Undervisnings- och kulturministeriets budgetproposition 2014

Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde fortsätter man att utveckla yrkesutbildningens, gymnasieutbildningens och högskoleutbildningens anordnar- och läroverksnätverk. Ungas tillgång till utbildning och förverkligandet av ungdomsgarantin garanteras. Under 2014 tas nya ansöknings- och urvalstjänster i bruk inom yrkes-, gymnasie- och högskoleutbildningen, samt söktjänster för vuxenutbildningen.

Statsandelsindexet för utbildnings- och kulturväsendet fryses för 2014. Studiebidraget binds till ett index. Finansieringssystemet för andra stadiet utvecklas så att finansieringen fortsättningsvis beviljas till utbildningsanordnaren.

Statens konstmuseum omvandlas till Nationalgalleriet och verksamheten övergår till att finansieras med tipsmedel. Den inverkan som övriga förmånstagare inom konst och kultur känner av förmildras genom att man tillfälligt tar av fonden för tipsmedel. Helsingfors stads centrumbibliotek blir huvudprojekt för 100-årsjubileet för Finlands självständighet.

Dagvård och allmänbildande utbildning stärker välfärden

Ministeriet föreslår 957 miljoner euro för allmänbildande utbildning. Utgångspunkten för förskolepedagogiken och den allmänbildande utbildningen är att pedagogisk och utbildningsmässig jämlikhet garanteras och stärks i hela landet.

En dagvård av hög kvalitet tryggas. Reformer av förordningar som gäller dagvården bereds.
Trivseln, tryggheten och arbetsron i skolor och läroanstalter förbättras. Man föreslår ett anslag på 60 miljoner euro i syfte att förminska undervisningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen. Elevkårernas verksamhet etableras på grundstadiet. Barn inom öppenvården, omhändertagna och placerade barn ska få mera likvärdiga möjligheter till undervisning.
För utveckling av inlärningsmiljöer, utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik inom förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasiet samt utvecklande av en elektronisk studentexamen föreslås totalt ca 8,3 miljoner euro.

Timfördelningen i gymnasiet förnyas. Genom att förnya finansieringsgrunderna för gymnasieutbildningen tryggas gymnasieutbildningens kvalitet och tillgänglighet då åldersklasserna minskar. Man föreslår 0,4 miljoner euro för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning för invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål.

Elev- och studentvården förbättras. Elev- och studentvårdslagen träder i kraft 1.8.2014. För elev- och studentvården föreslår man en ökning på 8,45 miljoner euro i anslag för 2014. På årsnivå innebär det en ökning på 13,1 miljoner euro. Förutom den grundläggande utbildningen kommer även gymnasierna och yrkesläroanstalterna att omfattas av kurator- och psykologtjänster. Tyngdpunkten flyttas från dagens individ- och problemcentrering så att den i högre grad ligger på gemenskap och förebyggande arbete. Elever och studerande ska kunna få stödinsatser med låg tröskel för att främja välfärd och inlärning.

Ett anslag på 46 miljoner euro riktas till byggande av skolor och daghem samt fullmakt att bevilja 15 miljoner euro i understöd för projekt i anslutning till byggande och renovering av allmänbildande läroanstalter för ca 3000 elever.

Ett tillräckligt antal platser inom yrkesutbildningen garanteras

För yrkesutbildningen förslås 733 miljoner euro. Verkställandet av ungdomsgarantin fortätter och ungas tillgång till utbildning garanteras.

Utbudet av grundläggande yrkesutbildning dimensioneras så att hela den åldersgrupp som går ut grundskolan erbjuds en möjlighet till gymnasie- eller yrkesstudier. Därutöver reserveras inom den grundläggande yrkesutbildningen tillräckligt med platser även för personer som övergår från en utbildning till en annan och personer som saknar yrkesexamen.

