Hyppää sisältöön

Regeringen inleder ett åtgärdsprogram för att höja utbildningsnivån och minska anhopningen av högskoleutbildning

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 17.4.2024 8.11 | Publicerad på svenska 17.4.2024 kl. 13.51
Pressmeddelande

Regeringen har förbundit sig att vidta åtgärder för att höja antalet högskoleutbildade unga vuxna så nära 50 procent som möjligt före 2030. I OECD-länderna har andelen personer i åldern 25–34 som har en högre utbildning stigit med ett tjugotal procentenheter under de senaste två decennierna och är nu 47 procent. I en internationell jämförelse är Finland ett undantag med en högskoleutbildningsgrad på 40 procent bland unga.

Regeringen har vid ramförhandlingarna beslutat att inleda ett åtgärdsprogram för att höja utbildningsnivån och minska anhopningen av högskoleutbildning. Varje år beviljas en betydande andel, över 25 procent (16 300), av högskolornas studieplatser studerande som redan har en studieplats vid en högskola eller har en annan eller flera högskoleexamina på samma nivå. I Finland behövs åtgärder som minskar anhopningen av utbildning och lagstiftningsändringar som frigör högskoleutbildningens resurser och nybörjarplatser för studerande som får sin första studieplats.

– Kompetens och en hög utbildningsnivå är centrala framgångsfaktorer för Finland. För att finländarnas utbildningsnivå ska kunna stiga behöver fler unga komma in på en högskola. För närvarande väntar en stor skara unga på att få en plats. Den situationen underlättas nu genom flera åtgärder, säger vetenskaps- och kulturminister Sari Multala.

De riktlinjer som regeringen drog upp vid ramförhandlingarna ger högskolorna fler verktyg som de önskar för att rikta utbildningsutbudet till unga som ännu inte har högskoleexamen. I dialogen mellan högskolorna och undervisnings- och kulturministeriet främjas bland annat smidiga övergångar inom och mellan högskolorna samt påskyndas tiden för avläggande av examen.

Samtidigt med åtgärderna för att förbättra ställningen för dem som söker sin första studieplats i högskolornas examensutbildning ökas möjligheterna till kontinuerligt lärande för dem som redan avlagt högskoleexamen.

Som en del av åtgärdshelheten revideras också lagstiftningen om högskoleutbildningen. Regeringen inleder ett lagstiftningsprojekt för att bereda regeln om en plats inom högskoleutbildningen. Lagändringen innebär att man blir tvungen att avstå från andra studierätter på samma eller lägre nivå som leder till högskoleexamen när man mottar en ny studieplats. Regeln om en plats används redan vid urval vid överflyttning. I fortsättningen ska regeln också gälla gemensam ansökan till högskolorna och separata antagningar.

– Regeln om en studieplats innebär att examensrätter samlas hos samma personer i mindre utsträckning. Det är en betydande förändring som höjer finländarnas utbildningsnivå. Vi vill emellertid samtidigt göra det möjligt att byta bransch. Det är inte rätt om det skulle bli oskäligt svårt att byta bransch, säger minister Multala.

För att möjliggöra branschbyte krävs det också att högskolorna vidtar egna åtgärder.

– Ansökan om överflyttning och övriga verktyg hör till högskolornas autonomi. Trycket och stressen hos unga minskar också om det blir lättare att byta bransch.  Vi fortsätter diskutera hur man kan göra det lättare att byta bransch, nu när antagningen av studerande ändå förnyas i varje fall, säger Multala.

Behovet att avlägga överlappande examina vid yrkeshögskolorna minskas genom att man inom utbildningen inom social- och hälsovården inleder en reform av så kallade dubbelexamina, såsom utbildningen för barnmorskor och förstavårdare. Som en ny åtgärd inleder regeringen en granskning av behörigheterna och utbildningsvägarna inom olika förvaltningsområden så att behovet att avlägga flera högskoleexamina på samma nivå minskar. Nivåkraven för kunnandet sänks inte och utbildningens kvalitet förblir densamma.

Regeringen beslutade också att arbetskraftsmyndigheterna ska återfå den tidigare tidsbestämda möjligheten att skaffa utbildning som leder till högskoleexamen i form av behovsprövad arbetskraftsutbildning. Regeringen har redan tidigare beslutat att förnya högskolornas finansieringsmodeller så att de bättre stöder höjningen av utbildningsnivån.

Dessutom höjer regeringen maximibeloppet för de avgifter som tas ut för den öppna högskoleundervisningen för att öka utbudet av öppna högskoleexamina och göra dem mångsidigare. Utöver dessa åtgärder utvecklas utbildningshelheter som är mindre än en examen och ökas möjligheterna till kontinuerligt lärande.

Mer information: Emmi Venäläinen, forsknings- och kulturministerns specialmedarbetare, tfn 050 453 2773