Arbetsgrupp: Svenskundervisningen problematisk
Enligt en arbetsgrupp, som har dryftat utvecklandet av svenskundervisningen i de finskspråkiga skolorna, förverkligas utbildningens kontinuum från förskolepedagogik till vuxenutbildning inte med de nuvarande resurserna i fråga om svenskan. Den nuvarande situationen på de lägre stadierna har lett till att högskolorna måste åtgärda brister i svenskakunskaperna, vilket minskar högskolornas resurser att utveckla den kompetens som studerande behöver för arbetslivet. Arbetsgruppen överräckte sin promemoria till undervisningsminister Jukka Gustafsson den 7 maj.
Enligt arbetsgruppen beror de svagare språkfärdigheterna i svenska språket på flera orsaker. Undervisningen i svenska har minskat och blivit mera ensidig i den grundläggande utbildningen. Att det andra inhemska språket har blivit frivilligt i studentexamen har gjort att antalet studenter som skriver svenska har minskat drastiskt. De strukturella och kvantitativa ändringarna i studierna har inverkat på såväl utbildningens kontinuum som på språkutbildningens kvalitet.
Arbetsgruppen anser också att det är viktigt att i fortsättningen granska tidpunkten för när studierna i svenska inleds. Enligt arbetsgruppen är det på basis av forskningsresultat och kartläggning av kunnande på många sätt problematiskt att inleda studierna i svenska på sjunde klass.
För att trygga utbildningens kontinuum föreslår arbetsgruppen att undervisnings- och kulturministeriet bedömer möjligheterna att tidigarelägga svenskundervisningen för att göra den nationella språkreserven mera mångsidig. Dessutom föreslår arbetsgruppen att eleverna erbjuds möjlighet att avlägga mera omfattande studier i B1-svenskan under den grundläggande utbildningen. Arbetsgruppen anser att möjligheten att välja svenska redan i fjärde eller femte klass kunde tryggas till exempel genom riktat statligt specialunderstöd för undervisning i frivilligt A2-språk.
Enligt arbetsgruppen har undervisning av hög kvalitet en klar koppling till såväl inlärningsresultat som till attityder och motivation. I förslagen till hur svenskundervisningen borde utvecklas betonar arbetsgruppen en revidering av läroplanerna och förnyelse av undervisningsmetoderna samt kontinuitet i grund- och fortbildningen i lärarutbildningen. Man föreslår bl.a. ett projekt för att utveckla en riksomfattande digital inlärningsplattform för studier i svenska. Enligt arbetsgruppen bör man i läroplanens målsättning betona svenskundervisningens koppling till elevernas vardag.
Arbetsgruppen granskade även svenskundervisningen ur invandrarnas synvinkel. Arbetsgruppen anser att invandrare bör ha samma utbildningsmöjligheter som resten av befolkningen. Arbetsgruppen föreslår att undervisnings- och kulturministeriet bereder ändringar som gör det möjligt att påbörja studier i det andra inhemska språket (B3) i utbildning på andra stadiet. Man bör även granska beslut om att befria en elev från svenskundervisning, eftersom beslut om befrielse kan innebära följder på övriga utbildningsstadier.
Funktionell svenska - utgångspunkter för att utveckla undervisningen i svenska som det andra inhemska språket
Ytterligare information:
- överdirektör Anita Lehikoinen, tfn 0295 3 30182
- specialforskare Sari Pöyhönen, Centret för tillämpad språkforskning , tfn 0400 248 057
- överinspektör Johanna Moisio, tfn 0295 3 30216