellerna och metoderna behöver utvecklas. I utvecklingsprojektet ska det dessutom beskrivas hur det utvecklingsarbete som utförts tidigare och/eller någon annanstans beaktas i utvecklingsarbetet.
- tydliga och realistiska mål för det projekt som understöds samt sambandet mellan målen och behovsbeskrivningen
- ungas delaktighet och aktivitet i planeringen, genomförandet och utvärderingen av projektet
- skolungdomsarbetets koppling till undervisningsväsendets och/eller elevhälsans planer
- systematisk uppföljning och utvärdering av hur målen för det projekt som understöds har uppnåtts
- en plan för etablering av det projekt som understöds och understödstagarens engagemang i den
- utnyttjande av insamlade uppgifter (enkäter, utredningar, statistik, undersökningar o.d.) i alla skeden av projektet räknas som merit

Dessutom fästs uppmärksamhet vid antalet unga i kommunen eller samarbetsområdet samt särskilt vid andelen unga som har en socioekonomisk svagare ställning.

Understödet kan riktas till personalkostnader, och andra kostnader som behövs med tanke på den verksamhet som understöds (t.ex. köpta tjänster, material, resor, kommunikation osv.). Understödet kan inte riktas till lönekostnader för ordinarie arbetstagare. Om en ordinarie eller visstidsanställd inom organisationen överförs till det projekt som understöds, ska en annan person anställas i stället för denne.

Vid planeringen av projektet rekommenderas att man bekantar sig med kompetenscentret på ungdomsområdet Nuoskas publikation nuoska_koulunuorisotyon_rakenteiden_laatua_koskeva_ohjeistus_041223.pdf

Allmänna grunder

Undervisnings- och kulturministeriets strategiska mål är att bidra till  att allas förmågor och kompetens stärks, att samhället förnyas genom kreativ, utforskande och ansvarsfull verksamhet och att förutsättningarna för ett meningsfullt liv tryggas på lika villkor. Denna utlysning av understöd bidrar till att uppnå ovannämnda mål. Undervisnings- och kulturministeriets strategi finns på ministeriets webbplats 

I bedömningen och jämförelsen av ansökningarna är det därmed till fördel om verksamheten eller projektet bidrar till att främja jämlikhet, likabehandling, delaktighet, ömsesidig respekt och hållbar utveckling i enlighet med i undervisnings- och kulturministeriets strategi. Dessa värden motsvarar också ungdomslagens syften och utgångspunkter, som ska beaktas i all verksamhet som understöds med anslag för ungdomsarbete.

Allmänna förutsättningar enligt statsunderstödslagen

Regionförvaltningsverket kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Regionförvaltningsverket beaktar de allmänna förutsättningarna också vid prövningen av understödets belopp.

Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd är (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen)
−    Det ändamål för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart.
−    Beviljande av understödet är motiverat utifrån de mål som har ställts upp för användningen av statsunderstödet.
−    Beviljandet av understöd är nödvändigt när man beaktar annat offentligt stöd som den sökande erhållit samt arten och omfattningen av projektet eller verksamheten.
−    Beviljandet av statsunderstöd orsakar endast ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden.

Hinder för beviljande av understöd 

Den som tidigare har fått understöd av regionförvaltningsverket ska se till att de redovisningar för användningen av understödet som förutsätts i stödbesluten har lämnats in inom utsatt tid. Regionförvaltningsverket avslår ansökan om sökanden väsentligt åsidosatt sin skyldighet att ge regionförvaltningsverket uppgifter för kontroll av användningen av tidigare beviljade understöd.

Understödet får användas endast för det ändamål det har beviljats för. 

Understödet kan täcka högst 90 procent av det understödda projektets faktiska totalkostnader. 

Statsunderstödet är avsett att täcka det underskott för projektet som uppstår då man från de godtagbara kostnaderna drar av övriga understöd samt de intäkter projektet ger upphov till. Om understödet överstiger det realiserade underskottet, ska den överstigande delen återbetalas.

Godtagbara kostnader för understödet är nödvändiga kostnader för projektet, såsom personalkostnader, köpta tjänster, material, resekostnader samt kommunikationskostnader.

Understödstagarens ekonomi och förvaltning ska ordnas på behörigt sätt. 

En redovisning av hur understödet använts ska lämnas in senast det datum som anges i beslutet. 
Av stödmottagaren förutsätts ekonomisk rapportering enligt kostnadsställe.

Regionförvaltningsverket har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller statsunderstödsmottagarens ekonomi och verksamhet (16 § i statsunderstödslagen). 

Understödstagaren ska utreda sin eventuella skyldighet att iaktta upphandlingslagstiftningen och beakta den i sin verksamhet. Även en understödstagare som inte hör till staten, kommunerna eller församlingarna kan vara skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar enligt förfarandena i upphandlingslagen

−    Om understödstagaren uppfyller kännetecknen för en offentligrättslig inrättning (till exempel om över hälften av finansieringen är offentlig), ska understödstagaren i all upphandling iaktta upphandlingslagen. 
− Om stödtagaren får understöd för en specifik upphandling till över 50 procent av upphandlingens värde, ska stödtagaren i den upphandlingen iaktta upphandlingslagen (Lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016)

Undervisnings- och kulturministeriet har bestämt att understödsmottagaren ska begära anbud från fler än en leverantör i upphandlingar av varor och tjänster där upphandlingens värde underskrider det nationella tröskelvärdet, men där värdet utan mervärdesskatt överstiger 30 000 euro.

Det finns också andra villkor och begränsningar som gäller användningen av understödet. Se villkoren och begränsningarna för understöd i sin helhet i understödsbeslutet.

Stödmottagaren ska registrera redovisningen för användningen av understödet i regionförvaltningens e-tjänst omedelbart när projektet eller verksamheten avslutats, dock senast inom två månader efter att tiden för användningen av understödet har löpt ut. I redovisningen ska det ingå både en ekonomisk rapport och en resultatrapport.

Det rekommenderas att NuoDo eller motsvarande system används vid uppföljningen av verksamheten för rapportering av verksamheten.

Ansökningar om understöd för projekt som får understöd samt rapporteringen om understödet kan användas i utvecklings- och forskningsarbetet vid kompetenscentret för skol- och läroanstaltsungdomsarbete Nuoska. En del av de projekt som får understöd bjuds in att delta i det arbete som kompetenscentret Nuoska utför för att utveckla resultat- och effektindikatorerna för skol- och läroanstaltsungdomsarbetet.

I samband med regionförvaltningsreformen överförs regionförvaltningsverkens uppgifter till det riksomfattande tillstånds- och tillsynsverket 2026. Vid det nya riksomfattande ämbetsverket baserar sig verksamhetens regionala karaktär på välfärdsområdenas samarbetsområden. Behandlingen och avgörandena av behovsprövade ansökningar om statsunderstöd för skol- och läroanstaltsungdomsarbete genomförs 2025 utifrån samarbetsområden.