Med hjälp av det anslag som anvisats för förverkligandet av ungdomsgarantin ökas utbudet av grundläggande yrkesutbildning i de områden där det, i förhållande till ungdomsåldersklassen, finns färre platser den än in andra områden. I metropolområdet och övriga centrumstäder har man ökat antalet studieplatser.

Inlärningen på arbetsplatser blir mer mångsidig i samarbete mellan utbildningsanordnarna och arbetsplatserna.

Studieurvalssystemen förnyas

Under 2014 tas tjänsten Studieinfo.fi i bruk. Tjänsten erbjuder mer omfattande tjänster än de nuvarande i anslutning till andra stadiets och högskoleutbildningens ansöknings- och antagningstjänster, söktjänster för vuxenutbildning samt utbildningsinformation.

Kompetensprogrammet för unga vuxna fortsätter

524 miljoner euro föreslås för vuxenutbildningen, varav 165 miljoner euro går till fritt bildningsarbete, 138 miljoner till yrkesinriktad tilläggsutbildning, och 117 miljoner euro till läroavtalsutbildning. Man föreslår ett anslag på 25 miljoner euro för personalutbildning inom utbildningsväsendet.

Det tidsbundna kompetensprogrammet för unga vuxna i åldern 20-29 fortsätter till 2016. Under 2014 föreslår man att det används 52 miljoner euro för programmet. Målet är att 4000 unga vuxna inleder sina studier årligen.

Läroavtalsutbildningen utvecklas så att den lämpar sig bättre för unga. Målet är att öka antalet läroavtal för personer under 25 till 1 700 redan under 2014 och till 2 700 under 2016. Kompetensprogrammet och utvecklandet av läroavtalsutbildningen är en del av åtgärderna inom ramen för ungdomsgarantin.

2,7 miljarder euro till högskolor och forskning

Statsfinansieringen för universiteten skall enligt förslaget uppgå till 1,9 miljarder euro. Man föreslår att grundfinansieringen höjs enligt universitetsindexet 2,5 % så att den motsvarar den höjda kostnadsnivån. Universitetens finansieringsmodell betonar kvalitet, verkningsfullhet, effektivitet och internationalisering. Examina, studiepoäng, vetenskapliga publikationer och konkurrensutsatt forskningsfinansiering är centrala grunder för statsfinansieringen.

Man föreslår 404 miljoner euro för yrkeshögskolornas statsandelar och -understöd. Yrkeshögskolorna har minskat sitt utbildningsutbud med 2030 nybörjarplatser från och med ingången av 2013, vilket innebär att utbudet minskar med ca 8 procent.

Lagstiftningen som gäller yrkeshögskolorna ändras 1.1.2014 så att den påskyndar den strukturella reformen och förbättrar verksamhetens kvalitet och verkningsfullhet. Grunderna för beviljandet av grundfinansiering och tillstånden förnyas från och med ingången av 2014. Yrkeshögskolereformen innebär omfattande strukturella och ekonomiska åtgärder i yrkeshögskolornas verksamhet.

Försöket med hur man ordnar studenthälsovården för yrkeshögskolestuderande fortsätter under 2014. Bakom försöket står Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS.

Finlands Akademis fullmakt att bevilja anslag ökas med 10 miljoner euro för förverkligandet av forsknings-, utvecklings- och innovationsprogrammet ICT2015. Som engångsföreteelse dras 17 miljoner euro av Akademins fullmakt 2014. Budgeteringen av forskningsanslagen för Finlands Akademi kommer att ändras så att de baserar sig på förslagsanslag, och de anslag som Akademin under tidigare budgetår samlat på sig kommer att användas för att finansiera Akademins förbindelser under 2014-2015.

Det nationella centret för utbildningsevaluering inleder sin verksamhet 1.5.2014. Den nuvarande evalueringen av inlärningsresultat vid Utbildningsstyrelsen samt utvärderingen av utbildning och högskolor vid Rådet för utbildningsutvärdering och Rådet för utvärdering av högskolorna går samman under Centret för utbildningsevaluering.

Studiestödet binds till ett index

Man föreslår att det reserveras 917 miljoner euro för studiestödet, varav 798 euro går till studiepenning och bostadsstöd. Studiestödssystemet reformeras så att det stöder studier på heltid och en snabbare utexaminering. Man föreslår att studiepenningen binds till ett index från och med 1.8.2014. Den förminskande effekt som föräldrarnas inkomster har på studiestödet då studiestöd beviljas studerande i åldern 18-19, som studerar på andra stadiet och som bor självständigt, åtgärdas genom att inkomstgränserna föreslås höjas.

Därutöver höjs studielånets statsgaranti med 100 euro per månad. Studielånets användbarhet förbättras genom att man frångår räntan på en procent under studietiden. Det nuvarande systemet med studielånsavdrag ersätts med studielånskompensation, som på ett bättre sätt sporrar till snabbare utexaminering.

Den till invandrare riktade förberedande gymnasieutbildningen och utbildning som förbereder för yrkeshögskolestudier kommer framöver att omfattas av studiestödet.

Inbesparingarna inom konst och kultur verkställs stegvis

Ministeriet föreslår 454 miljoner euro för främjande av konst och kultur, varav tipsmedlens andel är 237 miljoner euro.

Tipsmedel som går till konst och kultur delas mellan fler än tidigare nästa år då statens konstmuseum ombildas till stiftelse. Nationalgalleriet och dess verksamhet, med undantag av hyrorna, övergår till att finansieras av tipsmedel. Övergången hade inneburit ett inbesparingstvång på ca 20 miljoner euro för övriga förmånstagare. Inbesparingarna förverkligas dock gradvis och under 2014 tar man 10 miljoner euro ur fonden för tipsmedel, vilket halverar inbesparingsbehovet för 2014.

Till det nya Nationalgalleriets grundkapital riktas under 2014-2016 varje år 10 miljoner euro i budgetmedel. För en utökning av Nationalgalleriets samling föreslås samma summa som tidigare år, dvs. 739 000 euro.

Den allmänna inbesparingsprocenten för i de tipsmedel som går till konst är 3,3 procent. Man föreslår att finansieringen för barnkultur, professionella grupper på det fria fältet, stipendier och kulturtidningar hålls på samma nivå som 2013. Man sparar också mindre än i genomsnittet inom de nationella konstinstitutionerna, dvs. Finlands Nationalopera och Nationalteatern. Inbesparingarna som gäller dessa är under 2014 en procent.

De största inbesparingar i tipsmedel sker inom sådana områden där verkningarna inte uppskattas vara lika dramatiska som inom övriga områden. De största procentuella inbesparingarna gäller främjande av biografernas digitalisering, kulturella storevenemang och de disponibla medel som ministern har kunnat rikta till kulturprojekt och -objekt. Inbesparingar som är större än genomsnittet riktas även till utvecklings- och projektfinansiering.

Understöden till vänskapsföreningar och kulturinstitut övergår till att finansieras ur tipsmedel.

Indexen för teatrarnas, museernas och orkestrarnas statsandelar fryses för 2014. Inbesparingarna i kulturinstitutionernas statsandelar för 2012-2015 förblir även permanent i kraft.

Nationella audiovisuella arkivet och Centralen för mediefostran och bildprogram sammanslås från och med ingången av 2014 och bildar Nationella audiovisuella institutet. Man föreslår att det journalistiska bildarkivets verksamhet blir permanent genom att Museiverket får ett årligt anslag för ändamålet.

Byggandet av Helsingfors stads centrumbibliotek är huvudprojekt för 100-årsjubileet för Finlands självständighet. Projektet förslås få en fullmakt på 30 miljoner euro.

Idrottslagen reformeras

Man föreslår ett anslag på 148 miljoner euro för idrottsväsendet, varav 147 miljoner täcks av tipsmedel. Idrottslagen förnyas. Enligt projektplanen beviljas finansiering i budgeten 2015 för grundförbättring av Helsingfors Olympiastadion då totalkostnaderna för projektet preciserats.

Verkstäder för unga och uppsökande ungdomsarbete garanterar att ungdomsgarantin förverkligas

74 miljoner euro föreslås för ungdomsarbete, varav tipsmedlens andel är 53 miljoner euro. För ungas verkstadsverksamhet och uppsökande ungdomsarbete föreslås 27 miljoner euro. På så sätt garanteras förverkligandet av ungdomsgarantin. Man föreslår att anslaget för samisk kultur- och språkboverksamhet höjs till 400 000 euro.

Av tipsmedlen används 541 miljoner euro

Man föreslår att 540,8 miljoner euro används av tipsmedlen. Veikkaus beräknade avkastning för 2014 är 517,5 miljoner euro. Man föreslår att totalt 23,3 miljoner euro tas ur fonden för outdelade vinstmedel, inklusive 10 miljoner euro för förmånstagare inom konst på grund av finansieringen av Nationalgalleriets verksamhet.

Av tipsmedlen föreslår man att 103 miljoner euro går till forskning, 237 miljoner euro till konst, 147 miljoner euro till idrott och 53 miljoner euro till ungdomsarbete.

Av den statliga finansieringen som beviljas för konst, kultur, idrott och ungdomsarbete står tipsmedlen för 54,5 procent.

_ _ _
Ytterligare information:
- kanslichefen Anita Lehikoinen, tfn 0295 3 30182

Utbildnings- och forskningspolitik
- överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen (allmänbildande utbildning och yrkesutbildning), tfn 0295 3 30258
- överdirektör Hannu Sirén (högskoleutbildning och forskning), tfn 0295 3 30292
- direktör Kirsi Kangaspunta (vuxenutbildning), tfn 0295 3 30136
- statssekreterare Pilvi Torsti, tfn. 0295 3 30168

Studiestödet
- konsultativa tjänstemannen Virpi Hiltunen, tfn 0295 3 30110

Kultur-, idrotts- och ungdomspolitik
- överdirektör Riitta Kaivosoja, tfn 0295 3 30129
- överinspektör Timo Oravainen, tfn 0295 3 30238
- statssekreterare Jarmo Lindén, tfn 0295 3 30194

Allmän ekonomiplanering
- direktör Matti Väisänen, tfn 0295 3 30337
- finanssekreterare Timo Ertola, tfn 0295 3 30083

I samband med budgetpropositionerna avlåts följande regeringspropositioner:
• förslag till ändring av lagen om undervisnings- och kulturväsendets finansiering (1705/2009), och lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) för att skära ned på vissa pris per enhet samt att höjningen av statsandelsindexet av inbesparingsskäl inte verkställs inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde för 2014
• förslag till ändring av gymnasielagen samt lagen om undervisnings- och kulturväsendets finansiering. Enligt regeringsprogrammet föreslås att man i de nämnda lagarna inför bestämmelser om den till invandrare riktade förberedande gymnasieutbildningen
• förslag till lag om Nationella centret för utbildningsevaluering samt vissa lagar i anslutning till detta. Nationella centret för utbildningsevaluering är ett expertorgan som utför externa utvärderingar av utbildningar. Centret ska enligt förslaget sammanslås med den nuvarande utvärderingsverksamhet som bedrivs under ledning av Utbildningsstyrelsen samt Rådet för Utbildningsutvärdering och Rådet för utvärdering av högskolorna. Meningen är att verksamheten inleds 1.1.2014.
• förslag till lagar om ändring av studiestödslagen samt § 2 i lagen om skolresestöd för studerande inom gymnasie- och yrkesutbildning. Enligt regeringsprogrammet föreslås att studiestödet binds till ett index och att systemet ändras så att det stöder studier på heltid och en snabbare utexaminering.